Oktober 2009

Rekord av Nobelpris till kvinnor

Nobelpriset får varje år stor uppmärksamhet i flertalet utländska medier, främst om pristagarna. Till exempel skriver Bangkok Post i olika artiklar om Fredspriset; att det finns 205 kandidater och spekulerar detta år kring Barack Obama, Nicolas Sarkozy samt Ingrid Betancourt. Nobelpriset i litteratur har delats ut sedan 1901, skriver tidningen och experterna tror att priset kommer gå till en poet för första gången sedan 1996. Att fem kvinnor i år tilldelats Nobelpris, vilket utgör nästan en åttondel av alla kvinnliga Nobelpristagare i historien (av 41 sammanlagt), gör 2009 till ett rekordår skriver Bangkok Post.

Sverige har också förekommit i israeliska medier i samband med tillkännagivelserna av Nobelprisen. När den israeliske professorn Avraham inte fick fysikpriset (som tillkännagavs dagen före det i kemi) hette det i ett ansett samhällsmagasin i semi-privata Channel 10 att beslutet eventuellt var politiskt motiverat. Då Nobelpriset i kemi, dagen efter, tilldelades professor Ada Yonah diskuterade man i studion varför hennes namn kom sist (dvs. efter de båda andra kemiprismottagarna). Kunde detta bero på antisemitism?

Då litteraturpriset tillkännagavs och vare sig Amos Oz eller David Grossman fått det tog man i det seriösa samhällsmagasinet London and Kirschenbaum i Channel 10 upp Sverige, Aftonbladet och antisemitism. Programledarna diskuterade sinsemellan och kom fram till att Israel nog borde begära en utredning hur Nobelpristagarna egentligen utses.

Debatten om burka

Den svenska debatten om burka samt Sverigedemokraternas utspel i media har väckt intresse i Danmark. TV-kanalen DR 1 gjorde i sin utlandsbevakning en analys av läget i Sverige där man konstaterade att jargongen liknar den Dansk Folkeparti satt i rörelse i Danmark, dock är det än så länge betydligt mildare i Sverige. Politiken skriver i en artikel att nationalister är på väg att förvandla den svenska politiken. Ett referat av Marie Demker, professor i statsvetenskap, där hon hävdar att Sverige inte är van hantera nationalister då de ej funnits öppet i landet sedan andra världskriget, används som stöd för påståendet. I Berlingske publiceras en debattartikel med rubriken "Öppna en svensk tidning och se vad vi står för" av svenskan Ann-Sofie Dahl, docent i statsvetenskap.

EU-Brasilien

Toppmötet EU-Brasilien som ägde rum i Stockholm har uppmärksammats av i princip samtliga stora tidningar i Brasilien, med fokus främst på klimatområdet. Valor Económico har en stor artikel om klimatfrågan och att EU och Brasilien är överens om att försöka öka tempot i arbetet inför Köpenhamn. Brasiliens förslag att till 2020 minska avskogningen med 80 procent uppmärksammades av Reinfeldt och Barroso. Tidningen Correio Brasiliense tog även upp att Sverige och Brasilien bilateralt kom överens om strategiskt samarbete på fem olika områden samt att Brasiliens president Lula träffat det svenska Kungaparet. I artikeln nämns också att Lula lärde känna Sverige på sin tid som aktiv ledare inom fackföreningen och han citeras beskriva Sverige som ett mönsterland med en mogen relation mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter.

Jan Guillou, Birgit Nilsson-pris och Ruben Östlund

Intresset är mycket stort i många länder för författaren Jan Guillou. I Danmark är det hans senaste bok "Ordets Magt og Afmagt", översatt till danska, som får beröm och själv liknas han i Jyllands-Posten vid "hanelefanten bland svenska bestsellerförfattare". Men än mer intressant tycks vara bilden där det beskrivs hur svenska journalister och författare står på kö för att få fördöma Guillou i media efter att det blivit känt att han haft samröre med KGB under 60-talet. Danska tidningar skriver helsidor om detta.

Att fyra av de mest sålda isländsk-språkiga romanerna under en period i oktober var författade av svenskar (Stieg Larsson, Camilla Läckberg och Sjöwall-Wahlöö) noteras i isländska medier.

Utdelningen av det första Birgit Nilsson-priset har ägt rum och priset gick till Placido Domingo. Priset beskrivs som mycket viktigt för musikvärlden då det är det största som finns idag, skriver danska tidningen Børsen.

