Augusti-September 2009

Dansk kritik av svensk klimatstrategi

Danska Berlingske Tidende publicerade i augusti en intervju med Fredrik Reinfeldt med inriktning på den svenske statsministern som EU-ordförande och vad han vill uppnå under det svenska ordförandeskapet. Den delen av intervjun som handlar om klimatfrågorna har i Berlingske slagits upp stort som att Reinfeldt sänker förväntningarna på ett klimatavtal. Tidningen rapporterar att den svenske statsministern tror att resultatet av FN:s klimatkonferens COP15 blir ett klimatavtal, men tveksamt att det kommer att vara tillräckligt förpliktigande för att två-graders målet ska uppnås.

Intervjun med Fredrik Reinfeldt kommenteras i dagens Berlingske av bland andra ordföranden i Verdensnaturfonden och den gröna tankesmedjan Concito som uttrycker hård kritik av det svenska ledarskapet inom EU när det gäller klimatområdet. I en annan artikel skriver Berlingske att besvikelsen kan avläsas i ansiktet på danska politiker och klimatexperter efter Fredrik Reinfeldts uttalande.

I en analys i Berlingske skriver klimatredaktören att den svenske statsministern verkar ha sagt sanningen om status i klimatförhandlingarna istället för att ha fungerat som "inpiskare" gentemot USA, Kina och Indien för att få dem att gå längre i klimatfrågorna. Detta är det första felsteget i det svensk-danska parlöpet som är tänkt att kulminera vid COP15 i Köpenhamn i december.

Schweiziska "Swiss Academy of Sciences" rapporterar också om klimatkonferensen och artikelns fokus ligger på det klimatpaket som Sverige antog i mars 2009. I en annan artikel rapporterar akademin att Schweiz beslutat att förlita sig på de mål som EU sätter i Köpenhamn. Det schweiziska organet för klimatförändringar, OcCC, anser att Schweiz bör följa enskilda EU-länders exempel och nämner särskilt Sveriges ambitiösa mål.

Finlands Näringslivs energipolitiske expert Mikael Ohlström citeras i Helsingin Sanomat att det finns en risk för att EU kommer att göra en alltför bred och omfattande tolkning av klimatmötet i Köpenhamn och att industrin i bland annat Finland därmed riskerar att förlora sina avgiftsfria utsläppsrätter. "Vårt budskap är att utsläppsrätterna för vissa industribranscher måste var avgiftsfria också i fortsättningen så att vi som är verksamma inom EU inte åläggs en tyngre börda än de som är verksamma utanför unionen. En global handel med utsläppsrätter vore det ideala, men dit når vi inte genast", sa Ohlström till tidningen.

Aftonbladsaffären

Periodens enskilt störst spridda nyhet i utländska medier var den så kallade Aftonbladsaffären. I Aftonbladets artikel, som publicerades på kultursidan, skrevs om påstådd organstöld av israeliska styrkor från döda palestinier. Publiceringen ledde till att israelisk press anklagade Sverige - och tidningen - för antisemitism och protester nådde ändå upp på regeringsnivå i Israel. Den svenska regeringen fördömde inte artikeln med hänvisning till den svenska tryckfrihets- och yttrandefriheten. Efterspelet fick stor uppmärksamhet i många tidningar och debatten pågick länge om just yttrandefriheten.

Isländska Frettabladid skrev till exempel att Aftonbladet inte kommer att stämmas för artikeln då det mot bakgrund av den svenska tryckfriheten inte är möjligt att väcka åtal. Även danska medier uppmärksammade nyheten. Tidningen Information drog paralleller till den såkallade Mohammed-krisen 2006 rörande teckningarna i Jyllandsposten.

Franska medier noterade att Aftonbladsaffären skulle kunna sätta käppar i hjulet inför Carl Bildts planerade Israelbesök. Senare kunde både Le Monde och Le Figaro rapportera att besöket blev inställt, något som tidningarna kopplade samman med Aftonbladets artikel.

