Veckobrevet våren 2010, 7 juni 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 23 (7-13 juni)

I veckan sammanträder flera olika ministerrådskonstellationer. På måndag den 7 juni möts rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. På dagordningen där finns bland annat EU 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning samt gränsöverskridande hälso- och sjukvård. I rådet för Ekonomiska och finansiella frågor på tisdag den 8 juni förbereder finansministrarna mötet i Europeiska rådet den 17 juni och diskuterar stabilitets- och tillväxtpakten. På fredag den 11 juni möts EU:s miljöministrar för att bland annat diskutera förutsättningarna för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent istället för 20 till 2020. I veckan som gick sammanträdde rådet för transport, telekommunikation och energi och antog bland annat slutsatser om "den digitala agendan". Rådet för rättsliga och inrikes frågor möttes också och diskuterade bland annat människohandel, skilsmässor, terrorism och ensamkommande barn.

Händer i veckan

Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) den 7-8 juni 2010

Social- och arbetsmarknadsministrarna kommer att diskutera EU2020-strategin. Ministrarna förväntas besluta om kommissionens förslag till sysselsättningsriktlinjer samt komma överens om nivåer för det gemensamma målet om social delaktighet och fattigdom.

Ministrarna förväntas även nå en politisk överenskommelse om en förordning om samordning av sociala trygghetsförmåner för icke EU-medborgare, det vill säga samma samordningsregler ska gälla för såväl EU-medborgare som icke EU-medborgare vid flytt inom EU. Därmed slutförs ett snart tioårigt arbete med att modernisera regelverket för samordning av de sociala trygghetssystemen.

Hälsoministrarna förväntas nå en politisk överenskommelse om direktivet om patienters rätt vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, en fråga som drevs aktivt under det svenska ordförandeskapet. Direktivet ska sedan förhandlas med Europaparlamentet.

• Inför rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7-8 juni 2010

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 8 juni 2010

Dagordningen domineras av flera förberedande frågor inför mötet i Europeiska rådet den 17 juni. Ministrarna ska bland annat anta slutsatser om Europa 2020-strategin, anta en rekommendation om de nya ekonomiska riktlinjerna, föra en diskussion om framsteg inom finansmarknadsregleringen, och förbereda gemensamma ståndpunkter inför toppmötet med G20 i Toronto 26-27 juni. Rådet ska också diskutera utvidgningen av Euroområdet.

I anslutning till rådsmötet möts på måndagen den 7 juni också länderna i eurogruppen samt den särskilda task force kring ekonomisk krishantering som Van Rompuy etablerat. Under mötet kommer finansminister Anders Borg att lyfta fram tre beståndsdelar för att stärka budgetdisciplinen i EU: Starkare nationella budgetramverk, ökad fokus på skuldkvoten och bättre incitament för att bedriva en ansvarsfull finanspolitik.

• Inför rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 8 juni 2010

Rådet för miljö den 11 juni 2010

Miljöminister Andreas Carlgren deltar vid miljörådet där klimat är huvudfrågan på dagordningen. Ministrarna kommer att diskutera och anta slutsatser om EU-kommissionens meddelande från den 26 maj som berör förutsättningarna för EU att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent istället för 20 samt den så kallade koldioxidläckageproblematiken.

Rådet ska anta slutsatser om skogsskydd samt om vattenbrist, torka och anpassning till klimatförändringar. Miljöministrarna väntas även anta slutsatser om Rio 2012, FN-konferensen om hållbar utveckling som äger rum i Brasilien 2012 och om Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, som reglerar internationell handel med GMO (genetiskt modifierade organismer).

• "EU överväger tuffare utsläppsmål" - artikel på EU-kommissionens webbplats

Veckan som gick

Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE), 31 maj

Ministrarna antog slutsatser om en "digital agenda för Europa" med åtgärder för att skapa en digital inre marknad, främja bredbandsinvesteringar och förbättra säkerheten på internet. Åtgärden är ett femårigt program och utgör ett av sju huvudinitiativ i EU2020-strategin. Sverige har varit en pådrivande kraft i utvecklingen av förslaget. Ministrarna diskuterade även en kod för användare av elektroniska kommunikationstjänster. Målsättningen är att på EU-nivå ha ett begripligt och användarvänligt verktyg som sammanställer alla användarrättigheter för elektroniska kommunikationstjänster.

Ministrarna informerades om att rådet och Europaparlamentet troligtvis kommer att nå en uppgörelse om förbättringar i det så kallade gasförsörjningsdirektivet i juni i år. Förslaget syftar till att bättre definiera roll och ansvarsfördelning mellan gasindustrin, medlemsländerna och EU:s institutioner. Vidare diskuterade rådet EU:s kommande strategi för energipolitiken 2011-2020. Många välkomnade det kommande infrastrukturpaketet och vissa hävdade att detta bör åtföljas av finansiella instrument. Flera ministrar betonade också att strategin bör ha siktet mot det långsiktiga målet om utsläppsminskningar till 2050.

Som en förberedelse inför Europeiska rådets toppmöte den 17 juni diskuterade ministrarna även arbetet med att definiera nationella mål för energieffektivisering inom ramen för EU 2020-strategins övergripande mål om att öka energieffektiviteten med 20 procent fram till 2020.

• Rådet för telekom och energi den 31 maj

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 juni 2010

EU tog på torsdagen ett stort steg närmare en anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Detta eftersom ministrarna i rådet godkände mandatet inför kommissionens förhandlingar med Europarådet, som nu kan inledas inom kort. Beslutet i rådet kan räknas som en av de viktigaste framgångarna för det spanska ordförandeskapet i RIF-rådet.

