Åtgärder mot övergödning

För att Östersjön ska kunna nå en god miljöstatus är det bland annat viktigt att åtgärder som vidtas inom jordbruket fortsätter, förfinas och utvecklas. Det är också viktigt att åtgärderna inte ensidigt genomförs inom ett land och att ny teknik och ny kunskap som kan bidra till att ytterligare minska belastningen från jordbruket tas fram och nyttjas.

Förstärkning av landsbygdsprogrammet

Inom regeringens politik för landsbygden, landsbygdsprogrammet, ska åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten ha hög prioritet. Jordbrukssektorn ska ges bättre förutsättningar att medverka till att nå de mål som beslutats inom Helsingforskonventionens (Helcom) aktionsplan för Östersjön och de berörda miljökvalitetsmålen.

Flera av de åtgärder som ingår i landsbygdsprogrammet 2007-2013 är mycket viktiga för att åstadkomma en förbättrad vattenmiljö. Totalt satsas 800 miljoner kronor per år vattenmiljön vilket gör att jordbruket nu kraftfullt kan medverka till att kväve- och fosforbelastningen på Östersjön minskar. Jordbrukarna har bland annat fått ökade möjligheter att odla fånggrödor, som hindrar utsläppen till vatten, att anlägga skyddszoner intill vatten, att anlägga våtmarker och särskilda dammar för fosforavskiljning. De har också fått bättre möjligheter till rådgivning och kompetens när det gäller miljö- och vattenfrågor.

Samarbete runt Östersjön för att minska belastningen från jordbruket

En viktig förutsättning för att vi ska nå våra åtaganden och förbättra havsmiljön i Östersjön är att det finns ett engagemang runt hela Östersjön. Regeringen ser därför positivt på de initiativ som tagits och stödjer dessa finansiellt:

• Baltic Agreement Baltic Agreement är ett samarbetsprojekt som drivs av Lantbrukarnas riksförbund tillsammans med representanter från andra länder och organisationer. Projektet fokuserar på samarbete kring miljörådgivning till jordbrukare och bygger på erfarenheter som finns bland annat genom projektet Greppa Näringen i Sverige.
• Baltic Compass Det regionala projektet Baltic Compass är ett samarbete mellan bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholm Environment Institute och Jordbruksverket. I projektet ingår att stärka samarbetet mellan länderna runt Östersjön, att sprida information och öka användningen av bästa möjliga teknik, bättre metoder för miljöövervakning och kunskap om ny teknik. Projektet "Putting best practices in agriculture into work", eller som det nu benämns Baltic Deal, drivs av LRF tillsammans med lantbruksorganisationer runt Östersjön och är ett av de första projekten inom EU:s strategi för Östersjöregionen.
• Samarbetsprojektet om uthållig landsbygdsutveckling Samarbetsprojektet om uthållig landsbygdsutveckling drivs av det svenska landsbygdsnätverket tillsammans med Polen och ingår även i EU:s strategi för Östersjöregionen.

Minskade utsläpp från reningsverk

Genom att införa rening på minst 80 procent för kväveföreningar i de kommunala reningsverk som har en belastning på minst 10 000 personekvivalenter kan kvävebelastningen till havet minska med drygt 3 000 ton per år. Genom att öka doseringen av fällningskemikalier i vissa reningsverk som belastar Östersjön och har en utgående halt över 0,2 milligram fosfor per liter, kan fosforbelastningen minskas med cirka 15 ton fosfor.

Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå hur reningen kan förbättras så att ovanstående minskning av kväve- och fosforföreningar kan nås. I uppdraget ingår att efter samråd med branschen se om det finns andra möjligheter att uppnå motsvarande belastningsminskning från reningsverken än genom generella krav på reningsverken. Uppdraget ska redovisas 31 oktober 2012.

Förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel

Användningen av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel bör minska och slutligen helt ersättas av miljövänligare alternativ. Regeringen införde ett fosfatförbud för tvättmedel för enskilt bruk 2008 och för maskindiskmedel för enskilt bruk från 2011. Sverige har också agerat inom EU och Helcom för att samtliga EU-länder och Ryssland inför restriktioner för fosfatinnehåll i tvätt- och rengöringsmedel. Detta resulterade bland annat i att EU i början på 2012 beslutade om en reglering av fosforinnehåll i tvättmedel från 2013 och preliminärt reglera fosforinnehåll i maskindiskmedel från 2017.

Statligt bidrag till lokala vattenvårdssatsningar som förbättrar havsmiljön

Regeringens havsmiljöpolitik fokuserar på konkreta åtgärder för förbättringar av havsmiljön. Regeringen har därför infört ett statligt bidrag till lokala vattenvårdssatsningar, "LOVA". Avsikten är att merparten av stödet ska användas till åtgärder som bidrar till minskade mängder av fosfor och kväve, de ämnen som kraftigt bidrar till övergödningen i Östersjön eller Västerhavet. Regeringen anser att det är viktigt att ta vara på och stimulera kreativa och kostnadseffektiva initiativ på lokal nivå. Bidraget får därför ges till kommuner och ideella organisationer om högst 50 procent av kostnaden. Det statliga bidraget är ca 120 miljoner kronor per år. Genom LOVA har medel under 2009-2011 getts för konkreta insatser som åtgärdande av enskilda avlopp, anläggning av våtmarker och dammar, tömningsstationer för båttoaletter, åtgärder för minskat läckage från jordbruksmark och musselodlingar.

Åtgärda enskilda avlopp

Att se till att gällande lagstiftning för enskilda avlopp tillämpas är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av fosforföreningar till såväl havet som till sjöar och vattendrag. Genom åtgärdandet av enskilda avlopp kan belastningen till havet minska med motsvarande cirka 180 ton. Möjligheten till skattereduktion, ROT-avdrag, för privata hushålls reparations- och ombyggnadsarbeten ska även inkludera enskilda avlopp. Det finns idag 700 000 fastigheter med enskilda avlopp i landet, varav drygt 300 000 inte klarar lagens krav på rening. Regeringen bedömer att ROT-avdraget kan öka takten i arbetet med att åtgärda problemen med fosforutsläpp från enskilda avlopp.