Pressmeddelande 24 juni 2009
Socialdepartementet
Jordbruksdepartementet

Gemensam rapport av regeringen och livsmedelsbranschen om arbetet för bra matvanor

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, jordbruksminister Eskil Erlandsson, VD för Livmedelsföretagen Agneta Dreber och VD för Svensk Dagligvaruhandel Thomas Svaton har vid en dialog idag undertecknat följande dokument som redovisar regeringens och livsmedelsbranschens kommande arbete för bra matvanor i Sverige.

Viktiga utgångspunkter för ett fortsatt arbete med att främja bra matvanor

Som ett resultat av dialogforum mellan företrädare för regeringen och företrädare för livsmedelsbranschen har enighet nåtts om att lyfta fram några viktiga utgångspunkter i ett fortsatt arbete med att främja bra matvanor. Dessa är följande:

Medverkan i arbetet med att uppnå uppsatta mål för bra matvanor

Genom dialogforum har medverkande aktörer kommit överens om att, utifrån sina respektive roller, aktivt medverka i arbetet för att nå uppsatta mål på området för bra matvanor. En viktig utgångspunkt är den handlingsplan om mat och fysisk aktivitet som Nordiska Ministerrådet har tagit fram. Det mål i handlingsplanen som vi vill medverka till är följande:

Mål 2011:
Konsumtionen av frukt och grönsaker och fullkornsprodukter har ökat, och intaget av fett, särskilt mättat fett och transfetter, och tillsatt socker har minskat. Intaget av salt är lika stort eller mindre, beroende på det nationella sammanhanget.

För svenskt vidkommande innebär det att beakta gällande nordiska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets kostråd i arbetet med att främja bra matvanor. En annan viktig del i detta arbete är att berörda aktörer ska medverka till ökad kunskap hos konsumenterna om sambanden mellan hälsa, matvanor och fysisk aktivitet.

Livsmedelsverket och branschföreträdare kommer att vidareutveckla ett samarbete bland annat med fokus på hur arbetet kan genomföras för att målen för salt ska kunna uppnås. Det pågår ett arbete på EU-nivå som innebär att saltnivåerna ska sänkas inom vissa utvalda produktgrupper.

Vi har också gemensamt framhållit att det är särskilt viktigt att arbeta för bra matvanor hos våra barn och ungdomar eftersom många vanor grundläggs i tidig ålder.

Gemensamt arbete för nyckelhålsmärkta produkter

Nyckelhålet, som under hösten firar 20 år, har blivit en viktig symbol i arbetet med att hjälpa konsumenterna att välja hälsosamma produkter. Om fler väljer nyckelhålsmärkta produkter förbättras förutsättningarna för att uppnå målet för 2011 (se ovan).

Föreningen Nyckelhålet på restaurang har bildats för att driva och utveckla nyckelhålscertifiering för restauranger. I dag är cirka 300 restauranger runt om i landet nyckelhålscertifierade eller är på väg att bli det. Livsmedelsverket bildar föreningen tillsammans med Statens folkhälsoinstitut, Högskolan i Kristianstad, Institutionen för måltidskunskap vid Örebro universitet (Grythyttan), Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.

Genom dialogforum har vi kommit överens om att gemensamt arbeta för att öka andelen nyckelhålsmärkta produkter, samt konsumtionen av dessa. Vi vill därför särskilt uppmärksamma och exponera nyckelhålet och nyckelhålsmärkta produkter med syfte att ytterligare stärka symbolen och främja bra matvanor hos konsumenterna.

Bakgrund

Övervikt och fetma är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen och måste tas på största allvar. För att motverka en negativ utveckling måste många aktörer på olika områden intensifiera sin samverkan. Denna utgångspunkt ligger också i linje med Europeiska unionens strategi för hälsofrågor där samverkan framhålls som ett centralt verktyg. Även Världshälsoorganisationen lyfter fram de vinster som samverkan mellan staten, näringslivet och frivilligsektorn kan ge.

Regeringen har mot denna bakgrund skapat ett dialogforum med nyckelaktörer, aktiva inom området, för att gemensamt diskutera nationella utmaningar och olika aktörers möjliga bidrag till gagn för folkhälsan. Inom ramen för dialogforum har bland annat möten hållits med företrädare för Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen. I det följande görs en redovisning av detta arbete.

Erfarenhetsutbyte

Genom dialogform mellan företrädare för regeringen och företrädare för Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel har ett viktigt erfarenhetsutbyte ägt rum.

Företrädare för regeringen har redovisat regeringens arbete med att främja bra matvanor.

• Regeringen klargör i propositionen (prop. 2007/08:110) En Förnyad folkhälsopolitik att bra matvanor och fysisk aktivitet utgör prioriterade områden.
• Dialogforum har etablerats som en samverkansform där regeringen får möjlighet att med olika aktörer diskutera hur arbetet med att främja fysisk aktivet och goda matvanor kan utvecklas.
• Regeringen har också verkat för att stimulera en bättre samverkan mellan verksamma aktörer på området genom att ge Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att tillsammans med Livsmedelsverket etablera en samverkansgrupp.
• Företrädare för regeringen har redogjort för avsikten att skärpa skollagen genom krav på att skolmaten ska vara näringsriktig.
• Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utvärdera kännedomen om och tillämpningen av verkets råd "Bra mat i skolan".
• En omfattande satsning görs på ett utökat föräldrastöd, vilket bland annat kan avse frågor såsom hur föräldrar kan ta sitt ansvar för våra barns matvanor.
• Regeringen har gett FHI i uppdrag att sprida kunskaper och erfarenheter om stödjande miljöer och metoder för goda matvanor och fysisk aktivitet för äldre.

Företrädare för livsmedelsbranschen (Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen) har redovisat sitt arbete med att främja bra matvanor.

• De viktigaste insatserna från företrädare för livsmedelsbranschen är att erbjuda ett variationsrikt sortiment av produkter som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val och att välja hälsosamt. Livsmedel med sänkt salt-, fett- och sockerhalt, däribland de nyckelhålsmärkta, är exempel på sådana produkter.
• Livsmedelsbranschen arbetar fortlöpande med främjande insatser för en tydlig märkning och näringsinformation där en hög användning av frivillig näringsdeklaration och utbildning kring märkning för den som jobbbar i branschen är exempel.
• Livsmedelsbranschen medverkar till en ansvarsfull och balanserad marknadsföring, särskild sådan som riktas till barn. Detta görs bland annat genom företagens interna policys och att branschens medlemmar följer ICC:s riktlinjer för livsmedelsreklam. Branschen har även instiftat "Livsmedelsbranschens granskningsman" med uppgift att bevaka att märkning och marknadsföring kring hälsopåståenden görs på ett korrekt sätt.

Uppföljande dialog under försommaren 2010

Under försommaren 2010 kommer medverkande aktörer för detta dialogforum att träffas igen för att följa upp hur arbetet fortlöpt utifrån de gemensamma utgångspunkter som redovisats i detta dokument. Vid detta möte kan även diskuteras om ytterligare insatser kan vara befogade i arbetet med att främja bra matvanor.