Startsidan för www.regeringen.se
  • Hoppa till sidinnehållet
  • Hoppa till sidmenyn
  • Anpassa webbplatsen
  • Lyssna
  • Press
  • Avancerat sök
Huvudmeny:
  • Följande sida visas Regeringen och Regeringskansliet
  • Publikationer
  • Så styrs Sverige
Här är du:
  • Startsida
  • Regeringskansliet med departementen
  • EU-representationen
  • Veckobrevet från Bryssel
  • Veckobrevet våren 2010
Hoppa över menyn Undermeny till Veckobrevet våren 2010
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 11 (15-21 mars)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 10 (8-14 mars)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 9 (1-7 mars)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 8 (22-28 februari)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 7 (15-21 februari)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 6 (8-14 februari)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 5 (1-7 februari)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 4 (25-31 januari)
  • Har inte undermenyer Veckobrevet från Bryssel vecka 3 (18-24 januari)

Veckobrevet våren 2010, 15 mars 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 11 (15-21 mars)

Den 15 mars sammanträder miljörådet i Bryssel för att diskutera och anta slutsatser om klimatfrågan post-Köpenhamn. Man ska också diskutera koldioxidkrav för lätta nyttofordon, en lägesrapport om förslaget om markskydd samt kommissionens meddelande om Europa 2020. Miljöministrarna ska även anta slutsatser om biologisk mångfald efter 2010. Den 16 mars träffas rådet för ekonomiska och finansiella frågor. På dagordningen står bland annat ett direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder, en diskussion om de åtgärder Grekland ska genomföra för att korrigera sitt alltför stora budgetunderskott, slutsatser om Europa 2020 samt slutsatser om finansiering av klimatförändringar.

Miljörådet, 15 mars

Ministrarna ska diskutera och anta slutsatser om klimatfrågan efter Köpenhamn. I slutsatserna utvärderas utfallet av Köpenhamnsmötet, men fokus ligger på vägen framåt, mot COP 16 i Mexico, och på att omedelbart inleda genomförandet av Copenhagen Accord. Slutsatserna bekräftar vidare EU:s position i en rad viktiga frågor och inbjuder till dialog med andra konstruktiva parter. Rådet ska också debattera koldioxidkrav för lätta nyttofordon (till exempel minibussar och skåpvagnar). Syftet med förslaget är att minska utsläppen av koldioxid från lätta nyttofordon. Minskningen beräknas svara för ungefär två procent av EU:s totala utsläppsminskning till 2020. Förslaget kompletterar förordningen om koldioxidkrav för personbilar, som antogs under 2008.

Ordförandeskapet kommer att lägga fram en lägesrapport om förslaget om markskydd. Kommissionens förslag till markskyddsdirektiv presenterades 2006. Trots intensiva förhandlingar har en politisk överenskommelse hittills inte kunnat nås. Det spanska ordförandeskapet har nu åter tagit upp förhandlingarna. Den blockerande minoriteten kvarstår dock. I ljuset av ett låst förhandlingsläge och behov av ett europeiskt markskydd är Sverige positivt till att även undersöka andra sätt att hantera frågan än genom ett direktiv.

Rådet ska även anta slutsatser om biologisk mångfald efter 2010. Slutsatserna syftar till att fastställa en EU-vision och ett övergripande mål för den biologiska mångfalden inom EU.

Vid rådsmötet kommer kommissionen att presentera sitt meddelande om Europa 2020 och ministrarna kommer att hålla en policydebatt om detta. Avsikten är att Europeiska rådet den 25-26 mars ska lägga fast ett antal grundläggande principer såsom huvudsaklig inriktning, särskilda insatsområden samt bjuda in medlemsländerna att fastställa nationella mål med utgångspunkt i de nationella förutsättningarna. Arbetet slutförs vid Europeiska rådet i juni.

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin), 16 mars

Finansministrarna ska nå en politisk överenskommelse om ett kompromissförslag från det spanska ordförandeskapet rörande direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslaget innebär att förvaltare av alternativa investeringsfonder regleras. Krav på tillstånd ska gälla för sådana förvaltare och de ska stå under finansiell tillsyn. Förslaget omfattar förvaltare av fonder såsom hedgefonder, riskkapitalfonder (private equity) och fastighetsfonder. Dessa fonder är i dag inte reglerade på EU-nivå (de omfattas inte av det så kallade UCITS-direktivet) och marknadsförs ofta främst till professionella investerare (till exempel finansiella företag och institutionella investerare).

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ett direktivförslag om att förenkla och modernisera momsreglerna för fakturor. Förslaget innebär större harmonisering och modernisering av momsreglerna för fakturering. Förslaget syftar bland annat till att underlätta gränsöverskridande elektronisk fakturering.

Ministrarna ska diskutera de åtgärder som Grekland planerar att genomföra för att korrigera det alltför stora budgetunderskottet. Grekland är i underskottsförfarande sedan i april ifjol och har fått fram till 2012 på sig för att korrigera underskottet. Ett första steg i denna process är att den grekiska regeringen ska sammanställa en rapport där den ska redovisa en tidsplan för genomförandet av de åtgärder som krävs för att klara konsolideringen 2010. Kommissionen och finansministrarna kommer sedan att göra en bedömning av om man anser att åtgärderna är tillräckliga eller inte.

