Gymnasieskolan

Varför ville regeringen reformera gymnasieskolan?

Gymnasieskolan stod inför flera stora utmaningar:

- alltför många elever avbröt sina studier eller avslutade sina studier utan godkända betyg,
- huvudmännen använde, i vissa fall, det lokala friutrymmet för att sänka kraven, och
- gymnasieskolan förberedde inte eleverna tillräckligt väl för vare sig fortsatta studier eller yrkeslivet.

För att komma tillrätta med dessa utmaningar har regeringen reformerat gymnasieskolan.

Vilka är de viktigaste förändringarna?

Det finns flera stora och viktiga förändringar:

- På yrkesprogrammen har tiden för allmänteori minskat, i stället har tiden för yrkesämnen ökats.
- Det lokala friutrymmet har stramats upp, till exempel har möjligheten att starta lokala kurser och specialutformade program begränsats - sådana kurser och utbildningar måste godkännas av Skolverket.
- Kraven för att komma in på gymnasiet har ändrats. Eleven måste ha lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik samt i nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. De nya behörighetskraven för yrkesprogrammen innebär att eleven måste ha lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen.
- Två nya examina har införts: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.
- Programstrukturen fär ändrad. Det humanistiska och det ekonomiska programmet har återuppstått. Samtidigt har det tidigare medieprogrammet införlivats i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet.
- Fem introduktionsprogram har ersatt det individuella programmet.

Vilka program finns?

Yrkesprogram:
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program:
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

Finns det nationella inriktningar på programmen?

Ja, även i fortsättningen indelas programmen i inriktningar, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Vilka inriktningar som finns framgår av gymnasieförordningen (2010:239) bilaga 1.

• Pressmeddelande: Fler inriktningar i nya gymnasiet

Finns lärlingsutbildning i gymnasieskolan?

Gymnasial lärlingsutbildning har införts som en alternativ väg till yrkesexamen inom gymnasieskolans yrkesprogram. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Vad krävs för att bli behörig till gymnasiet?

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig, om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning och den sökande bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

Regeringen har beslutat om kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program. Detta innebär en specificering av i vilka ämnen som det ska krävas lägst betyget godkänt för att vara behörig till vissa högskoleförberedande program. För att vara behörig till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet krävs godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För att vara behörig till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet krävs godkända betyg i biologi, fysik och kemi.

För behörighet till ett yrkesprogram krävs att eleven måste vara godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt fem andra ämnen. Motsvarande undantag ska finnas från behörighetskravet i engelska som finns för de högskoleförberedande programmen.

Vad har hänt med det individuella programmet (IV)?

Regeringen bedömer att det bör finnas individanpassade utbildningsalternativ för obehöriga elever som samtidigt är tydliga och har som utgångspunkt att olika målgrupper har olika behov. Fem introduktionsprogram har därför ersatt IV:

- preparandutbildning,
- programinriktat individuellt val,
- yrkesintroduktion,
- individuellt alternativ samt
- språkintroduktion.

Vad har hänt med specialutformade program?

Lokalt inrättade specialutformade program finns inte kvar. För att gymnasieskolan ska vara så flexibel att det är möjligt för huvudmän att göra lokala anpassningar, samtidigt som kvaliteten på utbildningarna kan säkerställas, så kan nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter inrättas inom nationella program. Dessa kan omfatta både utrymmet för inriktning och programfördjupning. Särskilda varianter ska godkännas av Skolverket, som ska pröva såväl kvaliteten som behovet, och de kommer att omfattas av så kallad frisökning.

Vad läser man på de olika programmen?

Vilka ämnen som är obligatoriska på respektive program har beslutats av regeringen efter förslag från Skolverket. Dessa framgår av bilaga 1 till gymnasieförordningen. Skolverket har därefter beslutat om vilka kurser i dessa ämnen som ska läsas. På Skolverkets hemsida presenteras programmen mer utförligt.

• Sök Gymnasieförordningen på Regeringskansliets rättsdatabas

Vilka ämnen är gemensamma för samtliga program?

Begreppet gymnasiegemensamma ämnen har ersatt begreppet kärnämnen. Vilka dessa ämnen är har riksdagen beslutat. De gymnasiegemensamma ämnena ingår i samtliga nationella program. Historia har tillkommit som ett nytt sådant ämne. Estetisk verksamhet ingår inte längre i alla nationella program. De gymnasiegemensamma ämnena är svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena varierar mellan programmen.

Vilka kurser finns det?

