Cancer

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har en överenskommelse om en nationell cancerstrategi. Den bygger på det förslag som utredningen En nationell cancerstrategi för framtiden, presenterade i sitt slutbetänkande i januari 2009 (SOU 2009:11).

Syftet med en nationell cancerstrategi

Syftet med överenskommelsen är att få till stånd ett utvecklingsarbete med cancerstrategin som grund. Staten och huvudmännen ska genom riktade satsningar stimulera olika former av utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården inom cancerområdet. Överenskommelsen preciserar ansvar, tidplan och tilldelning av resurser för genomförandet av en rad insatser av och med olika aktörer.

Mål för uppföljning och utvärdering

Fem viktiga mål för arbetet inom cancerområdet slås fast i överenskommelsen:

• Minska risken för insjuknande i cancer.
• Förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer.
• Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter en cancerdiagnos.
• Minska regionala skillnader i överlevnadstid efter en cancerdiagnos.
• Minska skillnader i insjuknande och överlevnadstid mellan befolkningsgrupper.

Projekt inom Nationell cancerstrategi 2010

I överenskommelsen har parterna beslutat att genomföra sju projekt under 2010. En sammanfattning projekten följer här. Se även länk till Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010.

Försöksverksamheter för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Regeringen beslutade den 17 juni 2009 att betala ut pengar till Sveriges Kommuner och Landsting för att organisationen ska sätta igång en eller flera försöksverksamheter med patientfokuserad och sammanhållen cancervård i utvalda landsting och regioner. De försöksverksamheter som startas ska utformas, följas upp och utvärderas på ett vetenskapligt och systematiskt sätt, så att resultaten ska kunna generaliseras och appliceras i större skala. Under 2009 har SKL anställt en projektledare för projektet och bjudit in huvudmännen och andra intressenter till en dialog om vad projekten bör omfatta och hur de bör utformas. Under 2010 ska projektmedel utlysas, en referensgrupp tillsättas och beslut om tilldelning av utlysta projektpengar fattas.

Informationstjänst om cancer på Internet för allmänheten

Regeringen beslutade den 8 oktober 2009 att betala ut pengar till SKL för att en informationstjänst på Internet inom cancerområdet ska tas fram. Den ska främst rikta sig till allmänheten. Under perioden fram till hösten 2010 kommer informationstjänsten att byggas upp.

Insatser för att minska tobaksrökningen

I september 2008 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utveckla en tobaksstrategi för tobaksprevention för perioden 2008-2010. Ett av fokusområdena är rökavvänjning. En viktig målgrupp arbetet är landstingens resurspersoner för rökavvänjning.

SKL startar under 2010 ett projekt som handlar om att säkerställa att uppgifter om rökning efterfrågas, att rökavvänjning kan erbjudas och att det finns system för att följa upp och återrapportera resultat av insatserna inom hälso- och sjukvården. Arbetet riktar sig till stor del till dem som har ansvar på ledande nivåer, både politiker och tjänstemän. Projektet ska utifrån resultatet av arbetet under 2010 utarbeta en plan för vilka fortsatta insatser som bör satsas på under 2011-2012.

Tidig upptäckt av cancer

Målet med screeningverksamhet är att minska dödligheten i cancer, genom att hitta cancersjukdom tidigt och därmed öka möjligheten till bot. I Sverige finns två nationella screeningprogram: gynekologisk cellprovskontroll och mammografi. SKL startar under 2010 ett projekt som syftar till att öka deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll och mammografi. SKL ska senast den 15 oktober 2010 redovisa resultatet av årets satsning samt en plan för det fortsatta projektet under 2011.

Internationell jämförelse

Sveriges Kommuner och Landsting har bjudits in av det engelska hälsodepartementet till att tillsammans med andra parter medverka i att etablera "International Cancer Benchmarking Partnership". Syftet är att bättre förstå skillnader i överlevnad i cancer och orsaker till detta i England och jämförbara länder, samt att utifrån identifierade data kunna prioritera framtida agerande och satsningar för att förbättra överlevnaden i cancer. Länder som medverkar är UK (England och Wales), Kanada, Australien, Nya Zeeland, Danmark, Norge och Sverige.

Nationell cancersamordnare

En viktig del i betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden är hur cancervården ska kunna samverka på delvis nya sätt. Ett förslag är att utveckla ett antal regionala cancercentra i form av samlade cancerverksamheter som innehåller såväl diagnostik, behandling, befolkningsinriktad prevention som preklinisk och klinisk forskning och utbildning.

Regeringen beslutade den 5 november 2009 att utse Kjell Asplund som nationell cancersamordnare med uppgift att samordna processen och främja utvecklingen av regionala cancercentrum. I detta ligger att utifrån de principer som anges i betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden, ta fram kriterier för vad som ska utmärka ett regionalt cancercentrum. En viktig del av uppdraget består i att utgöra en samtalspartner till och samordna diskussioner mellan företrädare för sjukvårdshuvudmännen, universitet, myndigheter och andra berörda parter, såsom patientorganisationer.

Cancersamordnaren ska under uppdragets genomförande samråda med Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska vara slutfört senast den 15 januari 2011.

Kvalitetsregister

Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting kommer genomföra en utredning under 2010 av de nationella kvalitetsregistrens framtida utveckling, organisation och finansiering. Ett projekt för de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet kommer också att startas. Projektet ska kartlägga befintlig användning av patientrapporterade mått, främja samarbete mellan registren för att möjliggöra lärande mellan registren och skapa överensstämmelse i mått och metodik, tillhandahålla ändamålsenlig expertkunskap, samt utreda möjligheter och svårigheter med en ökad användning av patientrapporterade mått.