Uppföljningen av kommunalt balanskrav
Balanskravet innebär att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år.
Om det finns synnerliga skäl kan en kommun budgetera för tillfälliga underskott. Synnerliga skäl kan vara en stark finansiell ställning eller åtgärder som tillfälligt medför kostnader men som kommer att leda till lägre kostnader och god ekonomisk hushållning på sikt. Bedömningen av vad som är synnerliga skäl måste göras från fall till fall.
God ekonomisk hushållning
Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Kommunerna och landstingen ska även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet enligt kommunallagen. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen.
Kommunalekonomisk utveckling följs upp
Det kommunala balanskravet understödjer överskottsmålet. Välskötta finanser i kommuner och landsting bidrar till att överskottmålet nås. Regeringen följer därför noga den kommunalekonomiska utvecklingen och redovisar denna i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.
