Långtidsutredningen 2008 - LU 2008

Långtidsutredningen 2008 presenterade åtta underlagsrapporter som bilagor samt ett huvudbetänkande där utredningens slutsatser presenterades.

Huvudbetänkande - Långtidsutredningen 2008

Långtidsutredningen 2008 diskuterar de långsiktiga tillväxtförutsättningarna utifrån scenarier över utvecklingen av svensk ekonomi fram till 2030. Utredningen lyfter fram tre trender som kan förväntas få stor betydelse för utvecklingen framöver. Det är den förändrade befolkningssammansättningen med en åldrande befolkning, förändrade efterfrågemönster mot större tjänsteinnehåll och fortsatt internationalisering.

De huvudsakliga slutsatserna i Långtidsutredningen 2008 är att politiken, för att skapa goda tillväxtförutsättningar, bör inriktas på följande:

  • Stimulera ett längre arbetsliv
  • Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin och ökad konkurrens
  • Utreda formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna
  • Verka för en internationell klimatpolitik baserad på kostnadseffektiva styrmedel.

Bilagor - Långtidsutredningen 2008

Som underlag för analysen och ställningstagandena i huvudbetänkandet görs ett antal fristående underlagsrapporter - bilagor. Bilagorna skrivs företrädesvis av externa forskare eller av personer verksamma vid statliga myndigheter, men också av tjänstemän i Regeringskansliet.

Sammanställning av samtliga publiceringar - Långtidsutredningen 2008

Huvudbetänkande - Långtidsutredningen 2008

Betänkandet pekar på ett antal områden som politiken bör fokusera på för att bättre möta framtida utmaningar. Ansträngningar bör inriktas på att stimulera ett senare utträde från arbetsmarknaden såväl som tidigare inträde, verka för en god anpassningförmåga och ökad konkurrens, utreda hur och i vilken omfattning den privata finansieringen av välfärdstjänsterna kan öka samt verka för en internationell klimatpolitik baserad på kostnadseffektiva styrmedel.

Författare: Erik Filipsson, Martin Hill, Albin Kainelainen, Kerstin Krafft, Philip Löf och Lena Unemo, samtliga från Finansdepartementet.

Upp

Sveriges ekonomi - Scenarier på lång sikt, SOU 2008:108 (bilaga 1)

En central uppgift för Långtidsutredningen är att ta fram långsiktiga scenarier för svensk ekonomi. Scenarierna utgör beslutsunderlag för såväl Regeringskansliet som statliga myndigheter och andra kommittéer. Bilagan presenterar antaganden om och långsiktiga kalkyler - scenarier - av utvecklingen av svensk ekonomi fram till 2030. En samlad bild kan därmed ges av utvecklingen för viktiga makroekonomiska variabler såsom BNP och dess komponenter, produktiviteten, antalet arbetade timmar, de offentliga finanserna med flera. Dessa scenarier utgör såväl bakgrund som illustration till analyserade frågeställningar i utredningen.

Författare: Martin Hill, Philip Löf och Thomas Pettersson, samtliga från Finansdepartementet.

Upp

Plats för tillväxt?, SOU 2007:25 (bilaga 2)

Svenska näringslivets ökade integration med andra länder, inte minst inom Europa, kan förväntas få konsekvenser för hur produktion och sysselsättning specialiseras och koncentreras mellan och inom svenska regioner. Bilagan syftar till att beskriva hur den regionala koncentrationen av produktion och sysselsättning inom Sverige har påverkats av den ökade ekonomiska integrationen. I bilagan analyseras om regioners/kommuners branschstrukturer sinsemellan har blivit mer likartad och om koncentrationen av olika sektorer har ökat över tiden.
Bilagan analyserar hur tillväxt på lokal och regional nivå påverkas av specialisering och koncentration av produktion samt andra centrala bakgrundsfaktorer såsom utbildningsnivå och geografiskt avstånd. Slutligen diskuteras olika regionalpolitiska strategiers påverkan på den regionala koncentrationen av produktion och sysselsättning.

