Frågor och svar

Ni säger att ni har gjort om målen och ändå har ni behållit den övergripande målformuleringen. Varför det?

Svar: Det är inte det övergripande transportpolitiska målet som har kritiserats, utan bekymret har varit hur delmålen ska tillämpas i styrning och uppföljning.

"Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet." Så uttrycks den svenska statens transportpolitiska mål, sedan ett tiotal år tillbaka.

Den övergripande formuleringen har hittills illustrerats av sex delmål som ofta har kritiserats för att vara svårtolkade. Nu vill regeringen aktivt förnya och förenkla målen för att göra dem mer kraftfulla och användbara.

Vilka är de viktigaste nyheterna i de transportpolitiska målen?

Svar: Den nya målstrukturen bygger på att förenkla mer. Centralt är att resans eller transportens värde ligger i dess funktion - under förutsättning att den utförs med hänsyn till givna förutsättningar i omvärlden.

Några exempel på nyheter i propositionen:
- År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
- Trafiksäkerheten ska omfatta alla trafikslag. Takten i genomförandet av nollvisionen har anpassats efter trafikslagen och gjorts mer realistisk.
- IT ska användas i högre utsträckning för att minska säkerhetsproblemen inom transportområdet.
- Transportsystemet ska bidra till att förbättra folkhälsan.
- Transportsystemet ska likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov och vara tillgängligt för barn och för personer med funktionsnedsättningar.

Har transportpolitiken verkligen med jobbpolitiken att göra?

Svar: Resor och transporter är sällan ett självändamål utan behövs bör att samhället ska fungera, för att vi ska ta oss till jobb, skola eller fritidssysselsättningar etc. och för att företagen ska få sina resor och transporter utförda. För regeringen har det varit viktigt att transportpolitiken utformas så att syftet med resorna och transporterna, dvs. att skapa tillgänglighet, tillgodoses på bästa sätt och med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Det är användarens, resenärens eller företagets, behov som ska vara utgångspunkten. För regeringen är det viktigt att transportpolitiken bidrar till att stödja stärkt internationell konkurrenskraft för företagen, inte minst i dessa ekonomiskt oroliga tider. Det gäller att ta vara på växtkraften i hela Sverige.

Har de transportpolitiska målen någon som helst betydelse för den enskilde medborgaren, för näringslivet eller kommuner och regioner?

Svar: Förslagen till nya mål och målpreciseringar är ett uttryck för vad regeringen ser som särskilt viktigt att satsa på i transportpolitiken. De är sedan utgångspunkt för all statlig styrning inom transportområdet, t.ex. hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina respektive uppdrag. Staten omsätter åtskilliga miljarder varje år för att genomföra olika trafikåtgärder och för att resor och transporter ska fungera. Det är klart att hur man använder dessa medel har betydelse för var och en, både för medborgarna och för företagen i näringslivet.

Dessutom är det tänkt att de statliga transportpolitiska målen ska kunna inspirera kommuner och regioner och andra aktörer att sätta upp egna mål. Många aktörer gör redan stora insatser. Alla goda krafter behövs så regeringen vill gärna uppmuntra till engagemang.

Men hur kommer jag in i transportpolitiken?

Svar: Staten och samhället kan stödja och möjliggöra förutsättningar för ett transportsystem som gynnar jobben och minskar utanförskapet. Regeringen vill att politiken och transportsystemet ska uppmuntra till klimatsmarta och hälsofrämjande val vid fler av de resor och transporter vi gör. Det ska vara lättare att oftare välja att gå och cykla i trafiken.

Du och jag har också att göra våra egna val. Hur agerar du och jag för att bidra till större säkerhet? När reser du och jag klimatsmart?

På vilket sätt har de nya målen förankrats i berörda organisationer och i näringslivet?

Svar: Arbetet har genomförts i dialog med många berörda myndigheter, företag och organisationer. Den dialogen fortsätter, bland annat med syftet att ta fram bra indikatorer och mätmetoder för tillämpningen av målen.

Regeringen gav ju SIKA uppdraget att ge förslag till en ny målstruktur, men i propositionen verkar ni inte följa mycket av det de föreslår. Hur kommer det sig?

Svar: Både SIKA och Vägverket har haft särskilda regeringsuppdrag att bidra med underlag till målpropositionen. Dessa underlag har varit centrala och mycket viktiga i processen för att ta fram den nya målstrukturen. Bland annat har SIKA föreslagit vissa förenklingar i målstrukturen. Regeringen har här gått vidare och förenklat målstrukturen ytterligare, jämfört med SIKAs förslag, för att på så sätt göra målen mer kraftfulla och användbara. SIKA har även lyft fram att funktionen eller syftet med transportpolitiken, dvs. att skapa tillgänglighet och inte resan i sig själv, måste få en centralare plats. Regeringen har dock valt en annan konstruktion för att åstadkomma detta.

• Underlag från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) för översynen av statens transportpolitiska mål
• Underlag från Vägverket, förslag till nya etappmål för trafiksäkerhetsarbetet