En sammanhållen svensk havspolitik

Regeringen föreslår en ny svensk havspolitik. I propositionen 2008/09:170 "En sammanhållen svensk havspolitik" konkretiseras satsningarna som både syftar till att förbättra havsmiljön men också för att underlätta en hållbar utveckling av näringar som t. ex. fiske, jordbruk och sjöfart.

Vad innebär den nya havspolitiken?

Regeringen tar ett helhetsgrepp om havsfrågorna genom att formulera en sammanhållen havspolitik. Havets resurser ska nyttjas hållbart för att möjliggöra för ekosystemen bevaras och restaureras, samtidigt som havsanknutna näringar utvecklas. Idag fungerar många sektorer sida vid sida, det vill regeringen ändra på. Det behövs en helhetssyn för att se hur olika verksamheter påverkar varandra, och för att dra nytta av synergier och undvika målkonflikter. I en sammanhållen havspolitik är det också viktigt att se kopplingen mellan hav och land. De ämnen som exempelvis orsakar övergödning kommer till stor del från land och rinner ut i haven via våra vattendrag.

Upp

Vad gör regeringen för att förbättra havsmiljön?

Regeringen har prioriterat satsningen för en bättre havsmiljö genom att inrätta ett särskilt havsmiljöanslag. I budgeten för 2009 sköt regeringen till ytterligare pengar till anslaget och totalt har drygt en miljard avsatts fram till 2011. I havspropositionen konkretiseras dessa satsningar. Dessa insatser, tillsammans med en förstärkning av det internationella arbetet, kommer innebära ett väsentligt framsteg i arbetet mot flera miljökvalitetsmål som rör haven (ingen övergödning, hav i balans, giftfri miljö). Inom ramen Helcom:s aktionsplan för Östersjön har Sverige preliminärt åtagit att minska sin årliga belastning av kväve med 20 780 ton och fosfor med 290 ton i Östersjön och Västerhavet till 2021. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som föreslås i propositionen tillsammans med de miljöförstärkningar som blir aktuella i landsbygdsprogrammet är tillräckliga för att jordbrukssektorn kraftfullt ska kunna medverka till att det svenska åtagandena i Helcom:s aktionsplan för Östersjön ska nås.

Upp

Vad beror övergödningen på och vilka effekter har den?

Övergödningen uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen, kväve och fosfor, i mark och vattendrag, som sedan rinner ut i haven. Kväve och fosfor kommer från bland annat avloppsutsläpp och jordbruk, men övergödande ämnen transporteras också med vindarna och faller ner med regn och snö. Övergödningen leder till ökad algtillväxt, syrebrist och förändrade ekosystem i sjöar, vattendrag, kust- och havsområden. Syrebristen i vattnet slår ut bottendjuren och i en del fall även fisken. Kraftig övergödning av haven leder till att antalet växt- och djurarter i vattnet minskar. För att minska övergödningen av våra hav och vatten krävs alltså åtgärder inom bland annat jordbruket och hantering och rening av avloppsutsläpp, samt åtgärder för att återskapa och restaurera de skador som redan skett i havsmiljöns ekosystem.

Upp

Vad gör regeringen mot övergödningen av haven?

I havspropositionen presenteras en rad förslag för att minska och reducera effekten av övergödningen:

- Nytt statligt bidrag (LOVA) om 100-120 miljoner kronor per år från och med 2010 till lokala vattenvårdsprojekt mot övergödning och till etableringar av båtbottentvättar och mottagningsanläggningar för båttoaletter.
- 35 miljoner av havsmiljöanslaget avsätts till länsstyrelserna för att projektera och planera våtmarker för att minska övergödningen.
- Förbud införs för utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar.
- Pilotområde testas för avgiftssystem för utsläpp av fosfor- och kväveföreningar.
- Möjlighet till skattereduktion för ombyggnad av enskilda avlopp (HUS-avdrag) för att minska fosforutsläppen, (gäller från 8 december 2008).
- Ytterligare satsningar för att främja hållbara produktionsmetoder inom jordbruket i syfte att minska fosforförlusterna.
- Begränsningar för spridning av stallgödsel på åkermark för att begränsa kväveutsläppen.
- Ökad satsning på musselodling för kostnadseffektiv reducering av närsalter (kväve och fosfor).
- Fosfatförbud för maskindiskmedel från den 1 juli 2011.

