Kårobligatoriets avskaffande

Frågor och svar som rör riksdagens beslut att avskaffa kårobligatoriet med anledning av regeringens proposition Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154).

Varför och när avskaffades kår- och nationsobligatoriet?

Studenter ska liksom andra människor få välja om de vill tillhöra en förening eller inte. Föreningsfrihet är en demokratisk rättighet och därför avskaffades kår- och nationsobligatoriet och ersättes av moderna former för studentinflytande. Kår- och nationsobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010.

Upp

Kommer de nuvarande studentkårerna att finnas kvar?

Det finns inget som hindrar att de studentkårer som finns i dag att även fortsättningsvis leva kvar. Dock innebär de nya reglerna att det ställs vissa krav för att en sammanslutning av studenter ska få kalla sig studentkår.
- Kåren ska bestå av studenter vid ett universitet eller en högskola och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.
- Det huvudsakliga syftet ska vara att bevaka och delta i utvecklingen av utbildningen och studieförutsättningarna vid högskolan.
- Samtliga studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att bli medlemmar i kåren (under förutsättning att de betalar den medlemsavgift som kåren har bestämt).
- Alla medlemmar, utom stödmedlemmar, ska ha rösträtt vid val till kårens högsta beslutande organ.

Det är universitetet eller högskolan som efter ansökan beslutar att ge en sammanslutning ställning som studentkår. Beslutet gäller normalt för tre år varefter ett nytt beslut fattas. En studentkårs verksamhetsområde måste sammanfalla med en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av lärosätet och får inte vara större än universitetet eller högskolan. Om flera sammanslutningar ansöker om ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde ska den som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet få ställning som studentkår.

Detta innebär att det även i fortsättningen kommer att kunna finnas flera studentkårer vid ett universitet eller en högskola.

Upp

Vad händer om det inte finns någon studentkår vid ett lärosäte?

Om det inte finns någon sammanslutning som ansöker om ställning som studentkår vid ett lärosäte ska studentrepresentanterna utses genom direkta eller indirekta val som lärosätet ordnar.

Upp

Vad händer med studenternas inflytande?

Studenternas möjlighet till inflytande över universitets och högskolors utveckling är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Den sammanslutning som får ställning som studentkår vid ett lärosäte eller inom en eller flera organisatoriska eller geografiskt avgränsade delar av ett lärosäte får också rätt att utse studentrepresentanter inom sitt verksamhetsområde till lärosätets beslutande organ där studenter ska vara representerade. Om det finns flera kårer vid ett lärosäte får dessa komma överens om hur representanter i till exempel högskolestyrelsen ska utses.

Upp

Vad händer med studentkårer vid enskilda utbildningsanordnare?

Bestämmelserna som rör studentkårer gäller enbart studentkårer vid statliga universitet och högskolor. Statsbidraget för att stödja studentinflytandet kommer dock även enskilda utbildningsanordnare till del så länge de ej väljer att ha ett lokalt kårobligatorium vid lärosätet.

Upp

Hur ska kårerna finansiera sin verksamhet?

För att säkerställa en struktur för studentinflytandet anser regeringen att denna verksamhet ska stödjas med statsbidrag. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare tillförs därför 20 miljoner kronor under 2010 och från 2011 årligen 30 miljoner kronor för fördelning till studentkårerna för detta ändamål. Statsbidraget ska i första hand täcka kostnader för studentinflytande i högskolans organ. Beslutet om ställning som studentkår medför dessutom att kåren åtnjuter samma skattelättnader som tidigare. Därtill räknar regeringen med att kårerna kan finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter från frivilliga medlemmar och genom sponsring.

Upp

Kan kårerna fortsätta att anordna t.ex. arbetsmarknadsdagar och annan kontaktskapande verksamhet?

En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och delta i utvecklingen av utbildningen och studieförutsättningarna vid högskolan. Det utesluter dock inte att en studentkår också kan bedriva annan verksamhet. Universitet och högskolor har i och med beslutet getts ett tydligt ansvar för sådana studiesociala insatser som är direkt kopplade till studenternas studiesituation.

Upp

Vad gäller för nationerna i Uppsala och Lund?

Det obligatoriska medlemskapet i nationer vid Uppsala universitet och Lunds universitet har avskaffats. Nationerna är även i fortsättningen skattebefriade på samma sätt som studentkårerna.

Upp

Vad gäller för fakultetsföreningarna i Stockholm?

Det obligatoriska medlemskapet i fakultetsföreningar vid Stockholms universitet har avskaffats. Föreningarna har inte behållit, till skillnad från nationerna, de skattelättnader som gällde förut utan får istället anpassa sin verksamhet till de regler som gäller för kvalificerade ideella föreningar för att åtnjuta vissa skattelättnader. Det finns inget som hindrar att föreningarna lever kvar och finansierar sin verksamhet genom t.ex. medlemsavgifter från frivilliga medlemmar.

Upp

Utbildningsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 17 mars 2009
Uppdaterad 31 januari 2011