Författare: Joakim Gullstrand (Lunds universitet och Livsmedelsekonomiska institutet) och Cecilia Hammarlund (Livsmedelsekonomiska institutet)

Upp

Flyttning och pendling i Sverige, SOU 2007:35 (bilaga 3)

Teknisk utveckling och ökad internationalisering leder till en ständigt pågående strukturomvandling som kräver rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden för att sysselsättning och välfärd ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt. Strukturomvandlingen innebär förändringar i efterfrågan på arbetskraft och dessa förändringar ser olika ut i olika delar av landet. Tillsammans med yrkesmässig rörlighet är geografisk rörlighet centrala mekanismer för en effektiv matchning mellan lediga jobb och arbetssökande, vilket i sin tur är en förutsättning för låg arbetslöshet och god reallöneutveckling.

Bilagan behandlar geografisk rörlighet mellan lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige under de senaste decennierna. Arbetskraftens rörlighet belyses ur olika perspektiv och skillnader mellan grupper i arbetskraften analyseras. Faktorer som påverkar arbetskraftens rörlighet diskuteras. Förutom flyttningar analyseras arbetspendling, som visat sig vara en allt viktigare del av rörligheten på arbetsmarknaden. I bilagan analyseras också individers och hushålls inkomstförändringar kopplat till rörligheten. Framtida behov av rörlighet till följd av fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi samt hinder för rörlighet och hur rörligheten kan stimuleras diskuteras.

Författare: Olle Westerlund (Umeå universitet), Kent Eliasson (Umeå universitet och Institutet för tillväxtpolitiska studier) och Johanna Åström (Umeå universitet)

Upp

Tjänster utan gränser? - Internationalisering av offentliga sektorns tjänster, SOU 2007:95 (bilaga 4)

Ökad internationalisering kan skapa nya förutsättningar även för sådana delar av ekonomin som tidigare inte har utmärkt sig för att vara utsatt för någon omfattande internationell konkurrens. Ett sådant område är den del av tjänstesektorn som i dag karaktäriseras av ett betydande offentligt åtagande, dvs. offentligt producerade eller offentligt finansierade tjänster. Efterfrågan på flertalet av dessa tjänster kan förväntas öka betydligt framöver vilket reser frågan hur denna efterfråga ska kunna tillgodoses. I bilagan ges en utförlig beskrivning av hur långt internationaliseringen i dag sträcker sig inom framför allt vård- och omsorgssektorn samt inom utbildningssektorn. Förutom handel över nationsgränser i olika former belyses även omfattningen av direktinvesteringar inom dessa sektorer. Bilagan belyser Sverige både som importör och exportör av sådana tjänster.

I bilagan analyseras olika faktorer som påverkar möjligheten för ökad internationalisering av de offentliga tjänsterna, såsom t.ex. handelshinder, tjänsternas karaktär och graden av avreglering. I ett framåtblickande avsnitt görs en analys av hur utvecklingen kan förväntas bli framöver. En diskussion förs kring möjligheterna att öka importen och exporten samt direktinvesteringarna inom det offentliga tjänsteområdet. I det sammanhanget berörs även olika åtgärder som skulle kunna stimulera till en ökad handel även inom denna del av tjänstesektorn.

Författare: Statskontoret

Upp

Finansiella sektorn bär frukt - Analys av den finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv, SOU 2008:12 (bilaga 5)

Finansiella sektorn bidrar till ekonomisk utveckling och tillväxt på flera sätt:

- som förmedlare av sparande till nya investeringar,
- genom att tillhandahålla en effektiv hantering av betalningsströmmar och finansiell risk i företagen samt
- som en mekanism för att utvärdera olika investeringsalternativ.