Ministrarna ska anta slutsatser om EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning - Europa 2020. Slutsatserna baseras på kommissionens meddelande: "Europa 2020 - en strategi för smart och uthållig tillväxt för alla". Kommissionens meddelande om Europa 2020 har tre övergripande prioriteringar, 1) Smart tillväxt - baserad på kunskap och innovation, 2) Grön tillväxt - genom en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, 3) Inkluderande tillväxt - genom hög sysselsättning som leder till social sammanhållning.

Rådet ska anta slutsatser om strategier för avveckling av krisrelaterade stimulansåtgärder. Det handlar dels om exitstragier för temporära krisrelaterade åtgärder på produkt- och arbetsmarknaderna, dels om exitstrategier för de finansiella marknaderna. Slutsatserna är en fortsättning på de slutsatser som rådet antog under det svenska ordförandeskapet om samordnade exitstrategier för finanspolitik och stöd till den finansiella sektorn.
Vidare ska ministrarna anta slutsatser om EU:s syn på finansiering av den internationella klimatpolitiken. Slutsatserna väntas bekräfta framför allt vad som tidigare överenskommits i Copenhagen Accord och speciellt vad gäller:

- Det åtagande om så kallade fast-start finansieringen (30 miljarder USD år 2010-2012) som industriländer har gjort samt vilka områden som kan komma i fråga för denna finansiering, inklusive REDD-plus (åtgärder för att minska avskogning).

- Det åtagande om långsiktig finansiering (100 miljarder USD per år vid år 2020) som industriländer har gjort.

- Ett välkomnande av den rådgivande grupp som FN avser inrätta för finansieringsfrågor (Advisory Group on Climate Change Financing) samt EU:s vilja att bidra till denna grupps arbete, särskilt vad gäller att bidra med kunskap och analys rörande lämpliga finansieringskällor.

Slutligen ska rådet anta slutsatser om vilka prioriteringar man vill se i kommissionens förslag till EU-budget för 2011.

Veckan som gick

Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO), 8 mars

Ministrarna diskuterade EPSCO:s ansvar och roll i Europa 2020, den nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi som ska efterträda Lissabonstrategin. Utgångspunkt för diskussionen var kommissionens förslag som presenterades den 3 mars.

Ministrarna diskuterade också åtgärder för att utrota våld mot kvinnor. Särskilt betonades behovet av förebyggande insatser. Ministrarna antog ordförandeskapets förslag till slutsatser, som bland annat innebär att kommissionen ska ta fram en samlad strategi för området. Strategin ska bland annat innehålla en övervägning om att inrätta ett europeiskt center för granskning av våld mot kvinnor.

Avslutningsvis presenterades rådslutsatser om forskares mobilitet som tidigare antagits av konkurrenskraftsrådet. I diskussionen som följde betonades särskilt behovet av flexibla socialförsäkringssystem samt möjlighet för forskare att förena forskning och familj. Under lunchen diskuterade ministrarna ungdomsarbetslösheten, och dess koppling till Europa 2020.

Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE), 11-12 mars

Transportministrarna fattade den 11 mars beslut om en allmän inriktning avseende förslaget till direktiv om transportabla tryckbärande anordningar. Förslaget rör en uppdatering och anpassning av ett befintligt direktiv till den tekniska utvecklingen av internationella konventioner om transporter av farligt gods på järnväg, väg, floder och insjöar.

Ministrarna fattade även beslut om en allmän inriktning om ett förslag till förordning om utredning och förebyggande av olyckor inom civil luftfart. Förslaget innebär att ett europeiskt nätverk bildas mellan de nationella myndigheterna för olycksutredningar på luftfartsområdet. Genom ett ökat samarbete vid olycksutredningar och formaliserat erfarenhets- och informationsutbyte kommer lärdomar från olyckor och tillbud att snabbare kunna få positiva effekter för flygsäkerheten.

Energiministrarna enades den 12 mars om en politisk överenskommelse vad gäller notifieringsförordningen (investeringar i energiinfrastruktur) samt antog slutsatser om finansieringen av SET-planen. Därtill höll man ett åsiktsutbyte om energipolitikens roll i Europa 2020-strategin, där flera delegationer framhöll vikten av ett närmare samarbete med andra rådsformationer. Vid lunchen presenterade den nya energikommissionären Gerhard Oettinger kommissionens arbetsprogram för 2010 samt sin syn på den allmänna energipolitiska handlingsplanen för 2010-2014.

Europaparlamentet

I veckan som gick höll Europaparlamentet plenarsession i Strasbourg. Huvuddebatterna denna gång handlade om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s höge representant för utrikespolitiken, Catherine Ashton, gästade parlamentet och debatterade ämnet med ledamöterna. Ledamöterna diskuterade även det fortsatta arbetet på miljö- och klimatområdet efter Köpenhamnsmötet och inför de kommande mötena i Bonn och Cancun. Kommissionären med ansvar för klimatfrågor, Connie Hedegaard, deltog i diskussionen. Ledamöterna diskuterade även ACTA (anti-counterfeiting trade agreement). Handelskommissionär Karel De Gucht fick utstå hård kritik för vad Europaparlamentet uppfattade som brist på öppenhet i förhandlingarna.

  • Visa inte ordförklaringar
  • Tipsa om sidan

För att prenumerera eller ändra i din prenumeration besök Prenumerera på nyheter

EU-representationen i Bryssel
1000 Bryssel, Belgien
work+32 2 289 56 11
fax+32 2 289 56 00
e-post till EU-representationen i Bryssel
Sidfot
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Växel 08-405 10 00
  • Kontakt och besök
  • Om webbplatsen
  • Prenumerera på nyheter
  • Om kakor
  • RSS
  • Webbplatskarta