Ändringar i grundlagar
Propositionerna En reformerad grundlag, Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och Säkerhetskopiors rättsliga status har överlämnats till riksdagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i grundlagar kräver att riksdagen två gånger fattar likadana beslut med val till riksdagen dessemellan.
Propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80)
Propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) har överlämnats till riksdagen. I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen samt vissa ändringar i vallagen och kommunallagen. Det föreslås också följdändringar i annan lagstiftning.
Regeringsformen
Regeringsformen moderniseras genom att den görs könsneutral samtidigt som språket görs enklare. Genom omflyttningar och uppdelningar av lagtexten görs grundlagen mer överskådlig och tydlig. Bestämmelser om domstolarna, förvaltningen respektive kommunerna placeras i egna kapitel.
Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras i syfte att ytterligare stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna.
Skyddet för den personliga integriteten stärks genom en ny bestämmelse om skydd mot betydande intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållanden. Vidare föreslås en ändring som innebär att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom tydliggörs.
Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Regleringen av fri- och rättighetsskyddet kompletteras också med en bestämmelse om skydd för forskningens frihet och en bestämmelse om att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid.
Vidare tydliggörs i regeringsformens målsättningsstadgande det allmännas ansvar dels för att barns rätt tas till vara, dels för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Det samiska folket omnämns särskilt i regeringsformen.
Bestämmelserna om domstolarnas och andra offentliga organs så kallade lagprövning ändras. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.
Kommunernas särskilda ställning markeras, bland annat genom att det införs en bestämmelse som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.
En bestämmelse införs om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val.
Lagrådets uppgift är att granska bland annat hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt samt till rättssäkerhetens krav. Lagrådets granskningsroll stärks genom att dess granskningsområde utvidgas och granskningen görs obligatorisk.
I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet.
Vallagen
Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september för att möjliggöra förändringar av budgetprocessen som ger en ny regering bättre förutsättningar att påverka innehållet i sitt första budgetförslag efter ett val. Bestämmelserna om personval ändras så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. En upplysning om personvalet ska lämnas på valsedeln.
Kommunallagen
Fullmäktige ges under vissa förutsättningar möjlighet att besluta om ett extra val mellan två ordinarie val. Genom ändringen ges kommuner och landsting ett nytt instrument för att finna lösningar på låsta politiska lägen vilka har sin grund i oklara eller instabila majoritetsförhållanden som omöjliggör ett fungerande styre.
Bestämmelserna om folkomröstning med anledning av så kallade folkinitiativ ändras. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en kommun eller ett landsting i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det, såvida inte mist två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige motsätter sig det. Genom ändringen möjliggörs ett större demokratiskt inflytande för väljarna i beredningen av ärenden i kommuner och landsting.
Ikraftträdande
Ändringarna i regeringsformen och övriga lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i grundlag kräver att riksdagen fattar två likalydande beslut. Det senare beslutet får fattas först sedan riksdagen har samlats efter att val till riksdagen har hållits.
Propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81)
I propositionen föreslås att så kallad digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Skälet till förslaget är att visning av digital bio ökar och bedömningen är att så gott som all produktion, distribution och visning av film kommer att vara digital inom några år. Genom ändringen får offentlig uppspelning ur en databas i allt väsentligt samma grundlagsskydd som om filmen visats genom uppspelning av en teknisk upptagning.
För att digital bio ska kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm krävs en utvidgning av undantaget från censurförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen.
I propositionen föreslås också att det, på samma sätt som gäller för etersändningar, ska vara möjligt att ställa krav på att kabel-TV-sändningar utformas så att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel ske genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning eller uppläsning av text.
Andra förslag är att det tydligt ska anges i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Det föreslås också en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet. Motsvarande regler ska gälla i kommunala företag.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i grundlagar kräver att riksdagen två gånger fattar likadana beslut med val till riksdagen dessemellan.
Propositionen Säkerhetskopiors rättsliga status (prop. 2009/10:58)
I propositionen föreslås att en säkerhetskopia inte ska anses som en allmän handling. Med en säkerhetskopia menas en handling som en myndighet förvarar med syfte att kunna återskapa information som ofrivilligt har försvunnit i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling. Lagändringen innebär ett tillägg i tryckfrihetsförordningen. Genom förslaget klargörs vad som gäller i fråga om rätten till insyn i en myndighets säkerhetskopierade information.
Allmänhetens intresse av insyn i en myndighets verksamhet måste vägas mot intresset av att myndigheten kan utföra sina grundläggande uppgifter på ett effektivt och rättssäkert sätt. Intresset av insyn i säkerhetskopierad information måste dessutom anses vara litet, eftersom säkerhetskopierade handlingar som i den ordinarie verksamheten är allmänna handlingar finns tillgängliga där.
Enligt E-offentlighetskommitténs bedömning av rättsläget kan säkerhetskopior vara allmänna handlingar. Myndighetsinternt arbetsmaterial och privata meddelanden skulle då kunna bli föremål för allmänhetens insyn vilket inte är rimligt. Säkerhetskopiorna skulle också kunna användas för att kartlägga en myndighets verksamhet på ett sätt som skulle kunna ha negativa effekter för säkerheten.
I propositionen föreslås också att bestämmelsen om sekretess för uppgifter på de så kallade tsunamibanden ska fortsätta att gälla. Sekretessen bör gälla i högst sjuttio år.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i grundlagar kräver att riksdagen två gånger fattar likadana beslut med val till riksdagen dessemellan.
