Tobias möter forskare i studentstaden Umeå

I en fullsatt sal i Humanistsalen hus E på Umeå universitet möter forskningsministern Tobias Krantz intresserade forskare på Umeå universitet. Under en timme berättar han om regeringen högskole- och forskningspolitik, bland annat visionen om den fria akademin och därmed en svensk högskola i världsklass.

Det är i mitten av oktober, dagen innan det informella ministermötet för konkurrenskraftsministrar, som forskningsminister Tobias Krantz passar på att besöka forskare vid Umeå universitet. Ute är det början på den kalla hösten och man kan vittna att man har kommit till en universitetsstad.
- Jag skämtade om cykelparkeringen när jag kom hit - man ser verkligen att man har kommit till en svensk studentstad, inleder Tobias sitt tal efter att han hälsats välkommen av universitetets rektor Göran Sandberg.

Kunskap som egenvärde

Tobias står bakom ett föreläsningspodium när han börjar berätta om visionen om den fria akademin. Han menar att en av de stora utmaningar som högskolorna möter idag är globaliseringen med alla dess utmaningar.
- Ett sätt att möta utmaningarna är med hjälp av visionen om den fria akademin, en vision som vilar på tre ben, säger Tobias.
Det första benet i visionen är att se kunskap som egenvärde. Ett exempel som Tobias pekade på är Christer Fuglesang resa till rymden som bidrog till att allt fler vill forska om rymden. Men rymdforskningen började redan på 60-talet. Ingen visste på den tiden att forskningen om rymden skulle bidra till att man kunde lära sig mer om människors benskörhet.
- Detta visar på kunskapens oförutsedda natur, menar Tobias, och anser att nyttoperspektivet och egenvärdet viktiga i den högre utbildningen.

Kvalitet i akademiska studier

Det andra benet i visionen är kvaliteten i den akademiska utbildningen.
- Akademiska studier ska vara kvalitet poängterar Tobias. Studenterna ska ha rätt till en bra utbildning som de förväntar sig.
Det akademiska landskapet som Tobias ser framför sig om 20 år är breda lärosäten med mångfald men också specialiserade lärosäten. Samverkan är något som är viktigt i detta, både mellan högskola och universitet men också samverkan med andra europeiska länder.

En stark akademisk frihet

Den akademiska friheten leder till en bättre resultat anser Tobias. Den akademiska världen har till uppgift att vara samhällets självkritiska spegel. För att lyckas bör visionens tredje ben, den akademiska friheten, vara stark säger Tobias och räknar upp vad regeringen gör för att uppfylla visionen om den fria akademin.
- För detta satsar regeringen 5 miljarder kronor på forskning.
Andra förändringar och satsningar som Tobias nämner är höjt studiestöd och en höjning av fribeloppet. Han nämner också förslaget om att ledamöter ska utses av forskarsamhället.
Visionen om den fria akademin är stark i sig men öppen mot omvärlden anser Tobias.
- Det är så vi kan skapa en högskola i världsklass.