Veckobrevet våren 2010, 18 januari 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 3 (18-24 januari)

Veckobrevet från Bryssel är nu tillbaka efter uppehållet under det svenska ordförandeskapet .

På måndag den här veckan samlas EU:s biståndsministrar till ett extrainsatt möte i utrikesrådet om situationen i Haiti efter jordbävningen. Samma dag sammanträder jordbruks- och fiskerådet. Ministrarna ska bland annat diskutera en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja samt få en presentation av det spanska ordförandeskapets arbetsprogram för jordbruks- och fiskefrågorna. På tisdag träffas rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin), då ministrarna ska få en redovisning av arbetsprogrammet för Ekofin-rådets verksamhet under våren. Rådet ska också anta slutsatser om statistik som rör Greklands offentliga finanser och ta ställning till ett antal direktivförslag om god förvaltning på skatteområdet.

Extra utrikesrådsmöte om Haiti, 18 januari

Den 18 januari samlas EU:s biståndsministrar till ett extrainsatt möte i utrikesrådet om situationen i Haiti efter de kraftiga jordskalv som drabbade landet sent på kvällen den 12 januari. Sverige representeras av biståndsminister Gunilla Carlsson.

Rådet för jordbruk och fiske, 18 januari

Vid rådet för jordbruk och fiske den 18 januari ska jordbruksministrarna diskutera ett meddelande om en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja. Kommissionen presenterade meddelandet vid rådsmötet i december 2009. Kommissionen har följt utvecklingen av livsmedelspriserna de senaste två åren och föreslår i meddelandet konkreta politiska initiativ för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Senast i november 2010 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om uppföljningen av de föreslagna åtgärderna.

Vidare ska det spanska ordförandeskapet presentera sitt arbetsprogram för jordbruks- och fiskefrågorna. Ordförandeskapet kommer att fortsätta diskussionen om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Även diskussionen om den gemensamma fiskeripolitikens framtid kommer att stå i fokus.

Bland övriga frågor finns ansökan om statsstöd samt ökade importpriser i Ryssland, Vitryssland och Kazakstan för levande grisar.

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor, 19 januari

Vid Ekofin-rådets möte den 19 januari i Bryssel kommer det spanska ordförandeskapet att ge en redovisning av arbetsprogrammet för de ekonomiska och finansiella frågorna under våren. Ordförandeskapet lyfter fram följande prioriterade frågor: genomförandet av exitstrategier för offentliga finanser, ny struktur för finanstillsyn, beslut om långsiktig strategi för hållbar tillväxt i form av en uppföljare till Lissabonstrategin (EU 2020), förstärkning av EU:s externa dimension rörande G 20 och klimatfinansiering samt att fortsätta arbetet med bedrägeri¬bekämpning på skatteområdet.

Vidare förväntas rådet anta rådsslutsatser om statistik rörande Greklands offentliga finanser. Bakgrunden är kommissionens granskning av Greklands offentliga finanser i enlighet med Ekofin-rådets uppmaning från november 2009.

Rådet ska även ta ställning till ett antal direktivförslag om god förvaltning på skatteområdet. Syftet med förslagen är att effektivisera kampen mot skattebedrägerier. Man vill bland annat få till stånd ett smidigare och mer effektivt informationsutbyte i skattefrågor och göra det enklare att driva in en skatteskuld i ett annat medlemsland. Ett viktigt steg är också att förbättra sparandedirektivet genom att täppa till vissa kryphål och att utvidga dess tillämpningsområde till inkomster som är snarlika räntor. Som exempel ska det inte längre vara möjligt att undvika informationsutbyte eller källskatt genom att låta en juridisk person stå som mottagare av räntan när det står klart att inkomsten i praktiken går till en fysisk person i EU, eller att investera i livförsäkringsprodukter. Ministrarna förväntas också diskutera eller om möjligt besluta ett anti-bedrägeriavtal med Liechtenstein.

Europeiska rådets permanente ordförande

Herman van Rompuy tillträdde formellt posten som ordförande för Europeiska rådet den förste januari. En av hans första åtgärder var att sammankalla till informellt möte för EU:s stats- och regeringschefer (informellt toppmöte) den 11 februari. Mötet kommer att uteslutande beröra en uppföljare till Lissabonstrategin (EU 2020) samt uppföljningen av klimatmötet i Köpenhamn.

Veckan som gick

Europaparlamentet

I veckan som gick frågades 22 av totalt 26 kommissionärs-kandidater ut i sina respektive EP-utskott. De fyra sista utfrågningarna hålls måndag och tisdag den här veckan, och sist ut av alla är Sveriges Cecilia Malmström. De flesta kandidaterna har klarat sig väl och många utfrågningar har mer tagit formen av en diskussion. Det stora undantaget har varit utfrågningen av den bulgariska kandidaten Rumiana Jeleva (Humanitärt bistånd och krisberedskap). Jeleva hade redan innan hon framträdde i EP anklagats för att via sitt delägarskap i ett företag, haft kopplingar till brottslig verksamhet. Under utfrågningen pressades hon till den grad att ordföranden i utskottet gång på gång fick uppmana ledamöterna att lugna ned sig och istället ägna sig åt sakfrågor.

Efter att den sista utfrågningen hållits på tisdag, skickar samtliga utskott en utvärdering av respektive kandidats insats till Talmanskonferensen (EP:s talman och de politiska gruppledarna). Dessa sammanträder sedan på torsdag och det är sannolikt att det efter det står klart om EP ämnar fälla Barrosos förslag till kommission. På tisdag den 26 januari håller EP en extra plenarsession, i vilken den slutgiltiga omröstningen sker.