Arkiv: Mandatperioden 6 oktober 2006–4 oktober 2010

En reformerad grundlag

Regeringen har idag till riksdagen överlämnat propositionen En reformerad grundlag. I propositionen behandlas Grundlagsutredningens förslag till ändringar i bl.a. regeringsformen, vallagen och kommunallagen. Förslagen är utformade utifrån de breda parlamentariska kompromisser som uppnåtts i utredningen. I propositionen behandlas även Integritetsskyddskommitténs förslag till stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Inriktningen på arbetet med författningsreformen har främst varit att förbättra och fördjupa demokratin i Sverige.

Valsystemet

Bestämmelserna om personval ändras genom att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från åtta till fem procent. Genom ändringen ges väljarna ökat inflytande över vilka kandidater som ska företräda dem i riksdagen.


Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september.


Det införs en möjlighet för fullmäktige i kommuner och landsting att besluta om extra val mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige röstar för det.


Folkomröstningar

Reglerna om kommunala folkomröstningar med anledning av s.k. folkinitiativ ändras så att folkinitiativ som väcks av minst tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting ska kunna avslås bara om minst två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig initiativet. Genom ändringarna ges de röstberättigade ökat inflytande över frågor som behandlas i fullmäktige.


Förhållandet mellan regering och riksdag

Riksdagens kontrollmakt stärks, bl.a. genom att konstitutionsutskottets rätt att få ut regeringens handlingar vidgas. Vidare införs en bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Ändringen leder till att regeringens parlamentariska förankring stärks.


Domstolarnas roll

I regeringsformen slås fast att ingen annan myndighet än domstol får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan domare. Vidare görs vissa ändringar i reglerna om prövning av frågor som rör domarnas anställning och om justitiekanslerns och justitieombudsmännens rätt att närvara vid domstolars och andra myndigheters överläggningar. Genom ändringarna tydliggörs domstolarnas och domarnas oberoende ställning.


Bestämmelsen om domstolarnas och andra offentliga organs lagprövning ändras genom att det s.k. uppenbarhetskravet tas bort. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.


Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras för att stärka skyddet mot intrång i fri- och rättigheterna. Det föreslås bl.a. att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom ska komma till tydligt uttryck i regeringsformen. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Skyddet för den personliga integriteten stärks i fråga om intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållan¬den. Det tas in en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. I regeringsformens målsättningsstadgande tydliggörs det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara och för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas.


Övriga ändringar

Kommunernas särskilda ställning markeras i regeringsformen. Bestämmelser om kommuner på lokal och regional nivå tas in i ett eget kapitel i regeringsformen. En ny bestämmelse tas in som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.


I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten och i den reglering som ska gälla i krig och krigsfara.


Vidare föreslås vissa ändringar i regeringsformen som främst syftar till att öka överskådligheten och göra regleringen tydligare.


Kontakt

Martin Valfridsson
Pressekreterare hos Beatrice Ask
Per Hall
Rättschef
08-405 39 99

Kristina Svahn Starrsjö
Departementsråd
Justitiedepartementet
08-405 46 56

Mathias Säfsten
Kansliråd
Justitiedepartementet
08-405 16 02