FN:s World Humanitarian Day och Sveriges nya humanitära policy
Idag äger "World Humanitarian Day" (WHD) rum. Dagen instiftades 2008 av FN på årsdagen av attacken 2003 mot FN:s högkvarter i Irak, där bland andra sändebudet Sergio Vieira de Mello dödades. Nyligen antog regeringen även en reviderad policy för hur det svenska humanitära biståndet ska bedrivas.
Afghanska flyktingar. Nya invånare i flyktinglägret Roghani i Chaman, en pakistansk gränsstad. Foto: UN Photo/Luke Powell
WHD: fokus på humanitär personals insatser
Syftet med "World Humanitarian Day" är att uppmärksamma och hedra den personal världen över som arbetar i dessa olika humanitära insatser.
Uppskattningsvis arbetar mellan en kvarts och en halv miljon människor med humanitärt bistånd globalt. De arbetar för FN, icke-statliga internationella eller nationella organisationer för att bistå nödställdas behov. Ofta handlar det om flyktingar och internflyktingar som är i behov av livsmedelsförsörjning, vatten och sanitet, hälsa, skydd och utbildning.
Arbetet är ofta krävande samt förbundet med stora risker. Den ökade mängd hot och attacker som riktas mot humanitär personal är ett brott mot de internationella humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende. Den försämrade säkerhetssituationen för humanitära hjälparbetare drabbar även de nödställda, som är beroende av den humanitära personalens insatser.
Växande globala humanitära behov
Vid sidan av stora och uppmärksammade humanitära katastrofer som jordbävningen i Haiti och nu senast monsunregnen i Pakistan, pågår många humanitära situationer i skymundan. Många länder och regioner, bl.a. Sudan, Afrikas Horn, Demokratiska Republiken Kongo, Jemen och Colombia är hårt drabbade. Kriserna är ofta långvariga och uppmärksammas inte alltid i media, men kräver likväl stora internationella ansträngningar för att möta de omfattande humanitära behoven hos befolkningen där.
FN:s samordnande roll i humanitärt arbete
Livsmedelsdistribution i Rafah, Gaza av World Food Programme (WFP). Foto: UN Photo/Evan Schneider
FN spelar en central roll för att samordna det internationella samfundets ansträngningar för att möta dessa humanitära behov. Stora delar av FN:s humanitära struktur skapades i och med generalförsamlingens resolution 46/182, vilken även fastlägger FN:s grundläggande och unika uppgift att leda och samordna internationella humanitära insatser. För att ytterligare effektivisera det internationella humanitära biståndet, lanserade FN 2005 de så kallade humanitära reformerna som syftar till att stärka kapacitet och ledarskap, säkra snabb och flexibel finansiering av humanitära kriser, stärka humanitär koordinering och ledarskap i fält samt att främja ett effektivare partnerskap mellan FN och humanitära organisationer utanför FN-systemet.
Sveriges roll i det internationella humanitära systemet
Sverige har varit pådrivande i både etableringen av FN:s ursprungliga humanitära struktur, såväl som i reformprocessen sedan dess. Sverige har även varit drivande bakom etablerandet av FN:s globala katastroffond, CERF, och är näst största givare till fonden.
Regeringen fäster stor vikt vid World Humanitarian Day som ett tillfälle att hedra de viktiga insatser som humanitär personal utför, och för att uppmärksamma humanitära behov globalt. Sverige har sedan länge en stark roll inom det internationella humanitära biståndet. Detta tack vare aktivt svenskt agerande för att utveckla den internationella humanitära politiken och systemet, samt på grund av våra stora finansiella bidrag som bidragit till att lindra det humanitära lidandet runt om i världen.
Sverige är världens sjätte största humanitära givare i absoluta termer, och världens tredje största humanitära givare räknat i procent av BNI eller per capita. Regeringen avser värna och vidareutveckla denna roll. Den ger oss unika möjligheter, och en skyldighet, att även fortsättningsvis påverka inriktningen och utvecklingen av framtidens humanitära bistånd, politik och system.
Sveriges reviderade humanitära policy
Som grund för vårt fortsatta agerande har regeringen antagit en ny humanitär policy. De centrala budskapen i policyn är följande:
- Humanitärt bistånd ska primärt utgå från humanitära behov, inte andra mål eller prioriteringar
- Svenskt humanitärt bistånd har en global ansats (ingen geografisk eller tematisk fokusering)
- Den internationella humanitära rätten och de humanitära principerna (neutralitet, opartiskhet, oberoende) utgör fortsatt grunden för det humanitära biståndet, och Sverige ska värna dessa.
- Sverige ska fortsätta verka för ett starkt internationellt system, med FN/OCHA i central samordnande roll, för att se till att det samlade internationella humanitära biståndet bedrivs på ett effektivt sätt,
- De globala humanitära behoven förväntas blir mer omfattande och komplexa som resultat av bl.a. fler utdragna väpnade konflikter, befolkningstillväxt, klimatförändringar, urbanisering, kamp om naturresurser och höjda livsmedelspriser. Det ställer krav på att det internationella humanitära biståndet måste bli än mer flexibelt, snabbt och effektivt. Sverige ska inta en aktiv och pådrivande roll i den processen.
- Lokalt kapacitetsbyggande och förebyggande insatser är centrala för att minska sårbarheten på sikt.
- Sverige ska fortsatt verka för att humanitära och militära aktörer också fortsättningsvis ska upprätthålla en tydlig rollfördelning i fält.
- Betoning av vikten av samverkan mellan det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet.
- Betoning på kvinnors ofta utsatta situation i humanitära kriser, men att de samtidigt har en viktig aktörsroll.
- Betoning på barns utsatthet och särskilda behov, inklusive vikten av skydd mot våld och övergrepp.
Det svenska humanitära biståndet
För att möta de tilltagande humanitära behoven har regeringen under nuvarande mandatperiod ökat det humanitära biståndet med 1 miljard kronor. Det humanitära biståndet uppgår nu till ca 4,5 miljarder kronor per år, utav det samlade svenska biståndet om ca 31 miljarder kronor.