Svenska regissören Ruben Östlunds film "De ofrivilliga" hade premiär i Danmark och fick mycket höga betyg. Skildringen av ett land där ingen säger ifrån mot orättvisor skulle även kunna stämma överens på Danmark skriver Politiken om filmen, som enligt tidningen "trampar på en öm tå".

Svenskt i Sudan

Det nybyggda och nyinredda svenska residenset i Khartoum beskrivs i positiva ordalag och med vackra foton i senaste numret av det sudanesiska livsstilsmagasinet Ayam Wa Layalli (Dagar och nätter) - en av få tidskrifter med denna inriktning i Sudan. Artikelförfattaren, en ung arkitekt, beskriver såväl residensets "skandinaviska" yttre design som dess "sofistikerade" interiör och high-tech-inslagen i köket.

Hjärtat klappar för islandshästen

Norge, Sverige och Tyskland är de länder som importerar flest hästar från Island skriver isländska Morgunblaðið. Exporten av hästar är oförändrad från förra året, vilket exportören Gunnar Arnarson inte anser kan betraktas som en självklarhet i kristider. "Vi ska inte glömma att folk med koppling till den isländska hästen också har koppling till den isländska befolkningen och deras hjärta slår för oss i svåra tider", säger han till tidningen.

Kaniner som biobränsle

Tusentals lösa kaniner är ett problem i Stockholm, men en del av dem används till uppvärmning av bostäder. ABC News berättar om hur Sverige hanterar de tusentals vilda - och några tama - kaninerna. Kaninerna dödas av en jägare som anlitats av Stockholms stad, nedfryses för att senare transporteras till värmeanläggning i Karlskoga. Förra året dödades 6.000 kaniner som brändes med kvistar och annat biologiskt material i värmepannor. De flesta Karlskogabor har inga invändningar mot detta, men en del stockholmare, särskilt de som kämpar för djurs rättigheter, anser att det är ett övergrepp mot kaninerna, skriver isländska Morgunblaðið.

Sverige bra på sopor

TGV Magazine, Frankrikes motsvarighet till Kupé, innehöll ett sex sidor långt reportage om svensk miljöteknik och miljöpolitik. Sverige framhölls som ett föredöme och pionjärland på ett stort antal områden, som miljöbeskattning, uppvärmning, transporter och sophämtning, och som ett exempel på att tillväxt och miljötänkande kan gå hand i hand. Svenskarnas nära förhållande till naturen uppgavs vara en viktig anledning till deras positiva inställning till en ambitiös miljöpolitik.

Den svenska koldioxidskatten genererade en hel del, ofta mycket positiv, publicitet under månaden. I den inhemska debatten kring införandet av en fransk koldioxidskatt har Sverige ofta fått tjäna som referens.

Miljöpåverkan, men även säkerhetsfrågor väger tungt då Sverige ska besluta om gasledningen Nord Streams dragning genom svenskt territorium skrev Le Figaro. Sverige beskrevs som det mest svårövertalade landet, fastän de svenskar som intervjuas i artikeln själva menade att det var en procedurfråga och att ett ja-svar berodde på om det ryska gasföretaget skulle kunna uppfylla de miljökrav som ställs i svensk lagstiftning.

Kvinnostad i Norrland?

I norra Sverige finns enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua en 25.000 manna stor stad, grundad 1820 och bebodd till största delen av lesbiska kvinnor och därtill skogshuggare. Kvinnor från hela världen är välkomna, men inga män släpps in i staden, vars portar bevakas av två blondiner. Hur denna historia uppkommit är oklart men den sprids för fullt i kinesiska medier. Claes Bertilson, kommunförbundets talesman, säger att detta i så fall skulle vara en av Nordsveriges största städer och att det vore svårt att hålla den hemlig i 150 år...

Ikea högt förtroende

Ett flertal artiklar med anknytning till Ikea publicerades under månaden. Libération ägnar trettioårsjubilaren bokhyllan Billy en helsida och berättar om bokhyllans tillkomst och historia, hur Ikea fick idén att förpacka möblerna i platta paket och tanken bakom Ikea-produkternas namn.

L'Express berättar att Ikea är det varumärke som åtnjuter mest förtroende bland fransmännen. Ekonomisajten Capital.fr målar upp en mer komplex bild av företaget i ett reportage från Älmhult som även berör ökänt stenhårda förhandlingstekniker, chefskult och hemliga vinster.