Tal
Seminarium om grön upphandling och hållbara offentliga affärer, Hotell Clarion Skanstull, Stockholm 17 mars 2010
Ewa Björling, Handelsminister

Inledningsanförande av handelsminister Ewa Björling vid seminariet "Grön Upphandling 2010"

Det talade ordet gäller.

Mina damer och herrar, vänner,

Tack för möjligheten att få inledningstala här idag på årets upplaga av Grön Upphandling! Lite senare ska ju årets vinnare av Miljöstyrningsrådets priser "Utmärkt Grön Upphandlare" och "Utmärkt Grön Leverantör" delas ut, och jag skulle vilja börja med att redan nu passa på att säga ett stort grattis till vinnarna. Jag hoppas att många kommer att inspireras av era framgångar, och lära sig av era erfarenheter.

Jag har blivit ombedd att säga några ord om hur regeringen ser på Grön Upphandling - vad som sker inom området internationellt och vilka aktuella åtgärder som är på gång här hemma och inom EU. Det ska jag försöka göra - och så tänkte jag passa på att prata lite om hur jag som handelsminister ser på det här frågorna utifrån mitt eget ansvarsområde.

Vi berörs alla av hotet från den globala klimatförändringen, och jag behöver inte berätta för er här inne om faran som det innebär att vi bidrar till att rubba själva förutsättningarna för livet på jorden. Det är en enorm utmaning vi står inför - inte minst i ljuset av att miljarder människor samtidigt står i begrepp att ta steget från fattigdom till välfärd, på samma sätt som vi en gång gjorde. Det här är givetvis en väldigt positiv utveckling i grunden, men det faktum att fler och fler kommer att leva i moderna industrisamhällen och göra anspråk på mer av jordens resurser är ändå något som vi måste förhålla oss till.

Det har sagts många gånger, men det förtjänar ändå att sägas igen: ekvationen kommer inte att gå ihop om vi inte anstränger oss till det yttersta. Vi skulle behöva flera jordklot för att kunna leva som vi gör idag - men vi har bara ett (i alla fall under överskådlig tid) - och därför måste vi se till att använda de resurser vi har på ett så effektivt, hållbart och smart sätt som det bara går.

Det är därför som det är så viktigt att miljötänkandet påverkar samtliga politikområden - och inte minst, måste jag få säga, handelsområdet.

En politik som gör skillnad i verkligheten måste vara långsiktig. Och den måste vara internationell. Därför är samarbetet inom EU viktigt.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett så kallat meddelande om hur offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för att främja en hållbar utveckling. Syfte var att öka andelen grön offentlig upphandling, och att harmonisera användningen av miljökrav inom EU.

En mer enhetlig offentlig grön upphandling inom EU är bra ur flera perspektiv. Det gynnar såväl miljön som den fria rörligheten för varor och tjänster. Två av mina hjärtefrågor.

Vill vi skapa en bättre marknad för gröna produkter och tjänster är gemensamma kriterier en viktig nyckel. Därför är standardiseringsarbetet så viktigt. Det underlättar för köpare och säljare att hitta varandra, och att ingå avtal.

Jag brukar likna standarder vid ett gemensamt språk som gör det lättare att kommunicera. Standarder innebär att man inte själv måste mäta, väga, läsa på om detaljer och titta i tabeller. När man säljer eller köper en standardiserad vara eller tjänst så vet man att den lever upp till vissa kriterier eller har vissa egenskaper - det minskar osäkerheten och spar in såväl tid som pengar.

I arbetet med att ta fram nya standarder får dessutom alla vara med. Nästan i alla fall. Tillverkare, köpare, användare och ideella organisationer. Det bidrar till mer kvalitativa, genomarbetade standarder och förankrade standarder.

Det sägs ibland att standarder kan hämma utvecklingen - och den risken ska man givetvis akta sig för. Inte minst för faran att de används för protektionistiska syften. Men används och utformas de på rätt sätt så bidrar standarder framförallt till utvecklingen.

Gemensamma kriterier för vad som är gröna varor och tjänster är ett steg på vägen, men vi behöver även standarder för varor och tjänsters egenskaper och prestanda. Däremot ska vi inte börja standardisera konstruktioner och lösningar - hur leverantörerna löser kraven på prestanda måste vi överlåta åt dem som kan det bäst.