Eftersom den finansiella sektorn som sådan än så länge är relativt orörlig över nationsgränserna har dess kvalitet också betydelse för ett lands tillgång på kapital och därmed för landets internationella specialiseringsmönster. Den finansiella sektorn är också en allt viktigare hushållstjänst och dagens medborgare är i flera avseenden beroende av en väl fungerande finansiell sektor; som försäkringstagare, aktieägare och som låntagare eller långivare. Bilagan kartlägger den finansiella sektorns betydelse för utvecklingen av svensk ekonomi på lång sikt. Uppkomsten och betydelsen av s.k. finansiella centra diskuteras.

Författare: Niclas Alsén (Finansdepartementet)

Upp

Timmar, kapital och teknologi - vad betyder mest? En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring, SOU 2008:14 (bilaga 6)

Vid analyser av ekonomisk tillväxt på längre sikt är produktivitetstillväxten central. I bilagan analyseras hur stor del av produktivitetstillväxten som beror på insatsen av arbete och kapital samt betydelsen av teknisk utveckling. Arbetskraftens sammansättning när det gäller utbildning, ålder, kön och ursprung analyseras. Genom att kombinera data från SCB:s befolkningsprognos med data över utbildningsnivå, branschtillhörighet och lönenivå kan framskrivningar av arbetsproduktiviteten göras. Betydelsen av arbetskraftens sammansättning när det gäller utbildningsnivå för arbetsproduktivitetens framtida utveckling diskuteras.

Författare: Konjunkturinstitutet

Upp

Permanent förändring - Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik, SOU 2008:21 (bilaga 7)

Sambanden mellan globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik studeras i denna bilaga. Strukturomvandling kan uppstå till följd av t.ex. ökad internationell eller inhemsk konkurrens, teknologisk utveckling och förändringar i konsumenters efterfrågemönster. När strukturomvandling leder till omstrukturering av produktionen och förändringar i personalstyrkan, kan det innebära att arbetstagare friställs från sina arbeten. I vissa fall leder strukturomvandling och ökad konkurrens till att företag lägger ned sin verksamhet. I denna bilaga studeras sysselsättningsdynamiken till följd av strukturomvandlingen, dvs. summan av skapade och försvunna arbetstillfällen, i olika branscher. Omfattningen av friställningar och nedläggningar samt om vissa typer av företag (eller arbetsställen) är överrepresenterade vid denna typ av förändringar av företagens arbetsstyrka studeras. Hur olika grupper av arbetstagare påverkas av friställningar till följd av neddragningar i verksamheten, analyseras. I bilagan analyseras också vilka konsekvenser friställningar/nedläggningar medför för arbetstagarens arbetsmarknadssituation och inkomstutveckling. Mot bakgrund av analysen förs en diskussion om hur olika politikområden bidrar till att understödja omställningen i samband med strukturomvandling.

Författare: Institutet för tillväxtpolitiska studier

Upp

Välja fritt och välja rätt - Drivkrafter för rationella utbildningsval, SOU 2008:69 (bilaga 8)

Ungdomars utbildningsval är ett av de viktigaste valen i livet med implikationer för såväl den enskildes framtida arbetsliv och levnadsvillkor som hela landets utveckling. Kunskapen om vilka faktorer som ligger bakom dessa val är begränsad. Bilagan syftar till att närmare analysera ungdomars val av utbildning med avseende på utbildningens nivå (tid i utbildning), inriktning och ort. Dessutom görs en analys avseende olika socioekonomiska variablers betydelse för utbildningsvalet. Särskild vikt läggs vid vilken betydelse framtida inkomster har för hur länge individerna väljer att studera och vilken inriktning på sina studier de väljer. I uppdraget ingår att analysera inkomsteffekter av val av utbildningsort mot bakgrund av behovet av att förbättra informationen till yngre personer som står i begrepp att välja utbildning.

Författare: Nikolay Angelov och Per Johansson (Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU), samt Louise Kennerberg (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU).

Upp

Finansdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 16 november 2009
Uppdaterad 16 november 2009