Upp

Vad gör regeringen för att minska gifter och farliga ämnen i haven?

Problemen med farliga ämnen i miljön har uppmärksammats sedan decennier tillbaka och viktiga åtgärder har vidtagits. Populationer av djurarter som säl och havsörn, som tog skada av miljögifter (DDT och PCB) har återhämtat sig. Men nya ämnen upptäcks i miljön och halterna ökar. Trots att utsläppen av dioxiner har minskat så överskrider halterna i fet fisk ofta EU:s gränsvärde för dioxiner i matfisk. Trots att TBT (tributyltenn) sedan länge är förbjuden som båtbottenfärg, verkar det som att ämnet fortfarande används i bottenfärg på fritidsbåtar och halterna är höga på både ost- och västkusten. Regeringen presenterar därför i havspropositionen en rad åtgärder i för att minska gifter och farliga ämnen i havsmiljön.

- Minska användningen av farliga ämnen i båtbottenfärger - Det behövs fortsatta insatser för att minska behovet av och förbjuda farliga ämnen i båtbottenfärger. Färgerna innehåller miljöfarliga biocider för att hindra påväxt på båtar. Ekonomiskt stöd ges för att etablera båtbottentvättar som kan ersätta de farliga båtbottenfärgerna. Inför kommande revidering av biociddirektivet, arbetar Sverige för strängare kriterier för godkännande av biocider inom EU.
- Inventering av ägarlösa vrak - Ägarlösa vrak kan utgöra ett miljöproblem genom läckage av t.ex. oljor och metaller. Sjöfartsverket ges i uppdrag att genomföra en första inventering i syfte att klargöra omfattning och miljörisker med ägarlösa vrak. Därefter kommer regeringen att peka ut en ansvarig myndighet för den fortsatta hanteringen.
- Minska utsläppen av farliga ämnen och läkemedelsrester - Identifiering av källor till farliga ämnen i havsmiljön och spridningen av dessa ämnen ska förbättras och åtgärder vidtas för att minska deras belastning på havsmiljön. Det gäller bland annat ämnen som kadmium, kvicksilver och nonylfenol. Spridningen av läkemedelsrester och andra farliga ämnen via avloppsreningsverken ska också reduceras genom olika åtgärder, bl.a. anpassning av reningsverken. EU:s läkemedelslagstiftning kompletteras med krav på testning av verksamma ämnens miljöfarlighet så att miljöpåverkan från läkemedel minskar.

Upp

Vad krävs för att rädda Östersjön?

- Sverige har ett stort ansvar, men kan inte själv lösa miljöproblemen i våra hav. Förutom en ambitiös nationell politik så är det internationella samarbetet avgörande. Därför presenterar regeringen inriktningen för en handlingsplan för det internationella arbetet i havspropositionen. Sverige kommer att lägga stor kraft vid EU:s Östersjöstrategi under ordförandeskapet, vilket är ytterligare ett initiativ för att samla alla gemensamma krafter kring problem och möjligheter runt Östersjön, och som samtidigt kan tjäna som exempel för andra regioner inom EU. Helsingforskonventionens (Helcom) aktionsplan för Östersjön antogs i november 2007 och innebär att en rad viktiga miljöåtgärder ska vidtas av länderna runt Östersjön. Sverige kommer även att driva att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för EU:s marina direktiv. Regeringen satsar också 90 miljoner kr under 2009-2010 för att inrätta en mellanstatlig fond för Östersjöns miljö.

Upp

Vad gör Sverige för att påverka andra länder runt Östersjön? Vad kan EU göra för den allvarliga situationen i Östersjön?

