Pressmeddelande
23 januari 2009
Justitiedepartementet
Polismetodutredningen
En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen
Polismetodutredningen har i dag överlämnat delbetänkandet En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) till justitieminister Beatrice Ask. Utredaren, chefsrådmannen Stefan Reimer, har gjort en översyn av reglerna om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation inom polisens och tullens förundersöknings- och underrättelseverksamhet.
Utgångspunkter för förslagen
Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att dels upprätthålla en effektiv brottsbekämpande verksamhet, dels förstärka och bygga ut rättssäkerheten och integritetsskyddet. En annan utgångspunkt har varit att skilja mellan förundersökningar och underrättelseverksamhet.
Nuvarande ordning
De brottsbekämpande myndigheterna har i dag möjlighet att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation enligt två regelverk, bestämmelserna om hemlig teleövervakning i rättegångsbalken och utlämnande av uppgifter från operatörerna enligt lagen om elektronisk kommunikation. Det rör sig främst om uppgifter som svarar på frågorna vilka teleadresser kommunicerade med varandra, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes; ofta benämnt som trafikuppgifter.
Nytt regelverk föreslås
Utredningen föreslår att möjligheten att hämta in uppgifterna enligt lagen om elektronisk kommunikation ska avskaffas. All inhämtning under förundersökning ska i fortsättningen göras enligt regelverket för hemlig teleövervakning i rättegångsbalken. I underrättelseverksamheten ska uppgifterna kunna hämtas in enligt en ny särskild lag.
Förstärkning av rättssäkerheten och integritetsskyddet
Genom förslagen kommer rättssäkerheten och integritetsskyddet för den enskilde att stärkas. Bland annat skärps kraven för när inhämtning får ske och vem som får fatta besluten. Underrättelse till enskild i efterhand ska genomföras i större omfattning och bestämmelser ska finnas om hur uppgifterna får användas i utredningarna. Dessutom kommer Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att utöva tillsyn över inhämtningen.
En ny beslutsordning
Beslut om hemlig teleövervakning fattas i dag av domstol när det finns en skäligen misstänkt. Utredningen föreslår att åklagaren i brådskande fall ska få fatta interimistiska beslut som genast ska överlämnas till domstol för en slutlig prövning. När det i en förundersökning inte finns någon skäligen misstänkt ska beslut om hemlig teleövervakning få beslutas, förutom av domstol, av åklagaren eller undersökningsledaren. Domstol ska dock alltid fatta beslutet om inhämtningen är av stor omfattning eller av särskilt ingripande slag, till exempel när inhämtningen kan avse personer som arbetar i media med källskyddat material. I underrättelseverksamheten ska inhämtningen få beslutas på ledningsnivå inom den brottsbekämpande myndigheten, men bli föremål för en kontinuerlig och löpande tillsyn av särskilda granskningsombud utsedda av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Lokaliseringsuppgifter och uppgifter om abonnemang
Utredningen föreslår att inhämtning av lokaliseringsuppgifter rörande mobiltelefoner ska få ske på motsvarande sätt som inhämtning av trafikuppgifter, oberoende av om uppgiften har samband med ett telemeddelande eller inte. Utredningen föreslår också att uppgifter om vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer (abonnemangsuppgifter) ska lämnas ut av operatörerna till de brottsbekämpande myndigheterna även när det misstänkta brottet enbart kan leda till ett bötesstraff.
Kontakt
Martin ValfridssonPressekreterare hos Beatrice Ask
Särskild utredare
Chefsrådmannen
Stefan Reimer
076-761 16 72
Utredningssekreterare
Ämnesrådet
Per Lagerud
08-405 46 36
Utredningssekreterare
Hovrättsassessorn
Martin Persson
08-405 90 45