Standarder underlättar inte bara vid enskilda affärer eller upphandlingar - de skapar större marknader, vilket ger incitament för fler konkurrerande aktörer att utveckla bättre, effektivare och smartare lösningar.

Jag vill att Sverige även fortsättningsvis ta på sig ledande roll i det internationella standardiseringsarbetet. Det ger oss en möjlighet att bidra till att öppna upp den globala marknaden för svensk industri, samtidigt som vi är med och skapar så bra förutsättningar för den viktiga gröna ekonomin som möjligt.

Jag brukar ta upp mobiltelefonen som ett exempel på vad man kan uppnå med standardiseringsarbetet. Från början var det en lyxpryl för en väldigt liten och väldigt köpstark grupp. Genom ett målmedvetet standardiseringsarbete, som i början leddes av de dåvarande nordiska teleförvaltningarna, har vi istället lyckats lägga grunden för en massmarknad som kommit inte minst jordens fattiga till del. Jag såg en uppgift om att fyra miljarder människor äger en tandborste - och att tre miljarder har mobiltelefon. Här har standarderna verkligen drivit på utvecklingen, och kan vi få till en motsvarande utveckling inom miljöteknikområdet har vi vunnit väldigt väldigt mycket.

Jag är övertygad om att internationella miljöcertifieringssystem kan driva på efterfrågan, sätta fart på konkurrensen och bidra till billigare produkter.

Ett bra exempel på hur detta fungerar redan idag är det internationella Leed-systemet (Leadership in Energy and Environmental Design) som gör det möjligt att direkt jämföra energi- och miljöprestanda mellan olika byggnader, såväl gamla som nya.

Denna transparens, i kombination med de senaste årens klimatdebatt, har skapat en allt större efterfrågan på energieffektiva byggnader.

Det gröna byggandet är ju för övrigt en allt viktigare verksamhet hos byggföretag som Skanska, NCC, Peab och JM. Bolag som ser en stor tillväxtpotential inom området.

Som ett exempel kan nämnas Skanskas prestigefulla uppdrag att renovera FN-högkvarteret i New York till ett modernt och miljövänligt kontor. FN valde Skanska efter en mycket grundlig urvalsprocess där företagets engagemang för en hållbar utveckling, och företagets sociala ansvar utvärderades - utöver detaljer som teknisk kompetens och pris givetvis.

EU-kommissionen har föreslagit en formaliserad konsultationsprocedur för att utveckla gemensamma frivilliga miljökrav för varor, tjänster och entreprenader. Något som ska ske i nära samarbete med medlemsländerna, experter, industrin och andra relevanta parter.

I strategin för hållbar utveckling har EU-kommissionen också föreslagit ett tydligt mål för grön offentlig upphandling: 50 procent av all upphandling i varje medlemsland ska vara "grön" innan slutet av 2010. Det är ett ambitiöst mål - men självklart ska vi sikta mot stjärnorna när vi arbetar med så här viktiga frågor.

Den svenska regeringen stöder den positiva utveckling som just nu sker inom EU. Vi har också lång erfarenhet från att arbeta med frivilliga miljökrav i offentlig upphandling, krav som har utvecklats i nära samverkan med centrala nyckelaktörer för att bli så effektiva och verkningsfulla som möjligt.

Vikten av samarbete med och förankring hos så många berörda parter som möjligt är svår att överskatta. I alla fall om vi vill utforma system för upphandling som är ickediskriminerande och effektiva.

Från den svenska regeringens sida har vi sagt att vi vill att all offentlig upphandling skall vara grön - så snart som det är tekniskt möjligt, och går att förena med lagen om offentlig upphandling.

Svensk offentlig upphandling uppgår till omkring 500 miljarder kronor per år. Det motsvarar, lite beroende på hur man räknar, runt 20 procent av vår totala BNP. Att det finns en stor potential i att använda den gröna offentliga upphandlingen som ett verktyg för att uppnå en hållbar utveckling är därför lätta att förstå.

I en studie som Naturvårdsverket nyligen genomfört konstaterades att 85 procent av 270 offentliga upphandlingar som studerats innehåller miljöhänsyn som ett kriterium. Jag vet att många tycker att det känns som att det går frustrerande långsamt ibland, men jag tycker att det här resultatet är uppmuntrande. Det visar också att vi är ett föregångsland internationellt.

