Grundlagarna

Sveriges grundlagar innehåller grundläggande regler om Sveriges statsskick.

I grundlagarna finns bestämmelser om förhållandet mellan den beslutande och den verkställande makten, samt vilka fri- och rättigheter medborgarna har.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen två gånger fattar likalydande beslut, med val till riksdagen dessemellan. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna.

Sverige har fyra grundlagar:

Riksdagsordningen intar en särställning mellan grundlag och vanlig lag. I Riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer.

Aktuella frågor

Ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Propositionen "Några ändringar på tryckfrihets- och yttrandefrihetens område" överlämnades till riksdagen den 19 november 2013. Den behandlar några av de ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och brottsbalken som Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04) har föreslagit.

I propositionen föreslås att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort. Detta innebär att allmän åklagare och Justitiekanslern i högre grad kommer att kunna bistå enskilda som till exempel har utsatts för förtal på internet. Den innehåller även ett förslag om att målsäganden ska kunna slippa betala motpartens rättegångskostnader i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål när målsägandens talan har ogillats, men han eller hon har haft särskild anledning att få sin sak prövad.

Sverige kan i dag i princip inte delta i det internationella rättsliga samarbetet, till exempel genom att lämna internationell rättslig hjälp, när ett förfarande omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Möjligheten till sådant samarbete utvidgas genom att det föreslås att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses utgivna i Sverige - och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen - endast på den grunden att de har skickats härifrån till enskilda mottagare i utlandet.

I förtydligande syfte, utan att det innebär någon ändring av gällande rätt, föreslås att det i tryckfrihetsförordningen uttryckligen anges att det så kallade korrespondentskyddet endast gäller för meddelanden som lämnas eller anskaffas här i Sverige och att det i fråga om yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet finns utrymme för att i vanlig lag reglera bland annat frågor om krav på berättigat behov för den som beställer uppgifter.

Grundlagsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.