Skolverket föreskriver vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningarna som regeringen beslutat om samt vilka kurser som får förekomma som programfördjupning. Informaton om detta finns på Skolverkets webbplats.

Regeringen har i gymnasieförordningen föreskrivit vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val.

• Skolverkets webbplats

Går det att ta lokala initiativ till nya kurser?

Lokalt beslutade kurser ska inte förekomma i gymnasieskolan, men huvudmän eller andra intressenter kan ta initiativ till nya kurser. Dessa kurser måste dock vara nationellt kvalitetssäkrade och beslutas av Skolverket.

Vilket betygssystem ska användas?

En ny betygskala, A-F, införs i gymnasieskolan från och med höstterminen 2011 för de elever som påbörjar sin utbildning i den reformerade gymnasieskolan. Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg.

Vilka förändringar har skett för fristående skolor?

Regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor är så långt det är möjligt gemensam. Det gäller till exempel möjligheten att inrätta särskilda varianter. Inför övergången till den nya gymnasieskolan har Skolverket utarbeta en ny så kallad riksprislista för de nya programmen. I samband med den nya programindelningen har Statens skolinspektion gått igenom befintliga utbildningar med bidragsrätt och gjort en ny klassificering ur bidragshänseende som gäller för de utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2011. De fristående skolorna har fått möjlighet att anpassa tidigare bidragsberättigad utbildning till den nya programstrukturen och programutbudet.

Vilka förändringar har skett för gymnasial vuxenutbildning?

Examenskraven i gymnasial vuxenutbildning kommer att motsvara de som gäller för examen i gymnasieskolan, med undantag för ämnet idrott och hälsa som inte ingår. Samma betygsskala och betygsdokument ska användas i båda skolformerna. Även om de formella kraven är likvärdiga så poängteras vikten av att behålla vuxenutbildningens särart, som bland annat innebär en större flexibilitet genom att program inte förekommer.

Vilket underlag fanns för reformeringen av gymnasieskolan?

I februari 2007 tillkallades en särskild utredare, Anita Ferm, med uppdrag att bland annat föreslå en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar. Samtidigt fastställdes direktiv för utredningen (dir. 2007:8), som tog namnet Gymnasieutredningen. I beslut den 25 oktober 2007 fastställde regeringen tilläggsdirektiv för utredningen (dir. 2007:143).

Den 31 mars 2008 överlämnade Gymnasieutredningen sitt betänkande Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Efter att utredningen hade varit ute på remiss bereddes propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan inom Utbildningsdepartementet. Regeringen fattade beslut om propositionen den 13 maj 2009. Riksdagen biföll regeringens proposition den 21 oktober 2009.

Regeringen aviserade i propositionen att man avsåg återkomma till frågor om behörighet till yrkesprogrammen samt studiealternativ som ska finnas för elever som inte blir behöriga till ett nationellt program. Dessa frågor behandlades i departementspromemorian Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (U2009/5552/G). Departementspromemorian utgjorde underlag för de förslag om dessa frågor som inarbetats i propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.

Med utgångspunkt i förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan har Skolverket gjort en översyn av nationella program, nationella inriktningar, examensmål, ämnen och kurser. Skolverket har tagit fram förslag till examensmål för vart och ett av de nationella gymnasieprogrammen. Examensmål för yrkesprogrammen har utarbetats i samråd med relevanta branscher. Regeringen har därefter beslutat om föreskrifter om examensmål, nationella inriktningar och programgemensamma ämnen.

Skolverket har beslutat om föreskrifter om nya ämnesplaner för alla ämnen och kurser, samt lämnat förslag om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena som regeringen därefter meddelat föreskrifter om.

När infördes den nya gymnasieskolan?

Den nya gymnasieskolan börjar tillämpas för elever som börjar hösten 2011.

Kan man bli behörig till högskolan om man går ett yrkesprogram?

Ja, det kan man genom att göra aktiva val.

Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning har den som fått högskoleförberedande examen. Den som har fått yrkesexamen har också grundläggande behörighet om han eller hon blivit godkänd i kurserna Svenska eller Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6. Dessa kurser omfattar tillsammans 300 poäng.

På vissa av yrkesprogrammen ingår en eller flera av dessa kurser i programmet som obligatorisk eller valbar kurs. Därutöver har en elev på ett yrkesprogram alltid rätt att läsa de kurser som saknas för grundläggande behörighet som individuellt val eller som utökat program under gymnasieutbildningen. En elev med yrkesexamen som senare i livet vill läsa in de kurser som saknas för grundläggande behörighet har alltid rätt att läsa in dessa inom den kommunala vuxenutbildningen.