Offentlighets- och sekretesslagen

Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) trädde i kraft den 30 juni 2009. Lagen är en omarbetning av den tidigare gällande sekretesslagen i syfte att göra reglerna lättare att förstå och att tillämpa.

Sekretess innebär begränsningar både i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och i offentliga funktionärers rätt till yttrandefrihet enligt regeringsformen och Europakonventionen.

I offentlighets- och sekretesslagen finns det också bestämmelser om i vilka fall tystnadsplikt inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Lagen innehåller dessutom bestämmelser om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar, om överklagande av myndigheters beslut att inte lämna ut en allmän handling och om att kommunala företag och vissa enskilda organ ska tillämpa offentlighetsprincipen.

Översikt över lagens innehåll

Offentlighets- och sekretesslagen är indelad i sju avdelningar.

Den första avdelningen har en innehållsförteckning. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över innehållet. Den första avdelningen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde och förklaringar av de begrepp som används i lagen.

Bestämmelserna om registrering och utlämnande av allmänna handlingar med mera har samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag.

Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. Där finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna.

I lagens fjärde avdelning finns sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlade.

Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning.

Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, domstolarna och vissa undersökningskommissioner.

Bestämmelser om hur tystnadsplikter som gäller enligt bestämmelser i andra lagtexter än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, har samlats i lagens sjunde och sista avdelning.