Finanspolitiskt ramverk för stabila offentliga finanser
Det finanspolitiska ramverket består av ett antal principer som finanspolitiken utformas efter. Ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Det är en förutsättning för att nå de ekonomiska målen. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan den statsfinansiella krisen på 1990-talet.
Ramverket omfattar:
Budgetpolitiskt ramverk
Det budgetpolitiska ramverket är en central del av det finanspolitiska ramverket. Det används för att skapa bättre förutsättningar för att nå de övergripande målen för finanspolitiken utan att äventyra de offentliga finanserna. Ramverket består av:
- Överskottsmål för hela den offentliga sektorn Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att lämna ett förslag till mål för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen har fastställt överskottsmålet till att det finansiella sparandet ska vara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Nuvarande nivå ska upprätthållas så länge det är nödvändigt för att det ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.
- Utgiftstak för staten Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att föreslå tak för statens och ålderspensionssystemets utgifter för tre år framåt. Riksdagen fastställer taket. Genom att besluta om ett tak visar regeringen vilka ramar det finns för utgifter och skatteuttag för att nå överskottsmålet.
- Krav på kommunsektorn att ha god ekonomisk hushållning och budgetar i balans För att stärka budgetprocessen på lokal nivå tillämpas sedan 2000 ett balanskrav för kommunsektorn. Kravet innebär att varje kommun och landsting ska budgetera för ett resultat i balans och en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
- Stram budgetprocess Överskottsmålet och utgiftstaket ger det totala ekonomiska utrymmet i budgetprocessen. Huvudlinjen är att utgiftsökningar inom ett område måste täckas genom utgiftsminskningar inom samma område. Förslaget till budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (fullständighetsprincipen). Utgifter ska redovisas på budgetens utgiftssida medan inkomster ska redovisas på budgetens inkomstsida.
Principer för stabiliseringspolitiken
Penningpolitiken har huvudansvaret för att stabilisera svängningarna i ekonomin. Det är bara vid mycket stora störningar i ekonomin som finanspolitiken aktivt behöver stötta penningpolitiken och då behöver följa ett antal principer. Åtgärderna måste utformas så att det finansiella sparandet kan återgå till överskottsmålet när konjunkturläget blir mer normalt. Tillfälliga åtgärder måste bli just tillfälliga. Permanenta åtgärder måste i första hand vara sådana som på sikt bidrar till att varaktigt höjer sysselsättningen och tillväxten.
Principer för statliga ingripanden på finansmarknaderna
För att statliga ingripanden på finansmarknaderna ska vara effektiva är det viktigt med en tydlig rollfördelning mellan myndigheter och tydliga principer för vad som då gäller för att värna de offentliga finanserna.
Principer kring öppenhet och transparens
Redovisningen av finanspolitiken måste vara tydlig och transparent. Detta för att ramverket ska vara styrande och för att politiken ska gå att följa upp.
