Miljöskatter

Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv försörjning av energi och att inga nettoutsläpp ska ske av växthusgaser i atmosfären till år 2050. En långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik är ett viktigt redskap för att nå dessa mål. Genom att förändra skatter och stöd kan målen nås, men precis som alla andra åtgärder måste även dessa avvägas mot bland annat hur konjunkturen utvecklas.

Skatter på energi och utsläpp är effektiva styrmedel för att nå målen inom klimat- och energiområdet. Regeringen bedömer att det går att skapa en bättre struktur på skattesystemet så att det blir enklare att använda skatter som medel att styra utvecklingen inom klimat- och energiområdet. Genom att förändra skatter och andra styrmedel kan man då påverka attityder och beteenden hos både hushåll och företag.

Regeringen anser att en rad skatter och stöd bör förändras så att utsläppen av växthusgaser minskar med 2 miljoner ton till år 2020.

Vilka åtgärder bedömer regeringen bör vidtas?

Regeringen anser att:

- koldioxidskatten bör höjas,
- de olika undantag som finns från att betala koldioxidskatten bör reduceras,
- energiskatten bör förändras så att skattenivån beror på hur mycket energi de olika fossila bränslena innehåller,
- samordningen mellan beskattning och handel med utsläppsrätter bör förbättras,
- fordonsskatten bör ändras för att minska utsläppen,
- den ineffektiva skatten på förbränning av hushållsavfall bör slopas,
- drivmedelsförmånen bör ses över.

Upp

Är det rimligt att genomföra skattehöjningar mitt i krisen?

Regeringens bedömning är att huvuddelen av skatteåtgärderna inte ska börja tillämpas förrän först 2011. Höjningar av skatter för hushåll och företag för att påverka klimatutvecklingen sker samtidigt som andra skatter sänks.

Oavsett konjunkturläget är det också viktigt att arbeta långsiktigt med klimat- och energipolitiken så att alla aktörer kan planera sin verksamhet. Regeringen vill därför redan nu visa åtgärder som är tänkta att träda i kraft 2013 eller senare.

Upp

Hur påverkar förslagen hushållen?

Bland förslagen finns flera åtgärder som syftar till att påverka hushållens utsläpp av växthusgaser. Bland annat ska nya miljöbilar befrias från fordonsskatt under fem år. Fordonsskatten relateras ytterligare till koldioxidutsläpp.

Totalt sett ger skatteförslagen lättnader för hushållens bilinnehav. I det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet höjs skatten för en normal- eller bränsletörstig bensinbil medan skatten sänks för bränslesnåla bensinbilar. En bensindriven Volvo V70 får i storleksordningen hundra kronor högre fordonsskatt per år. Fordonsskatten höjs även för äldre bensinbilar i det viktbaserade systemet. Fordonsskatten sänks generellt för dieselbilar i det koldioxidbaserade systemet. Även höjningen av dieselskatten uppvägs av ytterligare sänkt fordonsskatt för dieselbilar.

Upp

Hur vill regeringen förändra miljö- och energiskatterna för företag?

För företagens del föreslår regeringen att de skattelättnader som en del företag har från att betala full koldioxidskatt minskar i två steg med början 2011. Dessutom föreslår regeringen att olika ekonomiska styrmedel samordnas i högre grad. Industrianläggningar som omfattas av handel med utsläppsrätter bör inte betala en koldioxidskatt. Lastbilar och bussar som väger max 3,5 ton bör också de beskattas utifrån hur mycket koldioxid de släpper ut. Den tyngre trafiken bör emellertid kompenseras för den högre dieselskatten genom en lägre fordonsskatt.

Upp

Vad innebär regeringens förslag för koldioxidskatten?

- Att den nedsatta koldioxidskatten höjs för de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, det vill säga jordbruk, skogsburk och vattenbruk samt viss industri. Som ett första steg föreslås den nedsatta koldioxidskatten höjas från 21 till 30 procent av den generella koldioxidskattenivån den 1 januari 2011. Därefter att skatten höjs till 60 procent den 1 januari 2015.

Eftersom de industrier som inte ingår i systemet för utsläppsrätter generellt har låga energikostnader kan en högre koldioxidskatt tas ut för dessa, utan att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser flyttar och de globala utsläppen därmed förblir höga.

- Att begränsningsregeln för energiintensiva företag ska fasas ut i två steg. Idag kan energiintensiva industriföretag samt jordbruk, skogsburk och vattenbruk få en lägre koldioxidskatt genom den så kallade 0,8-procentsregeln. Ett 20-tal industriföretag och 600 växthus berörs. I ett första steg bör gränsen för den lägre skatten höjas från och med den 1 januari 2011. Från den 1 januari 2015 bör regeln helt slopas.

- Att återbetalningen av koldioxidskatt för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks. Det första steget bör tas 2011 då återbetalningen bör sänkas från dagens 2,38 till 2,10 kronor per liter. Därefter bör återbetalningen sänkas till 1,70 kronor 2013 respektive 0,90 kronor 2015.