Israels reaktion mot Aftonbladets artikel om den påstådda organhandeln i Israel har uppmärksammats även av israelvänliga kommentatorer i italiensk media. Radiokanalen RAI 3 (Public service, normalt politiskt till vänster) intervjuade den italiensk-israelisk akademikern Vittorio Dan Segre, som inte skrädde orden om det svenska agerandet (regeringen betecknades som "kriminellt oansvarig").

I Il Giornale - nationell tidning ägd av Berlusconi - påstår israeliska kolumnisten Fiamma Nirenstein att Sverige stödjer ett flertal enskilda organisationer som uppviglar till hat mot Israel.

Stieg Larssonfeber

Deckarvågen från Sverige intensifierades på kontinenten med Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Isländsk press var dock ambivalent inför filmerna. "Män som hatar kvinnor var en bra film, men boken är tjock, mycket tjock och det går segt att läsa den efter att man sett filmen", skriver Morgunbladid. Även franska medier fortsätter uppmärksamma Stieg Larssons böcker. Le Monde inkluderade trilogin i en artikelserie om kristidslitteratur.

Brittisk press drar böckernas handling till svenska värderingar. "Bästa sättet att förstå det svenska samhället är att läsa Stieg Larssons böcker", skriver The Independent. The Guardians kolumnist Nick Cohen skriver en lång krönika om Larssons socialistiska bakgrund och om svensk feminism, och hur allt detta speglas i trilogin.

Auktion med Ingmar Bergmans dödsbo

I slutet av september hölls auktionen med den bortgångne Ingmar Bergmans ägodelar. Intresset var stort, inte minst i utländska medier. Isländska medier rapporterade att cirka 8.000 personer deltog vid auktionen och att ägodelarna inbringade 320 miljoner isländska kronor. Danska tidningen Berlingske både skrev om - och besökte - auktionen. Franska Le Figaro skrev att den store Bergmans ägodelar nu kommer att spridas för vinden. Hade det varit i Frankrike, menade artikelförfattaren, så hade staten köpt alla tillhörigheter och öppnat ett museum i Bergmans ära. Brittiska BBC fokuserade på de berömda schackpjäserna från Sjunde Inseglet och rapporterar att de sålts för en miljon kronor.

VisitSweden

I intervjuer i danska Børsen säger ledningen för ett flertal danska nöjesparker att de verkligen saknat sina svenska gäster denna sommar. Färsk statistik visar att svenskar övernattade nästan 140.000 färre nätter i Danmark jämfört med 2008. Samtidigt lyfts svenska turismnäringens VisitSweden fram som ett föredöme för den danska, hårt kritiserade, motsvarigheten. "Svenska VisitSweden är en modell vi kan lära oss mycket av" skriver en rad danska företagare i en kommentar i tidningen Børsen.

Sverige och miljön

I Frankrike dominerade miljöfrågor rapporteringen om Sverige. En livlig debatt kring införandet av fransk koldioxidskatt vände blickarna mot norr där Sverige tjänat som gott exempel för lyckat införande av skatten. Tidningar rapporterade att Sverige minskat utsläppen av koldioxid samtidigt som man behållit tillväxten, och till tidningen Les Echos säger franske miljöministern Chantal Jouannos att det svenska exemplet visar att koldioxidbeskattning fungerar.

Andra hyllningar av svenska miljösatsningar kunde även hittas i radiostationen France Infos sändningar där man uppmärksammade ekologiskt hållbara byggprojekt, bland andra Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen.

Spektakulärt helikopterrån

Helikopterrånet i Västberga i september fick inte oväntat mycket uppmärksamhet i utländska medier. Att rånarna stal en helikopter och tog sig in i en värdedepå genom taket gjorde att det hela påminde om en actionfilm. CNN beskrev i detalj hur rånet gick till. "Hollywoodscener i svensk småstad" skriver tyska Süddeutsche Zeitung när de rapporterade om rånet. Även här kunde tidningen inte hålla sig ifrån de filmiska detaljerna runt rånet, som enligt en expert i artikeln är "det mest spektakulära rånet i svensk kriminalhistoria".