2007 presenterade regeringen den första handlingsplanen för grön offentlig upphandling. Samtidigt tilldelades Miljöstyrningsrådet resurser för att genomföra stora delar av handlingsplanen.

Regeringen ser miljökrav och sociala krav vid offentlig upphandling som ett verkningsfullt och bra marknadsbaserat verktyg för att styra vårt samhälle mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion.

En vanlig missuppfattning är att gröna lösningar är dyrare än andra. Men det kan ju faktiskt vara precis tvärt om. Inte minst när man tar hänsyn till de kostnader som uppstår över en produkts hela livscykel. Ibland tror jag att många tittar lite för väl mycket på inköpspriset, och lite för lite på till exempel energiförbrukningen.

En studie om offentlig grön upphandling som genomförts av Konkurrensverket bekräftar just att en "win-win situation" kan uppstå när miljökrav leder till innovationer, som i sin tur resulterar i lägre produktionskostnader och lägre priser.

Inom de multilaterala utvecklingsorganisationerna - där Sverige i regel är en stor finansiär - upphandlas varor och tjänster för mer än 70 miljarder dollar per år. Och trenden pekar dessutom mot en kraftig ökning.

Det ligger därför i vårt intresse att vara pådrivande och verka för en hög professionalitet och transparens i de upphandlingsprocedurer som används av dessa organisationer. Det kan vi göra bland annat genom att stärka de multilaterala organisationernas och mottagarländernas egna upphandlingsfunktioner.

Här finns också ett starkt sug efter svensk expertis när det gäller hållbar upphandling - så den kunskap vi besitter om miljökrav, hur man kan beräkna livscykelkostnader och ställa upp sociala krav är med andra ord i sig en efterfrågad exportvara!

Att det finns ett stort intresse runt om i världen efter svensk miljöteknik och hållbara lösningar är något som jag själv märker på så gott som samtliga mina utlandsresor. Ändå befinner sig antagligen branschen bara i sin linda.

Den svenska miljöteknikexporten uppgick till 37 miljarder kronor 2008, och totalt omsattes ungefär 135 miljarder kronor i branschen.

En förutsättning för att den potentialen verkligen ska kunna blomma ut till fullo är att världsmarknaden öppnas upp mer. Jag har bland annat föreslagit att vi borde snabbförhandla ett globalt "grönt frihandelsavtal" för att få bort tullar, kvoter och andra hinder på miljö- och klimatvänliga varor, tjänster och teknologier. Intresset har tidigare varit förhållandevis svagt för den typen av lösningar, men de senaste året har stödet steg för steg ökat.

Sveriges hållbara stadsbyggande utgör en särskilt viktig förebild i många delar av världen. Det handlar om allt ifrån hur vi planerar våra städer, löser kollektivtrafiken och vattenförsörjningen till hur vi tar hand om vårt avfall och värmer och isolerar våra bostäder. Exportplattformen SymbioCity har under de senaste två åren varit ett viktigt verktyg för mig och många andra som berättat om våra lösningar runt om i världen. Eftersom många miljöinvesteringar är offentligfinansierade är långsiktighet och politiskt engagemang i exportsatsningar avgörande.

Mycket har gjorts inom det område som står på agendan här idag, men det återstår givetvis en hel del arbete.

I år ska EU-målet för 2010 följas upp - 50 procent av all offentlig upphandling ska vara grön.

Nya och smartare nationella handlingsplaner ska antas.

Nya och smartare verktyg och riktlinjer för offentliga upphandlare ska tas fram.

Tillsammans kan vi påverka utvecklingen av nya och mer miljövänliga produkter, tjänster och teknologier. Det räcker inte med att vi från regeringens sida skapar förutsättningar och bereder mark. Även andra aktörer, inte minst alla våra myndigheter och ni andra som är här idag, måste ta detta vidare så att vi tillsammans kan se till att våra högt ställda ambitioner kan uppfyllas.

För att åstadkomma detta krävs engagemang, kreativitet och samarbete. Lycka till med er viktiga del av det här arbetet - jag ska göra allt jag kan på min kant!

Tack.