Samarbete genom FN

FN spelar en viktig roll i det internationella utvecklingssamarbetet. Kampen mot fattigdomen, bland annat genom att uppnå millenniemålen, står i fokus.

FN består, förutom av Generalförsamlingen och dess råd, av olika organ, som arbetar inom många områden, allt ifrån hälsa, barns rättigheter, jämställdhet och hiv/aidsbekämpning till vetenskap och kultur. Sverige tillhör de större givarna till FN-systemet och påverkar organisationerna genom att aktivt arbeta med reformer och effektivitet i styrelserna. Sida inriktar mycket av sitt arbete på praktiska insatser i enskilda länder.

Nedan presenteras de FN-organ som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete. Den svenska politiken för global utveckling är grunden för Sveriges engagemang. Här hittar du även Sveriges bedömningar av organisationerna som genomfördes under våren 2008. Bedömningarna gäller ett urval av de organisationer som får mest svenskt stöd.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO

FAO är FN: s fackorgan för jordbruk, fiske och skog. Organisationen ska genom sin normativa verksamhet och sina fältprogram verka för en god övervakning av de globala naturresurserna och för att främja landsbygds- och jordbruksutveckling för att bland annat ge en tryggare livsmedelsförsörjning. Jordbruksdepartementet samordnar det svenska stödet.

Upp

Internationella arbetsorganisationen, ILO

ILO är ett partssammansatt organ, med representanter från regeringar, arbetstagare och arbetsgivare. ILOs huvuduppgift är att fastställa ett normativt system för lagstiftning och praxis för att säkra fred i det civila samhället, social rättvisa och bättre levnadsförhållanden. Utgångspunkten är att normer som fastställs i samråd med regeringar, arbetsgivare och arbetstagare ska vara realistiska, välgrundade och tillämpbara. Konventioner och rekommendationer ger förebilder för lagstiftning och praxis i medlemsländerna. Arbetsmarknadsdepartementet samordnar det svenska stödet.

Upp

FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA

OCHA ska samordna det internationella humanitära biståndet. Formellt styrs OCHA av FN:s generalförsamling och har ett strikt humanitärt fokus. I uppdraget ingår att mobilisera och samordna humanitär verksamhet i partnerskap med internationella och nationella aktörer.

Upp

Högkommissarien för mänskliga rättigheter, OHCHR

Högskommissariens kontor, som på svenska benämns MR-kontoret, har det huvudsakliga ansvaret för FN:s arbete med mänskliga rättigheter. De uppmärksammar det internationella samfundet på utvecklingen av de mänskliga rättigheterna och för dialog med enskilda stater.

Upp

FN:s gemensamma program mot hiv/aids, UNAIDS

UNAIDS ska främja forskning kring hiv/aids, sprida kunskap om epidemin och metoder att förebygga och bekämpa den, samt öka förståelsen för dess orsaker och följder. Programmet är delägt av de viktigaste FN-organen som arbetar med hiv/aidsfrågor. Det är en unik uppbyggnad och ett exempel på en reform av FN-systemet i praktisk handling.

Upp

FN:s kapitalutvecklingsfond, UNCDF

FN:s kapitalutvecklingsfond är en självständig organisation som dock administrativt sorterar under UNDP. Fondens syfte är att skapa förutsättningar för fattiga människor i de minst utvecklade länderna, och de två huvudinriktningarna är mikrofinans och lokal kapacitetsuppbyggnad.

Upp

FN:s utvecklingsprogram, UNDP

UNDPs övergripande mål är att bidra till en hållbar utveckling med individen i centrum. De prioriterar att bekämpa fattigdomen, främja god samhällsstyrning och en hållbar utveckling, miljöhänsyn och jämställdhet med millenniemålen som grund. UNDP arbetar också i fält med att förebygga och hantera konflikter och medverkar i att bygga upp länder efter konflikter.

Upp

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO

UNESCO har som uppdrag att bidra till fred och säkerhet genom att främja samarbetet mellan länder via kultur, medier, utbildning, forskning och kommunikation. I sin verksamhet prioriterar UNESCO basutbildning, att bevara kulturell mångfald, att öka tillgången till informationsteknologi, att förbättra mänsklig säkerhet genom bättre hantering av miljöförändringar och sociala förändringar, samt etiska normer inom forskning och teknologi. Sverige lägger tonvikt vid UNESCOs globala normativa uppgift samt arbetet med att uppnå millenniesmålen och övriga mål från världskonferensen i Dakar år 2000 om Utbildning för alla. Utbildningsdepartementet samordnar det svenska stödet.

Upp

FN:s miljöprogram, UNEP

UNEP utsågs 1997 att vara FN:s främsta organ på miljöområdet som sätter den globala miljödagordningen. UNEP arbetar bland annat med klimatförändringar och katastrofer och konflikter. Miljödepartementet samordnar det svenska engagemanget i UNEP.

