Veckobrevet våren 2010, 25 januari 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 4

På måndag den här veckan samlas EU:s utrikesministrar till ett möte i utrikesrådet. Ministrarna ska bland annat diskutera läget i Haiti, mänskliga rättigheter i Iran samt anta slutsatser om EU:s militära insats i Bosnien. På agendan står även Somalia, Jemen och Afghanistan. I veckan som gick hölls ett extrainsatt utrikesråd med anledning av katastrofen på Haiti. Jordbruksrådet diskuterade bland annat en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja. I rådet för ekonomiska och finansiella frågor kom ministrarna överens om ett nytt direktiv för hjälp mellan medlemsländerna med indrivning av skatteskulder.

Rådet för utrikes frågor/Rådet för allmänna frågor, 25 januari

Rådet för allmänna frågor (GAC) och rådet för utrikesfrågor (FAC) sammanträder den 25 januari. Sverige företräds av utrikesminister Carl Bildt samt statssekreterare Amelie von Zweigbergk.

Dagordningen för Allmänna rådet består endast av en dagordningspunkt under vilken den spanska ministern ska presentera vårens ordförandeskapsprogram.

Därefter inleds rådet för utrikesfrågor under ledning av EU:s höge representant för utrikesfrågor, Catherine Ashton. Följande frågor står på dagordningen: Haiti, Somalia, Jemen, Afghanistan/Pakistan, Iran och Bosnien Hercegovina.

Utrikesministrarna väntas följa upp det extrainsatta rådet för utrikesfrågor den 18 januari med anledning av situationen på Haiti. Sedan detta möte har HR Ashton besökt USA för möten med USA:s utrikesminister Clinton och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon. Biståndskommissionär de Gucht har samtidigt besökt Haiti. Ashton och de Gucht väntas återrapportera från sina respektive resor. Därutöver väntas utrikesministrarna diskutera de insatser som görs samt betona vikten av en ökad samordning av humanitära insatser under FN:s ledning. Bland annat avses att diskutera möjliga alternativ för EU-stöd för att besvara FN:s appell om stöd till insatser i Haiti.

Ministrarna ska diskutera Somalia. Diskussionen väntas fokusera en planerad träningsinsats för somaliska soldater i Uganda. Syftet med insatsen är att EU tillsammans med Amisom (AU:s insats i Somalia) utbildar 2000 soldater ur den somaliska säkerhetsstyrkan. Ministrarna väntas anta slutsatser som välkomnar insatsen. Rådet ska också diskutera EU:s marina insats utanför Somalias kust, den så kallade Atalanta-operationen.

Utrikesministrarna ska diskutera och anta slutsatser om Jemen inför ett internationellt utrikesministermöte om Jemen den 27:e januari i London. Bakgrunden till mötet är det misslyckade terroristattentatet mot NWA-planet på väg från Amsterdam till Detroit på juldagen (attentatsmannen uppges ha utbildats i Jemen).

Rådet för utrikesfrågor ska också diskutera Afghanistan/Pakistan inför den internationella Afghanistan-konferensen vilken skall hållas i London den 28:e januari. Syftet med konferensen är att koordinera internationellt stöd för att hjälpa den nya regeringen att uppfylla de målsättningar som president Karzai uppställde i sitt installationstal. Konferensen avser att fokusera säkerhet, ekonomisk utveckling och samhällstyre, samt regionalt och internationellt samarbete.

Rådet ska även anta slutsatser om EU:s militära insats i Bosnien, den så kallade Althea-operationen. Slutsatserna konstaterar att EU är berett att ha en militär närvaro i landet efter 2010 om det bedöms nödvändigt. Inget slutdatum nämns för insatsen.

Under utrikesministrarnas lunch kommer ministrarna att diskutera den politiska utvecklingen i Bosnien Hercegovina. Lunchen kommer också att ägnas en diskussion om Iran med fokus på den kärntekniska frågan samt situationen för mänskliga rättigheter i landet.

