Arkiv: Mandatperioden 6 oktober 2006–4 oktober 2010

Framgång för Sverige i internationella förhandlingar om utfasningen av POPs-ämnen

Efter en veckas diskussioner i Geneve beslutade parterna till den så kallade Stockholmskonventionen den 9 maj om gemensamma åtgärder för att begränsa och fasa ut produktion och användning av ytterligare nio så kallade POPs- ämnen (Persistent Organic Pollutants) till skydd av människors hälsa och miljön.

Med tillägget tog länderna ett historiskt steg genom att nästan fördubbla antalet ämnen som begränsas i konventionen. Flera av dem används fortfarande brett. Detta gäller till exempel industrikemikalien PFOS (perfluoroktansulfonat), bekämpningsmedel Lindan och två flamskyddsmedel (penta- och oktaBDE). Till konventionen finns också beslut om en global övervakningsplan för att få en global överblick över vilka mängder av dessa ämnen som finns i miljön och i människan.

Tillägget av de nya ämnena var en framgång för Sverige som nominerat PFOS (perfluoroktansulfonat) för upptag i konventionen. Perfluorerade organiska ämnen dit PFOS hör är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna i bland annat Arktis stiger snabbt. Perfluorerade ämnen används för att utnyttja ämnenas förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Vanliga produkter där perfluorerade ämnen kan ingå är impregnerat papper och textilier, rengöringsmedel (till exempel golvpolish) och brandsläckningsskum, samt i industriprocesser som tillverkning av delar till datorer och förkromning av metaller. Det används också i bekämpningsmedel i vissa utvecklingsländer.

Att parterna kunde enas om tillägg av nya ämnen indikerar är ännu ett steg på vägen där världen indikerar vikten av globala åtgärder för att hantera miljö och hälsoriskerna med kemikalier på global nivå.

Bakgrund

Stockholmskonventionen är ett multilateralt avtal som behandlar förbud och begränsning av så kallade POPs ämnen. Konventionen har fram till nu omfattat begränsningar av 12 kemikalier. Idag har totalt 162 parter ratificerat konventionen.

POP-ämnen har visats kunna transporteras över långa avstånd i miljön till platser där de tidigare aldrig använts och i Sverige har substanser som varit förbjudna sedan länge uppmätts i bl.a. modersmjölk. Nivåerna av dioxin och PCB är fortfarande för höga i Östersjön. Sverige var därför tillsammans med övriga nordiska länder och Kanada starkt pådrivande i förhandlingarna om en globalt bindande konvention med en process för att lägga till nya POPs-ämnen. För en komplett lista över de ämnen som listats och mer information se UNEP:s webbplats, www.unep.org.

POPs-ämnena har det gemensamt att de är så stabila att ingen naturlig nedbrytning till oskadliga ämnen är känd idag. En del omvandlas till andra persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel PFOS. (och perfluoroktansyra (PFOA). Det bryts inte ned i naturen, utan ansamlas där. Det är kroniskt giftigt, cancerogent, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Inom EU har man sedan 2006 beslutat att starkt begränsa användningen av PFOS till områden där alternativ saknas idag (t.ex vissa industriprocesser, hydraloljor för flygplan, (direktiv 2006/122/EG). PFOS tillverkas fortfarande i ett antal länder idag.

Kontakt

Departementssekreterare Johanna Lissinger Peitz
070 349 20 22
Handläggare Maria Delvin
Kemikalieinspektionen
070 429 99 20