Utredning om tryckfrihet och yttrandefrihet
2003-2012 har tryck- och yttrandefrihetsfrågor utretts genom Tryck- och yttrandefrihetsberedningen och, från 2008, av Yttrandefrihetskommittén. Totalt har fem betänkanden överlämnats till regeringen.
Den 30 april 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04). Beredningen skulle följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området samt utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på detta område.
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen lämnade två delbetänkanden:
- SOU 2004:114 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggningsfrågor m.m.
- SOU 2006:96 Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt
Inget av betänkandena har lett till lagstiftning utan nya direktiv har getts till utredningen. Frågan om en översyn av brottskatalogen i SOU 2004:114 har dock redovisats i propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81) där regeringen gjorde bedömningen att det inte behövdes några ändringar av katalogen.
Yttrandefrihetskommittén
Den 16 maj 2008 ombildades tryck- och yttrandefrihetsberedningen till en parlamentariskt sammansatt kommitté som antog namnet Yttrandefrihetskommittén. Kommittén ska fullgöra dels de uppgifter som kvarstår enligt Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tidigare direktiv, dels de uppgifter som anges i ett nytt direktiv.
Arbetet är uppdelat i två etapper
Resultatet av arbetet med etapp 1 redovisades i delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor SOU 2009:14. Betänkandet har resulterat i en proposition med samma namn, prop. 2009/10:81, som antogs som vilande av riksdagen i maj 2010.
- SOU 2009:14 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor
- Prop. 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor
I arbetet med etapp 2 har ingått bland annat att fortsätta överväga frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten.
Kommittén har prövat vilka olika regleringsmodeller som skulle kunna ersätta dagens regelverk i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller, i SOU 2010:68, presenterades tre grundmodeller som tänkbara alternativ till den nuvarande regleringen.
Yttrandefrihetskommittén har sedan fortsatt arbetet med etapp 2. Utöver att ta slutlig ställning till de frågor som behandlas i det senaste delbetänkandet, det vill säga frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering, har kommittén bland annat övervägt om det generella skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL behöver förstärkas och om enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag när de utsätts för brott i medierna bör bli bättre. Vidare har man övervägt om möjligheterna att lämna internationell rättsligt bistånd på det grundlagsreglerade området bör utökas.
Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten, SOU 2012:55, överlämnades till regeringen den 23 augusti 2012.