Sverige arbetar på flera fronter för att påverka EU och enskilda länder i Östersjöregionen för att förbättra havmiljön i Östersjön. Liksom de flesta miljöhot är problemen i Östersjön och Västerhavet gränsöverskridande. Alla länder runt Östersjön, utom Ryssland, är numera medlemmar i EU och därför är EU-arbetet av största vikt för att gemensamt lösa problemen med Östersjön. EU innebär därför en gemensam plattform och en möjlighet att påverka och förhandla med samtliga länder i EU-samarbetet. Arbetet med havsmiljöfrågorna regleras även genom regionala havskonventioner, bilaterala avtal och samarbetsorgan. Västerhavet berörs av Oslo- och Pariskonventionen (Ospar). Östersjön berörs främst av Helsingforskonventionen (Helcom) där samtliga Östersjöländer inkl. Ryssland ingår, samt Agenda 21 för Östersjöregionen (Baltic 21) och Östersjöstaternas råd. Genom den svenska handlingsplan som ska tas fram kommer regeringen att kunna öka möjligheterna att strategiskt påverka det internationella havsmiljöarbetet.

Upp

Vad gör regeringen för att stimulera lokala initiativ för en bättre havsmiljö? Hur kan kommuner och lokala aktörer involveras i havsmiljöarbetet?

Regeringen vill stimulera kreativa och kostnadseffektiva initiativ på lokal nivå och avsätter ca 120 miljoner kr/per från 2010 för lokala vattenvårdssatsningar (LOVA). Merparten av stödet ska användas till åtgärder som bidrar till minskade mängder av fosfor- eller kväveföreningar i Östersjön eller Västerhavet. Det kan exempelvis handla om stöd till musselodlingar, anläggning av våtmarker eller mottagningsanläggningar för avfall från båtttoaletter. Naturvårdsverket och länsstyrelserna kommer att ha en viktig roll i bedömningen för att stödja de åtgärder som ger mest effekt per satsad krona.

Upp

Vad innebär förslagen i havspropositionen för mig som enskild medborgare?

Det finns flera åtgärder som direkt påverkar enskilda individer, som exempelvis båtägare och husägare med enskilt avlopp. Förslagen innebär en möjlighet och ett ansvar för den enskilde individen att bidra i havsmiljöarbetet.

- Regeringen föreslår ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar. Ekonomiskt stöd ska ges till marinor för att bygga ut mottagningsanläggningar för avfall från båttoaletter i exempelvis skärgårdar.
- Regeringen fortsätter även arbetet för att minska behovet av och förbjuda farliga ämnen i båtbottenfärger. Färgerna innehåller miljöfarliga biocider för att hindra påväxt på båtar. Ekonomiskt stöd ges för att etablera båtbottentvättar som kan ersätta de farliga båtbottenfärgerna.
- Enskilda avlopp utan tillräcklig rening av fosforutsläpp är ett problem som bidrar till övergödningen av haven. Det finns idag 700 000 fastigheter med enskilda avlopp i landet, varav drygt 300 000 inte klarar lagens krav på längre gående rening än slamavskiljning (vilket innebär liten eller nästan ingen rening alls av fosforutsläppen). Regeringen inför därför skattereduktion s.k. HUS-avdrag för ombyggnadsarbeten av enskilda avlopp, för att öka takten i arbetet med att åtgärda problemen.
- Regeringen föreslår också ett förbud av fosfater i maskintvättmedel för enskilt bruk från 2011. Det innebär att fosfathaltiga maskintvättmedel kommer att fasas ut och ersättas av miljövänligare alternativ. Fosfatförbud har redan införts när det gäller tvättmedel. Sverige verkar också inom EU och Helcom (Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö) för att samtliga EU-länder och Ryssland inför restriktioner för fosfatinnehåll i tvätt- och rengöringsmedel.

Upp

Vad innebär förslagen i havspropositionen för fisket?

Fisket har stor påverkan på havens ekosystem. Därför gör regeringen omfattande satsningar på att utveckla en hållbar fiskesektor. Havspropositionen innehåller bland annat åtgärder för att förbättra förutsättningarna för naturliga fiskbestånd, restaurering och utvecklingsarbete.
Satsningarna får dessutom ytterligare stöd genom EU:s operativa program för fiskenäringen, vilket tillför medel utöver den nationella satsningen. En anpassning av fiskeflottans storlek i förhållande till fiskebestånden, liksom en förändring av EU:s gemensamma fiskepolitik är viktig för en hållbar fiskesektor. I havspropositionen ges Fiskeriverket ansvar för att att utveckla skonsammare fiskeredskap som minimerar bifångster och utkast av död fisk. En annan åtgärd är att den nationella planen för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska effektiviseras.