Veckan som gick

Extra utrikesrådsmöte om Haiti, 18 januari

Ministrarna välkomnade de insatser som redan har företagits av såväl nationella myndigheter, civila samhället, FN, frivilliga organisationer, som andra bilaterala givarländer. Dominikanska Republiken omnämndes särskilt.

Vid mötet fastslogs att kommissionen bistår med 30 miljoner euro i humanitärt bistånd medan medlemsländerna hittills bistår med 92 miljoner euro. Sverige utgör en av de största bidragsgivarna bland EU:s medlemsstater. I rådsslutsatserna beslutade ministrarna om behov av samordning av humanitära insatser under FN:s ledning.

Vid rådsmötet konstaterade ministrarna att det redan nu är väsentligt att inte bara se till de omedelbara insatserna som behövs, utan att även söka utröna behoven för ett långsiktigt stöd till Haiti. Biståndsministrarna beslöt att inom snar framtid hålla en givarkonferens. För ändamålet ska en gemensam grupp från EU, FN och Världsbanken påbörja en utvärdering av såväl omedelbara som långsiktiga behov vilka kommer att diskuteras igen vid utrikesrådet den 25 januari.

Rådet för jordbruk och fiske, 18 januari

Jordbruksministrarna höll en diskussion om kommissionens meddelande om en bättre fungerande livsmedelskedja. Många medlemsländer ansåg att det behövdes en ökad öppenhet, transparens och övervakning inte minst av livsmedelspriserna. Diskussionen handlade även om att stärka producentorganisationerna, och om ifall initiativ om självreglering ska vara frivilligt eller ej samt om ursprungsmärkning och standardavtal.

Vidare presenterade det spanska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för jordbruks- och fiskeområdet. De tre huvudprioriteringarna var:

framtida CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) efter 2013

konkurrenskraft inom jordbruks- och livsmedelsindustrin

kvinnors roll på landsbygden

Vid det informella jordbruksministermötet den 30 maj-1 juni kommer framtida CAP att stå på agendan. Vid det informella fiskeministermötet den 4-5 maj kommer ministrarna att diskutera den framtida fiskeripolitiken.

Bland övriga frågor märktes ökade importtullar i Ryssland, Vitryssland och Kazakstan för levande grisar, exportsituationen i sockersektorn samt information om OECD:s ministermöte och en konferens om jordbruk i bergsområden.

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor, 19 januari

Ministrarna kom överens om ett nytt direktiv för hjälp mellan medlemsländerna med indrivning av skatteskulder. I de övriga skattefrågorna på dagordningen kom man överens om att fortsätta arbetet med att försöka nå en överenskommelse till kommande Ekofin i februari och mars.

Finansminister Anders Borg lade vid rådsmötet fram ett förslag om att införa en ny bankskatt. Syftet med förslaget är att bidra till återhämtning av de offentliga finanserna och att skapa en fond för framtida bankkriser. EU-ländernas statssekreterare kommer nu att arbeta vidare på förslaget, som troligtvis kommer att diskuteras igen vid det informella rådsmötet i Madrid den 16-17 april.

Det spanska arbetsprogrammet välkomnades och fick brett stöd bland medlemsländerna. Rådet antog också slutsatser om det bristfälliga läget för Greklands finansstatistik.

Europaparlamentet

EP höll plenarsession i Strasbourg och precis som förra veckan kretsade det mesta kring utfrågningarna av kommissionärskandidaterna. Under måndag och tisdag hölls de fyra sista utfrågningarna, däribland den med Sveriges kandidat Cecilia Malmström.

Störst uppmärksamhet orsakade dock det faktum att den bulgariska kandidaten Jeleva drog tillbaka sin kandidatur. Detta fick till följd att kommissionens ordförande Barroso utsåg Kristalina Georgieva, nuvarande vice VD i Världsbanken, till ny bulgariska kandidat.

Eftersom en ny utfrågning nu måste hållas (den 3 februari) kommer tillträdet för den nya kommissionen att försenas. Nytt datum för när EP slutgiltigt ska ta ställning och rösta om Barrosos förslag till ny kommission är 9 februari.