Förslag om flygplatskapacitet i Stockholm-Mälardalsregionen samt rapporter om trängselavgifter och behovet av infrastruktursatsn

- Jag är glad över att vi nu kan överlämna delbetänkandet om tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm-Mälardalsregionen. Flygplatskapaciteten i regionen är en fråga av nationellt intresse, säger Kenneth Kvist, Stockholmsberedningens ordförande, i en kommentar. Stockholmsberedningen har på regeringens uppdrag utrett frågan och överlämnade därför på tisdagen delbetänkandet ”Tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm-Mälardalsregionen SOU 2003:33” till infrastrukturminister Ulrica Messing. Förslagen gäller flygplatskapacitet för trafikflyg, fraktflyg och allmänflyg (bl.a. näringslivsflyg, skolflyg, hobbyflyg).

- Flygresandet i Sverige främst inrikes har minskat sedan 2001, fortsätter Kenneth Kvist. Även med hänsyn till sådana konjunkturvariationer som vi nu ser och oförutsedda händelser bedöms flygresandet fortsätta att öka under den närmaste 30-årsperioden enligt Luftfartsverkets prognoser. Tillväxttakten bedöms dock bli lägre än tidigare.

Det är av nationellt och regionalt intresse att Stockholm-Mälardalsregionens flygtrafikutbud utvecklas för en hög nationell och internationell tillgänglighet. Konkurrensen på flygmarknaden är viktig. Samverkan mellan tåg och flyg bör utvecklas där det är möjligt. Stock-holmsberedningen bedömer att det finns förutsättningar i Stockholm-Mälardalsregionen att en tillräcklig flygplatskapacitet uppnås till år 2030. Detta kräver dock vissa kapacitetsutbyggnader och ändrade villkor enligt beredningens förslag nedan.

Arlanda flygplats är ett riksintresse och en förutsättning för utvecklingen i stora delar av Sverige. En fjärde rullbana på Arlanda kommer att behövas, sannolikt 2020-2025. För att skapa handlingsfrihet på mycket lång sikt bör mark reserveras på Arlanda för ytterligare en rullbana dvs. utbyggnad till totalt fem rullbanor varav fyra parallella.

Enligt Luftfartsverkets prognoser bedöms att flyget på Arlanda inte kunna öka efter omkring år 2010 med nuvarande utsläpps- och bullervillkor. Rimligheten i och utformningen av Arlandas miljövillkor bör ses över. Utsläppen av klimatpåverkande gaser bör för Arlanda ses i ett nationellt perspektiv som för landet i övrigt.

Marktransporterna till Arlanda, speciellt kollektivtrafiken, måste förbättras för stora delar av Mälardalen och för att minska utsläppen. En permanent samordningsgrupp bör inrättas för bl. a. Arlandas miljöfrågor, marktransporter, planfrågor etc.

Flygtransportarbetet på Bromma är av nationellt intresse. Bromma är viktigt för konkurrensen och tillför rullbanekapacitet i regionen. Bromma är viktig för näringslivsflyget och av nationell och internationell betydelse för landets och regionens näringsliv.

Stockholmsberedningens uppgift enligt regeringens direktiv har varit att föreslå tillräcklig flygplatskapacitet på befintliga flygplatser i Stockholms län. Avtalet om Bromma mellan markägaren Stockholms stad och Luftfartsverket gäller t.o.m. år 2011. Stockholmsberedningen anser att en tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholmsregionen inte kan nås efter 2011 om Bromma då läggs ner och Tullinge bebyggts med bostäder. Den kan bara nås om Bromma får vara kvar vilket stöds av en majoritet i Stockholmsberedningen men nu saknar politiska förutsättningar i Stockholms stad.

Stockholmsberedningen föreslår att regeringen uppdrar åt en särskild kommission att om möjligt föreslå en citynära flygplats för huvuddelen av Brommaflyget. Arbetet måste ske snabbt så att en sådan flygplats kan tas i bruk senast före utgången av år 2016.

Stockholmsberedningen bedömer att övriga flygplatser i Stockholm-Mälardalsregionen väl kan tillgodose behovet av flygplatskapacitet och är viktiga för den regionala utvecklingen. Av dessa är Skavsta, Västerås och Örebro flygplatser mest utvecklingsbara samt i viss utsträckning också Eskilstuna flygplats. Militärflygplatsen Uppsala F16 bör upplåtas för visst civilt flyg, speciellt för näringslivsflyg.

Stora behov av ytterligare infrastruktursatsningar

Stockholmsberedningen överlämnade idag till Ulrica Messing en läges-rapport om uppföljningen av beredningens tidigare förslag (SOU 2002:11) om vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Förslagen är underlag i den pågående infrastrukturplaneringen för 2004-2015 vid Banverket, Vägverket och länsstyrelserna.

- Satsningarna på vägar, järnvägar och kollektivtrafik är otillräckliga i förhållande till behoven i Stockholm-Mälardalsregionen, säger Kenneth Kvist, i en kommentar till remissversionerna av planerna. - Det finns en bred samstämmighet i regionen om behoven och att satsningarna hittills är helt otillräckliga, framhåller Kvist.

Åtgärderna i de remitterade planförslagen är i huvudsak bra men i vissa fall försenas byggandet. Fler förslag måste dock med i planerna för att komma tillrätta med de allvarliga bristerna i regionens transportsystem. Risken är annars stor att den nu pågående utvecklingen som leder bort från de transportpolitiska målen, inte kan vändas i positiv riktning särskilt vad gäller framkomlighet, miljö och säkerhet.

Det är mycket positivt att Citybanan är med i Banverksplanen och ge-nomförandet måste nu påskyndas. Satsningarna på sträckan Karlberg-Kallhäll är emellertid helt otillräckliga. Ökad satsning på denna bandel är nödvändig för att få full effekt på Citybanan. Utbyggnaden av järnvägen Västerhaninge-Nynäshamn och Svealandsbanan startar i stora delar först efter 2012, vilket är alldeles för sent.

Banverket har hittills endast fått med två kollektivtrafikspår i planen. Det är snabbspårväg Slussen - Hammarby Sjöstad – Saltsjöbaden samt snabbspårväg Alvik - Ulvsunda - Solna Station. Även dessa är sent inplanerade, speciellt den förstnämnda. Fler sådana kollektivtrafiksatsningar av de drygt tiotalet objekt som beredningen föreslagit är nödvändiga att genomföra för att komma tillrätta med regionens svåra trafikproblem.

Stockholmsberedningen anser att det allvarligaste problemet vad gäller nationella vägar är avsaknaden av resurser för att lösa frågan om ökad vägkapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet. Länsramarna för Mälardalslänen bör höjas för att fler viktiga väg- och kollektivtrafiksatsningar skall kunna genomföras.

Trängselavgifter

Stockholmsberedningen överlämnade till Ulrica Messing även en delre-dovisning av regeringsuppdraget om trängselavgifter. Slutredovisning av detta uppdrag skall ske senast del 1 juni 2003.

Presskonferensen kan följas på regeringens hemsida www.regeringen.se.
I samband med presskonferensen kommer delbetänkandet och rappor-terna att bli tillgängliga på Stockholmsberedningens hemsida www.sou.gov.se/sthlmberedning/.