Veckobrevet våren 2010, 19 juli 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 29 (19 - 25 juli)

Den 23 juli presenteras resultaten av stresstesterna för EU:s banksektor, enligt beslut från toppmötet i juni. Vid rådsmötet för ekonomiska och finansiella frågor förra veckan enades EU:s finansministrar om en position för fortsatta förhandlingar med Europaparlamentet om det föreslagna reformpaket för finansiell tillsyn. Rådet fattade även det formella beslutet att välkomna Estland till euro-zonen från den 1 januari 2011. I rådet för jordbruks- och fiskefrågor presenterade det belgiska ordförandeskapet sina prioriteringar för det kommande halvåret. Ministrarna diskuterade även den slutrapport som högnivåexpertgruppen för mjölk levererade i juni 2010. Förra veckan föreslog också kommissionen att medlemsländerna ska få bestämma huruvida odling av GMO-grödor ska tillåtas, begränsas eller förbjudas på deras territorium.

Händer i veckan

Stresstesterna offentliggörs

Den 23 juli presenteras resultaten av stresstesterna för EU:s banksektor. Det var vid toppmötet i Europeiska rådet den 17 juni som medlemsländerna kom överens om att i juli offentliggöra de största europeiska bankernas resultat från stresstesterna. Testerna ska undersöka bankernas förmåga att klara framtida ekonomiska kriser. Genom att offentliggöra stresstesterna hoppas EU kunna sända en signal till marknaden som minskar osäkerheten.

• Den europeiska banktillsynskommittén (CEBS)

Veckan som gick

Rådet för jordbruk och fiske den 12 juli 2010

Belgien presenterade sitt arbetsprogram på jordbruks- och fiskområdet för de kommande sex månaderna. Programmet innehåller bland annat planering för det framtida arbetet gällande den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013, galna ko-sjukan och andra TSE-sjukdomar och djurhälsostrategin. På fiskeområdet prioriterar belgarna bland annat reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.

Kommissionen presenterade den slutrapport som högnivåexpertgruppen för mjölk levererade i juni 2010. Rådet var generellt positiva. Meningsskillnader fanns bland annat rörande huruvida konkurrenslagstiftningen bör ses över för att tillåta att producenter genomför kollektiva förhandlingar.

Kommissionen informerade även om sin rapport om undantag från statsstödreglerna för det tyska alkoholmonopolet för alkohol framställt av potatis, spannmål och frukt. Kommissionen föreslår att undantaget nu förlängs men fasas ut för att slutligen upphöra i slutet av 2017. Förslaget behandlas i den särskilda jordbrukskommittén.

• Rådet för jordbruk och fiske den 12 juli 2010

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 13 juli

Det pågår en diskussion inom EU om hur den europeiska finanstillsynen ska reformeras. Kommissionen tog under hösten 2009 fram ett förslag till reformpaket som bland annat innehåller idén om att etablera tre nya tillsynsmyndigheter för bank, försäkring och värdepapper. Vid rådsmötet i Bryssel den 13 juli enades finansministrarna om en position för att fortsätta förhandlingarna med parlamentet. Rådet hoppas att parlamentet ska kunna anta förslaget i en första läsning så att de nya tillsynsmyndigheterna som föreslås kan finnas på plats från den 1 januari 2011.

Vid rådsmötet presenterade också kommissionen sitt meddelande om förstärkt ekonomisk-politisk samordning. I kommissionens förslag ligger fokus på att stärka budgetdisciplinen inom EU. Bland annat ska fler nivåer av sanktioner kunna sättas in mot medlemsländer som inte uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens budgetregler. I förslaget ligger också idén om en ny budgetcykel med en "europeisk termin" där medlemsländerna lämnar in stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram under våren.

Inom ramarna för stabilitets- och tillväxtpakten beslutade rådet att inleda underskottsförfaranden för Bulgarien, Cypern, Danmark och Finland. Tidsramen för att hamna på rätt sida av den tillåtna gränsen på max tre procents underskott av BNP angavs för Bulgarien och Finland till 2011, för Cypern till 2012 och för Danmark till 2013.

Rådet utvärderade även pågående underskottsförfaranden i tretton medlemsländer och konstaterade att dessa länder vidtagit effektiva åtgärder för att komma till rätta med sina underskott. I dagsläget befinner sig alla EU-länder utom Sverige, Estland och Luxemburg i underskottsförfarande.

Vid mötet gav också ministerrådet det slutgiltiga och formella klartecknet för att Estland, som sjuttonde land, ska kunna införa euron från den 1 januari 2011. Rådet antog en omräkningskurs för övergången från den estniska kronan till euron. Kursen är fastställd till 15,6466 estniska kronor mot en euro.

Som ny ordförande redovisade Belgien sitt program för de kommande sex månaderna. Belgarna kommer att lägga särskild vikt på att implementera de flaggskeppsinitiativ som ryms inom Europa 2020-strategin. Finansmarknadsfrågor och frågor med anknytning till Herman Van Rompuys arbetsgrupp (se nedan) kommer också att prioriteras.

Till sist noteras att rådet formellt antog de allmänna ekonomiska riktlinjerna, som en del av Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning.

• Rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 13 juli 2010

Van Rompuy-gruppens tredje möte

I anslutning till ministerrådsmötet träffades på måndagen den arbetsgrupp som leds av Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy, bland annat för att arbeta vidare med att stärka budgetreglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Finansminister Anders Borg representerade Sverige även i detta sammanhang.

Detta var arbetsgruppens tredje möte och diskussionerna tog sin utgång i resultatet av toppmötet den 17 juni och kommissionens meddelande från den 30 juni.

Gruppen kom bland annat överens om att sätta ökat fokus på skuld, både i budgetarbetet och i tillsynsåtgärder. De etablerade också en samsyn om att en Europeisk termin kommer att underlätta koordineringen och övervakningen av den makro-ekonomiska politiken. Dessutom diskuterade de förslaget om att reformera sanktionssystemet så att ekonomiska sanktioner på ett mer effektivt sätt kan användas i förebyggande syfte.

• Pressmeddelande från Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy (eng)

Kommissionens förslag om odling av GMO-grödor

Kommissionen föreslår att medlemsländerna ska få bestämma huruvida odling av GMO-grödor ska tillåtas, begränsas eller förbjudas på deras territorium. Samtidigt ska ett medlemsland inte kunna hindra ett annat från att tillåta odling av GMO-grödor. Förslaget innebär också att ett medlemsland som inför restriktioner måste informera övriga EU-länder och kommissionen minst en månad innan begränsningen träder i kraft.

I nuläget fattas beslut om GMO-grödor på EU-nivå, vilket medfört att endast ett fåtal av dessa grödor blivit godkända. Lagförslaget om åternationalisering antas i det ordinarie lagstiftningsförfarandet, alltså medbeslutande av Europaparlamentet och rådet.

• Genetiskt modifierade organismer (GMO)
• Läs mer om GMO på EU-kommissionens webbplats (eng)

Sommaruppehåll

Veckobrevet från Bryssel tar nu uppehåll och återkommer den 6 september. Trevlig sommar!