Upp

Vad innebär förslagen i havspropositionen för sjöfartsnäringen?

I havspropositionen presenteras förslag för att stärka och driva på utvecklingen av svensk sjöfartsnäring, minska miljöpåverkan och för att skapa nya arbetstillfällen. Regeringen vill bland annat underlätta närsjöfarten i och omkring Sverige för att bidra till att minska utsläppen från transportsektorn totalt och öka samordningen mellan Vägverket, Banverket och Sjöfartsverket kring den statligt finansierade infrastrukturen till svenska hamnar, för att dessa både på land- och sjösidan ska utnyttjas mer rationellt och effektivt. En ny lotslag kommer att utarbetas för att förbättra lotsningen och därmed öka sjösäkerheten. Regeringen vill också öka samarbetet mellan staten och näringslivet för att bevara och stärka den positiva utvecklingen genom regelförenkling, minskade administrativa kostnader, stöd till nyföretagare i form av utbildning och satsningar på rekrytering till näringen.

Upp

Hur kommer regeringen att arbeta för att realisera den helhetssyn man presenterar i havspropositionen om en sammanhållen svensk havspolitik?

Planeringen av havet är grundläggande för att kunna realisera den helhetssyn som regeringen presenterar i havspropositionen. Planeringen av de svenska haven fungerar inte tillfredsställande idag, vilket vållar problem för såväl näringsidkare, allmänna intressen som och havsmiljön. Den allvarliga miljösituationen som råder i Östersjön visar tydligt att en ekosystemansats, måste vara grunden för ett planeringssystem för havsområdena. Ekosystemansats innebär att varje beslut rörande resursanvändning utvärderas utifrån hur ekosystemens funktion och produktivitet påverkas. Eftersom vi är beroende av varor och tjänster från ekosystemen, exempelvis havet, är det viktigt att se hur den produktionen påverkas. Regeringen föreslår därför att en ny planeringsmodell ska skapas med ekosystemansatsen som utgångspunkt. En central myndighet bör också ges ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor. Regeringen tillsätter därför en organisationsutredning för att komplettera beslutsunderlaget för utformningen av en sådan myndighet. Utredningens utgångspunkt ska vara ett sammanhållet vattenarbete utifrån ekosystemansatsen och en samlad förvaltning av hela den marina miljön. Regeringen presenterade dessutom i den forskningspolitiska propositionen (2008/09:50) en utökad satsning på havsmiljöforskning med 40 miljoner kronor per år. Forskningen är av stor betydelse både för att få bättre kunskaper om havsmiljön och för att kunna välja rätt åtgärder att förbättra havsmiljön. Regeringen satsar idag ca 135 miljoner kronor på havsmiljöforskning.

Upp

Hur finansieras åtgärderna i havspropositionen?

Utifrån det allvarliga miljötillståndet i våra hav förutsåg regeringen tidigt behovet av ekonomiska medel för att kunna vidta såväl snabba som mer långsiktiga åtgärder i havsmiljöarbetet. Regeringen inrättade ett havsmiljöanslag för att samla de budgetposter som rör havsmiljön och ge havsmiljöarbetet ökad prioritet. I den ekonomiska vårpropositionen 2007 avsattes en halv miljard kronor för att initiera en rad projekt som sedan skulle kunna utvärdera och lägga grunden för det fortsatta arbetet. I budgetpropositionen för 2009 som presenterades i september 2008 avsattes ytterligare pengar, sammanlagt en dryg miljard kronor fram till 2011. I havspropositionen konkretiseras regeringens satsningar för havsmiljön och åtgärderna finansieras genom de medel som har budgeterats i havsmiljöanslaget fram till 2011.

Upp

Miljödepartementet (e-post till Miljödepartementet)
Publicerad 16 mars 2009
Uppdaterad 6 augusti 2009