Utredning om tryckfrihet och yttrandefrihet

I november 2013 lämnade regeringen en proposition med förslag på ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område till riksdagen. Propositionen har föregåtts av fem betänkanden från Tryck- och yttrandefrihetsberedningen och Yttrandefrihetskommittén.

Lagrådet fick i september en lagrådsremiss med regeringens förslag på ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område.

Den 19 november 2013 lämnade regeringen propositionen Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område till riksdagen.

Grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen

Den 30 april 2003 tillsattes Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04). Beredningen skulle följa utvecklingen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området samt utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på detta område.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen lämnade två delbetänkanden:

Inget av betänkandena har lett till lagstiftning utan nya direktiv har getts till utredningen. Frågan om en översyn av brottskatalogen i SOU 2004:114 har dock redovisats i propositionen Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (prop. 2009/10:81) där regeringen gjorde bedömningen att det inte behövdes några ändringar av katalogen.

Yttrandefrihetskommittén

Den 16 maj 2008 ombildades tryck- och yttrandefrihetsberedningen till en parlamentariskt sammansatt kommitté som antog namnet Yttrandefrihetskommittén. Kommittén hade i uppdrag att fullgöra dels de uppgifter som kvarstod enligt Tryck- och yttrandefrihetsberedningens tidigare direktiv, dels de uppgifter som angavs i ett nytt direktiv.

Arbetet var uppdelat i två etapper

Resultatet av arbetet med etapp 1 redovisades i delbetänkandet Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor SOU 2009:14. Betänkandet resulterade i en proposition med samma namn, prop. 2009/10:81, och ledde till lagstiftning.

I arbetet med etapp 2 ingick bland annat att fortsätta överväga frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten.

Kommittén prövade vilka olika regleringsmodeller som skulle kunna ersätta dagens regelverk i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller, SOU 2010:68, presenterades tre grundmodeller som tänkbara alternativ till den nuvarande regleringen.

Yttrandefrihetskommittén har sedan fortsatt arbetet med etapp 2. Utöver att ta slutlig ställning till de frågor som behandlades i det tidigare delbetänkandet, det vill säga frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering, har kommittén bland annat övervägt om det generella skyddet för enskildas integritet och privatliv i TF och YGL behöver förstärkas och om enskilda personers ställning i förhållande till medieföretag när de utsätts för brott i medierna bör bli bättre. Vidare har man övervägt om möjligheterna att lämna internationell rättsligt bistånd på det grundlagsreglerade området bör utökas.

Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande, En översyn av tryck- och yttrandefriheten, SOU 2012:55, överlämnades till regeringen den 23 augusti 2012.