Energieffektivisering
Ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. En effektivare användningen av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning.
Mål för energieffektivisering
Riksdagen har antagit flera mål för energieffektivisering. Energiintensiteten i den svenska ekonomin ska minska med 20 % mellan 2008 och 2020. Målet är sektorsövergripande och avser mängden tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser. Som en följd av EG-direktivet (2006/32/EG) om energibesparing och energitjänster har riksdagen även antagit ett vägledande mål om minst 6,5 % effektivare slutlig energianvändning till år 2010 och minst 9 % effektivare slutlig energianvändning till år 2016, jämfört med genomsnittet för år 2001-2005.
Inom ramen för miljöpolitiken och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har riksdagen även antagit ett mål för energianvändning i bebyggelsen. Målet är att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen år 1995. Målet är också att beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet till år 2020, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
Nationell handlingsplan och styrmedel för energieffektivisering
En framgångsrik politik för energieffektivisering kännetecknas av att miljontals beslutsfattare inom samtliga sektorer och i olika situationer dagligen, integrerat med andra beslut, även beaktar möjligheter till energibesparing. I en marknadsekonomi styrs aktörernas agerande mot ökad resurseffektivitet genom prissignaler. Detta gäller även för energieffektivisering. Sektorsövergripande och generellt verkande ekonomiska styrmedel såsom energiskatter, koldioxidskatter och handel med utsläppsrätter bidrar till att prissätta energislöseri och andra skadliga och oönskade effekter och skapar på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt incitament för energibesparing.
I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162) ges förslag på successiva justeringar av bland annat energiskatter och utsläppshandel som kommer styra mot ökad energibesparing.
Skatter och utsläppshandel eller andra marknadsbaserade styrmedel behöver dock kompletteras med andra styrmedel för att energieffektiviseringspolitiken ska förverkligas. I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi (prop. 2008/09:163, kapitel 11) presenteras en första nationell handlingsplan för energieffektivisering, med fokus på mer specifika, riktade styrmedel. Dessa syftar i hög grad till att undanröja informations- och kunskapsbrister men även på stöd till marknadsintroduktion av ny energieffektiv teknik. Dessa styrmedel har successivt utvidgats och stärkts sedan 2002.
Den 30 juni 2011 antog regeringen Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering. I handlingsplanen ges en samlad beskrivning av samtliga styrmedel och åtgärder som vidtas för att de nationella målen ska nås. I handlingsplanen beräknas även energibesparingen av olika åtgärder. Beräkningarna visar att Sverige med råge uppnår energieffektiviseringsmålen för 2010 och 2016.