Syftet med dessa tre åtgärder är att minska användningen av fossila bränslen och därigenom utsläppen av koldioxid och låta dem som förorenar i större utsträckning betala för sin miljöpåverkan.

Upp

Hur vill regeringen förändra fordonsskatten?

Fordonsskatten bör vara högre ju mer koldioxid som bilen släpper ut. Koldioxidbeloppet i den koldioxidbaserade fordonsskatten bör öka från 15 till 20 kronor. Regeringen bedömer att gränsen för när den koldioxidrelaterade skatten tas ut bör höjas till 120 gram koldioxid per kilometer.

Nya miljöbilar bör undantas från fordonsskatt under fem år. Miljöbilar som tas i bruk från och med den 1 juli 2009 bör undantas från fordonsskatt under fem år. Samma definition som används för att få en miljöbilspremie fram till 1 juli i år, bör inledningsvis också gälla för de personbilar som ska skattebefrias. Det innebär att till exempel bensin- och dieseldrivna personbilar som släpper ut mindre än 120 gram koldioxid per kilometer kommer att vara befriade från fordonsskatt. Därefter bör definitionen successivt skärpas. Till skillnad från miljöbilspremien ska samtliga personbilar omfattas av undantaget från skatt, inte bara de som ägs av en privatperson.

Nya lätta lastbilar och bussar samt husbilar bör också beläggas med koldioxidbaserad fordonsskatt. Ändringarna bör gälla för de fordon som registreras efter den 1 januari 2011. Det främsta skälet till att man inte behövt betala en koldioxidrelaterad skatt för dessa fordon är att det tidigare inte funnits uppgifter i vägtrafikregistret om deras utsläpp. För nya lätta lastbilar är dock uppgift om specifika koldioxidutsläpp numera obligatoriskt när de typgodkänns.

Fordonsskatten för tunga lastbilar och bussar bör sänkas till EU:s minimiskattenivåer för att delvis kompensera den tunga trafiken för ökade skattekostnader som följer av att dieselskatten höjs

Dieselbilar bör få en lägre fordonsskatt för att kompensera den föreslagna höjningen av energiskatten. Den så kallade miljö- och bränslefaktorn som nu uppgår till 3,3 eller 3,15 för dieselbilar bör ändras till en bränslefaktor och ett miljötillägg. Bränslefaktorn bör sänkas från 3 till 2,55 2011. År 2013 bör den sänkas ytterligare till 2,4 som en följd av att energiskatten på diesel då höjs med 20 öre per liter. Miljöfaktorn på 1,15 och 1,3 bör göras om till ett miljötillägg på 250 respektive 500 kronor.

Upp

Hur vill regeringen förändra energiskatten?

Regeringen anser att energiskatten ska bero på hur mycket energi bränslet innehåller. Energiskatten bör tas ut proportionellt efter hur mycket energi de fossila bränslen för uppvärmning innehåller. Idag beskattas eldningsolja mest per kWh av de fossila bränslena. Både kol och naturgas beskattas så pass mycket lägre att de, även med hänsyn till koldioxidskatten, inte beskattas lika mycket som eldningsolja i förhållande till hur mycket koldioxid de släpper ut. Utgångspunkten för omläggningen bör vara energiskattesatsen på eldningsolja, som 2009 motsvarar 8 öre per kWh.

En sektorsvis differentiering av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen bör göras. En lägre energiskattenivå om 2,5 öre per kWh bör tillämpas för uppvärmningsbränslen som förbrukas inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Detta är samma sektorer som i dag har en lägre koldioxidskatt. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2011.

Energiskatten på diesel bör höjas i två steg, med 20 öre per liter den 1 januari 2011 och ytterligare 20 öre den 1 januari 2013. Detta för att se till att kostnaden stiger ju mer man kör sin bil.

Upp

Vilka andra åtgärder föreslår regeringen?

Olika ekonomiska styrmedel bör samordnas i högre grad. Företag som omfattas av handel med utsläppsrätter bör betala en lägre koldioxidskatt än de som inte gör det. För industrin bör koldioxidskatten slopas helt från 2011, medan den bör sänkas till 7 procent av den generella nivån på koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i kraftvärmeverk. Tillsammans med införande av energiskatt på fossila bränslen innebär det ungefär samma totala skattebelopp som i dag för bränslen som används i kraftvärmeverk.

Nuvarande nivå om 94 procent koldioxidskatt för övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör inte ändras. Skälet är att undvika att dessa anläggningar går över till att använda fossila bränslen. det rör sig främst om kommunala värmeverk.

Det aviserade andra steget av skattesänkningar för industrianläggningar inom handelssystemet som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2008 bör genomföras först den 1 januari 2011.

Skatten på förbränning av hushållsavfall bör slopas från den 1 september 2010. Denna skatt infördes den 1 juli 2006, men har visat sig ha en obetydlig styreffekt och endast leda till onödiga transporter av hushållsavfallet. Finansieringen sker genom att den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid.

Beskattningen av drivmedelsförmånen bör ses över. I övrigt bör inte några åtgärder genomföras på inkomstskatteområdet.

Upp

Finansdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 9 mars 2009
Uppdaterad 26 mars 2009