Rådet nådde efter diskussion tillräcklig majoritet för en provisorisk överenskommelse om ordförandeskapets förslags till ett direktiv om en europeisk skyddsorder. Det innebär att förhandlingar med Europaparlamentet om förslaget kan inledas informellt. Syftet med direktivet är att förbättra skyddet för brottsoffer eller personer som riskerar att utsättas för hot. Det ska göra det möjligt för dem att flytta mellan medlemsländerna utan att förlora rätten till en åtgärd som har meddelats för att skydda dem i det första landet, till exempel besöksförbud. I praktiken handlar det ofta om kvinnor som lever under hot från en tidigare partner.

Rådet antog också en allmän inriktning om direktivet om människohandel. Förslaget bygger till stor del på det förhandlingsresultat som uppnåddes under det svenska ordförandeskapet. Direktivet syftar till att skapa ett mer sammanhållet synsätt i kampen mot människohandel för att i ökad utsträckning förebygga och lagföra människohandelsbrott samt skydda brottsoffrens rättigheter. Ordförandeskapet informerade också om den provisoriska överenskommelse som har uppnåtts i ärendet om rätten till tolkning och översättning i brottmål. För dessa bägge ärenden krävs ett ställningstagande i Europaparlamentet inför en slutlig överenskommelsen.

Inrikesministrarna antog slutsatser baserade på kommissionens meddelande om ensamkommande barn från i maj i år. Flera medlemsländer har under de senaste åren upplevt en ökning av antalet barn från länder utanför EU som kommer till EU utan vårdnadshavare. Syftet med slutsatserna är att påbörja arbetet med en gemensam strategi som ska öka samarbetet mellan medlemsländerna samt mellan medlemsländerna och ursprungsländerna. Slutsatserna betonar bland annat vikten av ett korrekt och rättssäkert mottagande, betydelsen av att förebygga riskfylld migration och människohandel samt att EU måste underlätta för de barn som återvänder till sina ursprungsländer.

Rådet enades om att tillåta att 13 medlemsländer upprättar ett fördjupat samarbete i frågan om vilket lands lag som ska tillämpas i skilsmässomål ("Rom III"). Beslutet kan antas formellt först efter godkännande i Europaparlamentet. Om så sker blir det första gången som reglerna i fördragen om fördjupat samarbete kommer till användning. Sverige har motsatt sig regler som innebär att svenska domstolar ska tillämpa ett annat lands lag, eftersom det skulle kunna innebära att möjligheterna att få skilsmässa i svensk domstol inskränks. Sverige har därför uttalat att man inte avser att delta i det tilltänkta fördjupade samarbetet.

• Rådet för rättsliga och inrikes frågor den 3-4 juni

Övriga frågor

Europaparlamentet - transport, fiske och arbetsmarknad

I veckan som gick sammanträdde utskotten i parlamentet. Bland annat enades transportutskottet om att föreslå utökade rättigheter för buss-, tåg och båtpassagerare, liknande de som finns för flygpassagerare. Fiskeutskottet diskuterade den framtida gemensamma fiskeripolitiken och arbetsmarknadsutskottet höll en utfrågning om följderna av EG-domstolens beslut i Laval-, Viking, och Rüffertfallen. Nästa vecka förbereder de politiska grupperna den där påföljande plenarsessionen i Strasbourg. Denna innehåller bland annat en omröstning om vägarbetsdirektivet och om livsmedelsmärkning.

• Europaparlamentets informationskontor i Sverige

Toppmöte EU - Ryssland: partnerskap för modernisering

Den 31 maj till 1 juni ägde toppmötet mellan EU och Ryssland rum i ryska Rostov-on-Don. På dagordningen stod bland annat partnerskapet för modernisering, ett samarbete som förväntas bidra med reformer i samhället, framför allt med betoning på demokrati och rättsstaten. Dessutom skrev parterna under ett avtal om skydd av sekretessbelagd information som förhoppningsvis kommer att underlätta samarbetet inom till exempel krishanteringsområdet.

• Läs mer om EU:s relationer till Ryssland på EU-kommissionens webbplats
• Läs mer om toppmötet på rådets webbplats

EU-kommissionen föreslår visa-fria resor för Albanien och Bosnien och Hercegovina

Cecilia Malmström, kommissionär för inrikes frågor, presenterade den 27 maj ett förslag om att slopa kravet på korttidsvisum för medborgare från Albanien och Bosnien och Hercegovina som reser till länder inom Schengenområdet. Frågan diskuterades även vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 4 juni. Serbien, Makedonien och Montenegro fick viseringsfrihet i december förra året.

• Pressmeddelande från EU-kommissionen (eng)

Toppmöte EU - Pakistan: strategisk dialog

Den 4 juni ägde toppmötet mellan EU och Pakistan rum i Bryssel. Tillsammans bestämde parterna att de inom en snar framtid ska måla upp en femårsplan för arbetet med den strategiska dialogen, som bland annat berör mänskliga rättigheter. Dessutom identifierade parterna två gemensamma fiender, nämligen fattigdom och terrorism. Tillsammans kommer de att intensifiera samarbetet i kampen mot dessa. Van Rompuy uttryckte å EU:s vägnar glädje över att läget i Pakistan är något stabilare nu än vid tidigare tillfällen då parterna träffats.

• Läs mer om toppmötet på EU-kommissionens webbplats (eng)