"Vi måste säkra kvinnors rätt att göra sin röst hörd."
Carl Bildt skriver om kvinnors roll och rättigheter på internationella kvinnodagen.
Flicka fotograferad av Jean-Francois Schmutz.
När vi idag firar kvinnodagen runt om i världen gör vi det i en brytningstid. De senaste 30 åren har lett till viktiga framsteg både nationellt och globalt när det gäller att stärka kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Förra året firade det internationella samfundet 30-årsjubileet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och 20-årsjubileet av konventionen om barnets rättigheter. Att andelen kvinnliga regeringschefer ökar liksom andelen kvinnliga förtroendevalda i parlamenten, andelen kvinnliga domare och framgångsrika entreprenörer samt andelen flickor på alla utbildningsnivåer är konkreta exempel på framgångar som är värda att fira.
Men det är viktigt att vi inte tappar farten när det gäller att snabbt utrota alla former av diskriminering mot kvinnor och flickor. Många länder står fortfarande inför stora utmaningar för att utjämna skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor och flickor möter olika former av diskriminering - ofta som ett resultat av lagar, politik, vanor och traditioner som begränsar kvinnors tillgång att fullt ut delta i det offentliga och politiska livet. Detta utgör ett klart hinder i våra ansträngningar att uppnå Millenniemålen.
Vi måste säkra kvinnors rätt att göra sin röst hörd. Alltför ofta utsätts kvinnliga MR-försvarare och journalister för hot och våld för att de sökt främja de mänskliga rättigheterna, för att de utövat sin yttrande- eller åsiktsfrihet. Det är oacceptabelt.
Det är djupt otillfredsställande att många lagar som förhindrar kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna finns kvar - trots den utfästelse som gjordes vid Världskvinnokonferensen i Peking och i FN:s generalförsamling för att ändra eller avskaffa dessa diskriminerande lagar.
Ett stort problem som måste hanteras är det utbredda våldet mot kvinnor och flickor. Varannan kvinna utsätts för våld i hemmet enligt Världshälsoorganisationens rapport från 2007. Alltför ofta begås dessa brott helt ostraffat. I länder där våld mot kvinnor inte är straffbart måste lagarna ändras och här krävs det att staterna säkerställer att åtgärder vidtas för att ställa förövarna inför rätta och förhindra att ytterligare brott begås.
Kvinnors centrala roll i freds- och återuppbyggandet av konfliktdrabbade samhällen är en annan viktig aspekt i arbetet för att stärka kvinnors roll i samhället. Här behövs konkreta åtgärder för att genomföra säkerhetsrådsresolutionerna 1325 och 1889. Detta är en politisk prioritet. Det är nödvändigt för att öka effektiviteten i konfliktlösningen och för att förbättra människors säkerhet.
Våldtäkt som ett systematiskt vapen i krig är ett brott mot folkrätten som måste tas på största allvar. Vi behöver fortsätta ansträngningar att bekämpa straffriheten för förövare. Här är det viktigt att det internationella samfundet agerar samordnat. När säkerhetsrådet antog resolutionerna 1820 (2008) och 1888 (2009) var detta mycket viktiga steg framåt när det gäller viljan att vidta konkreta åtgärder mot dessa brott. Utnämningen av Margot Wallström till generalsekreterarens särskilda representant bör ge ett behövligt momentum till allas våra ansträngningar att bekämpa sexuellt våld i konfliktsituationer.
Jämställdhet är ingen kvinnofråga - den rör samhället i stort. Det är också viktigt att den viktiga roll som män och pojkar spelar i förverkligandet av kvinnors mänskliga rättigheter tydliggörs. Friska kvinnor med möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet är en förutsättning för ett lands ekonomiska och sociala utveckling. Men bristen på förbättringar inom mödravården runt om i världen är alarmerande. Den senaste FN-rapporten om Millenniemålen pekar på att mödradödligheten knappt minskat alls mellan 1990 och 2005. Mer än en halv miljon kvinnor dör varje år av orsaker som är relaterade till graviditet och förlossning. En förfärande siffra. Det är långt kvar innan kvinnor världen över kan åtnjuta sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter fullt ut. Här krävs omedelbara åtgärder. Vår bestämda uppfattning är också att tidiga äktenskap, kvinnlig könsstympning och hedersvåld alla är oförenliga med grundläggande mänskliga rättigheter.
Som ordförande i EU hösten 2009 prioriterade Sverige en aktiv EU-politik på dessa områden. EU bör fortsätta att vara en global aktör i dessa frågor - på MR-området, där EU har nya gemensamma riktlinjer för arbetet i tredje land mot våld mot kvinnor, i EU:s krishantering, liksom i utvecklingsarbetet.
Låt oss idag på kvinnodagen påminna oss om att vi trots framgångar på många områden kommer att behöva arbeta hårt för att ytterligare förbättra respekten för kvinnors mänskliga rättigheter - i lagar, rättssystem och inte minst i vardagen. Det är viktigt att vi alla tar vårt ansvar för att uppnå ett bättre och mer jämställt samhälle.
