Debattartikel
Aftonbladet 10 mars 2010
Ewa Björling, Handelsminister

Öppna för utländsk konkurrens i vården

I dag reser jag till Södertälje på jakt efter framtidens jobb. Jag är övertygad om att de finns just där - och i Sandviken, Kiruna, Botkyrka, Göteborg, Kalmar och alla de andra fyrtiotal orter som vi markerat med knappnålar på en meterhög Sverigekarta. Därför kommer en av mina huvudsysslor i vår bli att resa i landet. Mitt mål är att hitta framtidsjobben - och dess fiender.

Jag vill lära mig mer om vilka sektorer och branscher som har den bästa förmågan att växa och blomma ut till sin fulla potential, och vilka hinder som hotar en sådan utveckling.

Sverige har som andra handelsinriktade ekonomier drabbats hårt av krisen, men vi står samtidigt bättre rustade än många jämförbara länder för att snabbt komma på fötter. Historiskt har vissa typer av arbeten kommit och gått, andra har utvecklats och fått en helt ny inriktning. Något vi borde ha lärt oss av detta är att vi på ett konstlat sätt varken kan skapa eller rädda jobb - vad vi kan göra är att riva administrativa hinder och regelbarriärer, satsa på forskning och utbildning och skapa goda förutsättningar för arbete och företagande.

För många av de mest lovande framtidssektorerna är det inte kunskap, idéer eller motiverade entreprenörer som saknas. Det är stela strukturer, en föråldrad lagstiftning och protektionism som står i vägen.

Hälso- och sjukvårdssektorn är ett tydligt exempel. Svensk sjukvård rankas regelbundet som den kvalitativt bästa i världen. Intresset för våra lösningar, tekniker och koncept är stort långt utanför landets gränser. Ett ökat internationellt utbyte kan leda till ökad sysselsättning, samtidigt som det gör det möjligt för oss och andra att dra nytta av de bästa lösningarna som finns globalt, och det mår både patienterna och vår ekonomi bäst av.

Men ska vi nå dit krävs fortsatta reformer för att förbättra rörligheten för såväl patienter som vårdföretag. Det gäller internationellt, där bara runt 50 länder öppnat sina marknader. Det gäller även inom EU, där branschen helt undantagits från det så kallade tjänstedirektivet, och i Sverige, där många företag efterfrågar en bättre fungerande hemmamarknad.

Socialdemokraternas reaktion då jag valde att lyfta frågan om hur EU:s inre marknad för tjänster skulle kunna utvecklas, till exempel genom att inkludera nya sektorer, vittnar om en stark skepticism. Sven-Erik Östberg (S) betecknade tilltaget att alls lyfta frågan till diskussion som utmanande. Den tveksamheten bleknar dock i ljuset av den som ny socialminister utpekade Lars Ohly (V). Han leder ett parti som motsätter sig själva grunden för att vi skall kunna ha en mångfald av utförare av vårdtjänster i Sverige. Det vore ett förödande slag mot förhoppningen om en livskraftig och sysselsättningsskapande svensk hälso- och sjukvårdssektor.

Ett annat exempel på en bransch som står i begrepp att blomma ut är miljöteknikområdet. Intresset för våra lösningar har ökat kraftigt runt om i världen i takt med den tilltagande medvetenheten om klimat- och miljöfrågornas betydelse. En utmaning för att vi verkligen ska kunna släppa lös den fulla kraften handlar om att öppna upp världsmarknaden. Det åstadkoms bäst genom att vi avvecklar handelshinder och tullar för klimat- och miljövänliga varor och tjänster.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå i rakt motsatt riktning och kräver riktade strafftullar, under förevändning att det är det bästa sättet att skydda miljön. En sådan linje hotar inte bara Sveriges trovärdighet som ett frihandelsvänligt land, utan riskerar även att leda till en förödande protektionistisk kapprustning. Vänsterpartiernas ovilja mot att släppa lös det kunnande som i dag finns inlåst inom kommunala och statliga monopol är ytterligare en tvångströja för miljöteknikbranschen.

Offentlig näringsverksamhet står för omkring en tredjedel av miljöteknikens samlade omsättning, men bara för runt två procent av exporten. Här finns en enorm potential, delvis dold.

Hälso- och sjukvården och miljötekniken är bara två exempel som tydliggör hur vänsterexperimentet riskerar att kväva eller pressa tillbaka starka framtidssektorer. Lägger vi till andra lovande områden hotas tiotusentals, om inte hundratusentals, nya framtidsjobb.

Vänsterpartiernas ovilja att ompröva sin syn på avdraget för hushållsnära tjänster, en reform som lagt grund för minst lika många jobb som de som hotades när Saab var i farozonen, oroar. Det ger en föraning om vilken omtanke som skulle visas sektorer och branscher som knappt fått chansen att visa sin fulla potential i vänsterexperimentets Sverige.