Upp

FN:s befolkningsfond, UNFPA

FNs befolkningsfond arbetar för att familjer och individer ska ha tillgång till service inom områdena sexualitet och hälsa i samband med graviditet och barnafödande. UNFPA betonar förutom individens rätt att bestämma också jämställdhet mellan könen, männens ansvar för familjeplanering, samt kvinnornas självständighet. Ungdomars möjlighet att själva fatta beslut om sin sexualitet och mannens roll i samlevnadsfrågor är andra viktiga områden. Detta är sådant som slogs fast vid FNs befolkningskonferens i Kairo 1994. UNFPAs resurser minskade drastiskt under 2002 då USA drog tillbaka sitt stöd efter påtryckningar från konservativa delar av samhället. För att motverka negativa konsekvenser för organisationen har Sverige ökat sitt bidrag till organisationen sen dess, vilket i sin tur bidragit till att fler länder ökat sina bidrag.

Upp

FN:s boende och bebyggelseprogram, UN-HABITAT

UN- HABITAT:s uppgift är att verka för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara urbana miljöer och tätorter liksom allas tillgång till drägliga bostäder. Som FN-program har UN-HABITAT en ledande roll i det globala arbetet för genomförandet av millenniemålen, särskilt delmålet om att bidra till att 100 miljoner sluminvånare får bättre livsvillkor senast 2020. Lokalsamhällenas infrastruktur för sanitet och vattenförsörjning, finansiering av bostäder, besittningsskydd särskilt för i det hänseendet svaga grupper som fattiga människor, kvinnor och ungdomar, hör till programmets kärnområden, liksom lokalt god samhälsstyrning.

Upp

FN:s flyktingkommissarie, UNHCR

UNHCR ska i enlighet med den internationella flyktingrätten ge skydd till och bistå flyktingar, internflyktingar och andra personer i behov av liknande skydd, samt försöka finna varaktiga lösningar för dessa. En viktig del i UNHCRs skyddsarbete är att utveckla den internationella flyktingrätten.

Upp

FN:s barnfond, UNICEF

UNICEF arbetar för att stärka barns rättigheter med FNs barnkonvention och millenniemålen som grund. UNICEF arbetar tillsammans med andra FN-organ, regeringar och enskilda organisationer för att förbättra tillgången till hälsovård och en god utbildning, rent vatten och för att motarbeta undernäring hos barn. UNICEF spelar också en viktig roll i katastrofsituationer.

Upp

FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO

UNIDO hjälper utvecklingsländer och länder med ekonomi i övergång i deras kamp mot marginalisering i dagens globala värld. De mobiliserar kunskap, information och teknologi för att främja produktiv anställning, en konkurrenskraftig ekonomi och en sund miljö. UNIDO fokuserar sina satsningar på att minska fattigdomen genom att främja tillväxt.

Upp

FN:s kontor mot narkotika och brottslighet, UNODC

UNODC arbetar mot narkotika och att bekämpa brottslig verksamhet som terrorism, korruption, och människohandel. På narkotikaområdet bistår UNODC medlemsländerna att efterleva de tre internationella narkotikakonventionerna som utgör grunden för arbetet på narkotikaområdet. Konventionerna tar starkt avstånd från liberalisering av narkotika och utgör tillsammans ett regelverk för hur laglig narkotika får tillverkas, distribueras och användas.

Upp

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA

UNRWA bildades 1949 för att bistå de flyktingar som flydde sina hem i samband med den arabisk-israeliska konflikten 1948. Organisationens uppgift är att trygga de humanitära behoven hos de palestinska flyktingarna. Antalet flyktingar som registrerats av UNRWA har ökat från en knapp miljon människor i slutet av 1940-talet till 4,5 miljoner idag. UNRWAs program omfattar bland annat grundläggande skolgång, sjukvård, understöd till de sämst ställda, drägligt boende och sanitära förhållanden.

Upp

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP

WFP ska bistå människor med livsmedel i katastrofsituationer och i uppbyggnadskeden efter katastrofer, samt delta i utvecklingsprojekt. Nära 90 procent av WFPs resurser används för humanitära insatser. Resterande del används för långsiktiga utvecklingsinsatser. WFP stod 2004 för hälften av det totala livsmedelsbiståndet i världen. Sveriges bidrag ges i kontanta medel och är inte bundet till köp av svenska livsmedel.

Upp

Världshälsoorganisationen, WHO

WHO är FNs fackorgan för hälsofrågor med uppdrag att leda och samordna internationellt hälsoarbete. WHO definierar hälsa som ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och som en förutsättning och mål för utveckling. WHO ligger särskild vikt vid attpåverka de viktigaste faktorerna bakom ohälsa, att
lyfta fram betydelsen av hälsa när det gäller utveckling och kampen mot fattigdom och att utveckla normer och standard för hälso- och sjukvårdssystem.
Sveriges samarbete med WHO är brett. Utgångspunkten för Sveriges utvecklingssamarbete med WHO är att driva fram effektiva folkhälsoinsatser och bekämpa sjukdomar för de mest utsatta grupperna (främst fattiga kvinnor och barn). Ett tydligt jämställdhets- och rättighetsperspektiv ska genomsyra samarbetet inom alla områden. Socialdepartementet samordnar Sveriges stöd till WHO.

Upp

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 5 mars 2009
Uppdaterad 13 december 2011