EU:s nya ansikte utåt
I framtiden kommer EU:s medlemsstater att agera gemensamt i frågor som rör utrikes och säkerhetspolitik. EU:s nya utrikestjänst kommer att ledas av EU:s höga representant för utrikes och säkerhetsfrågor, Catherine Ashton. Men vad kommer utrikestjänsten att arbeta med och hur kommer den se ut?
Catherine Ashton besöker projektet "Concern Ireland child nutrition project" i Haiti. Foto: EU-kommissionen
Lissabonfördraget
Nina Tornberg, handläggare på UD:s EU-enhet. Foto: Taimi Köster/UD
Efter det att Irland röstat ja till Lissabonfördraget har EU:s medlemsländer inlett arbetet med att strukturera EU:s nya utrikestjänst. Den 19 november 2009 valdes Catherine Ashton till EU:s höga representant för utrikes och säkerhetsfrågor. Hon kommer att leda EU:s utrikestjänst.
Det var under Sveriges ordförandeskap som medlemsländerna började att diskutera grunderna till det som ska bli EU:s ansikte utåt i världen. UD:s Nina Tornberg arbetar vid den enhet som arbetar med frågorna kring EU:s nya utrikestjänst.
- Processen är nu i full gång. Inom EU arbetar man intensivt för att komma överrens om principerna för organisationens omfattning och arbetsformer, berättar Nina Tornberg.
Strukturen
Konkret handlar det om att samlas kring frågan om utrikestjänstens arbetsuppgifter. Man är överens om att utrikestjänsten kommer att ha geografiska och funktionella enheter. Man kan likna utrikestjänsten vid den organisation som finns på svenska UD. Det betyder att geografiska enheter kommer att ansvara för EU:s relationer med specifika länder och regioner. De funktionella enheterna kommer att arbeta med specifika ämnen såsom exempelvis nedrustning och säkerhetspolitik.
- Jag vill poängtera att det är svårt att uttala sig alltför mycket kring detaljfrågorna då mycket fortfarande hänger i luften och ännu inte har hamnat på plats, säger Nina Tornberg.
Gemensamt ägaransvar
Den nya organisationen innebär framför allt en omorganisation och hopslagning av strukturer som finns redan idag. Finansieringen av utrikestjänsten kommer att tas från EU:s budget. Det innebär att alla EU:s medlemsländer gemensamt delar ansvaret för utrikestjänsten. EU-kommissionen kommer även i fortsättningen att ansvara för bistånd, handel och utvidgning.
Utrikestjänstens personal ska komma från kommissionen, rådssekretariatet och medlemsstaterna. Hur rekryteringen ska gå till är ännu inte klart.
- Sveriges inställning är att rekryteringen ska ske på ett transparent sätt och baseras på tjänstemännens meriter, säger Nina Tornberg.
