Regeringens politik för livskraftig vargstam

Hur ser regeringens politik för en livskraftig vargstam ut?

Det övergripande målet för Sveriges rovdjurspolitik är att svenska staten tar ansvar för att arterna björn, järv, lo, varg och kungsörn ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan leva kvar i den svenska faunan.

En trovärdig rovdjurspolitik kräver åtgärder som ökar acceptansen för rovdjuren och stärker förtroendet för rovdjurspolitiken. I propositionen 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning presenterade regeringen en rovdjurspolitik som tar hänsyn till såväl naturvårdsintressen som intressen från djurägare och andra berörda i områden med rovdjur. Propositionen beslutades av riksdagen i oktober 2009.

I riksdagens beslut ingår en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt och åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status samt ett ökat delegerat beslutsfattande till länsstyrelsen.

• En ny rovdjursförvaltning, prop.2008/09:210
• Artikel: Långsiktigt livskraftig vargstam det centrala
• Artikel: Årets jakt ska noga utvärderas

På vilka grunder har beslutet om licensjakt på varg tagits?

Licensjakten är en del av riksdagens beslut om en ny rovdjursförvaltning.

Vargstammen har de senaste fem åren haft en årlig tillväxttakt på cirka 19 procent. Tillväxten har skett på en smal genetisk bas. De skandinaviska vargarna är närmare besläktade med varandra än helsyskon. Det nära släktskapet innebär en hög grad av inavel medför skador på vargarna som är kopplade till inaveln. I december 2008 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation. Av Naturvårdsverket redovisning, som bygger på veteskapliga analyser olika forskare, framgick att det är angeläget med att nya vargar obesläktade med de skandinaviska vargarna tar sig in i landet.

Regeringens politik för en livskraftig vargstam innebär att högst 20 nya vargar ska införlivas i den mellansvenska vargpopulationen under en period av fem år fram till 2014. Dessa åtgärder ska kombineras med en förlängning av det tidigare etappmålet för vargstammens utveckling dvs. 20 föryngringar per år. Vargstammen ska dock inte överstiga 210 individer under denna period. Regeringen bedömer de senaste årens tillväxttakt har medfört att konflikter mellan människor och i synnerhet varg har ökat. Att minimera dessa konflikter och skapa förutsättningar för en samexistens mellan människor och vargar har ytterligare varit ett skäl för regeringen att begränsa vargstammens utveckling genom licensjakt.

Etappmålet om 20 föryngringar per år nåddes redan under 2008. Naturvårdsverket gavs i uppdrag att, som ansvarig myndighet för jaktfrågor, meddela villkor för hur jakten skulle läggas upp och genomföras. Naturvårdsverket har därför under hösten 2009 låtit forskare göra bedömningar av hur många vargar som kan jagas, lämplig tidpunkt för jakten och om några områden bör undantas från jakt. Sammanfattningsvis kan sägas att forskarnas bedömning visar att med de senaste fem årens ökade tillväxttakt inom vargstammen på cirka 19 procent per år kan det samlade jaktuttaget (licensjakt och skyddsjakt) uppgå till 41 djur under 2010.

Naturvårdsverket har därefter i samråd med de aktuella länen, jägarorganisationerna och forskarna bedömt att licensjakten skulle omfatta totalt 27 djur och därefter meddelat villkor för hur denna begränsade jakt ska bedrivas under kontrollerade former.

På vilket sätt anser regeringen att jakten bidrar till att stärka den genetiska variationen i vargstammen?

Jakten i sig bidrar inte till ökad genetisk variation. Det gör däremot inplantering av högst 20 obesläktade vargar. Regeringens rovdjurspolitik ska ses som ett paket av åtgärder som är tätt sammanlänkande och där den ena åtgärden inte kan vidtas utan den andra. Regeringens bedömning är att inplanteringen inte kan ske utan åtgärder för att stärka acceptansen för vargen. För att stärka acceptansen beslutades om en strikt kontrollerad licensjakt på varg. Regeringen anser att en okontrollerad tillväxt i vargstammen inte är önskvärd, i varje fall inte om den sker mot lokalbefolkningens vilja. Jaktkvoten tas av tillväxten i stammen och jakten hålls därmed inom biologiskt säkra ramar. Regeringen anser att vinsterna i form av ökad acceptans överstiger den minskning i genetisk variation som blir utfallet av jakt på en kraftigt inavlad population.

Jakten skulle vara strikt kontrollerad. Hur har regeringen säkerställt att inte avkommor till invandrade vargar fällts vid jakten?

Naturvårdsverket har under hösten 2009 låtit forskare göra bedömningar av hur många vargar som kan jagas, lämplig tidpunkt för jakten och om några områden bör undantas från jakt. Forskarna ansåg att jakten kunde bedrivas slumpmässigt inom de aktuella länen. Individerna i den svenska vargstammen är totalt sett mer eller mindre besläktade med varandra varför forskarna gjorde bedömningen att endast ett revir bör undantas från jakt under jakten 2010 - Galvenreviret i Gävleborgs län, där en invandrad finsk varghane sedan två år etablerat revir och fått två valpkullar.

De döda vargarna uppvisar inga tecken på defekter. Har jägarna skjutit fel vargar?

Nej, inom den skandinaviska vargstammen är individerna mer besläktade med varandra än helsyskon. Inaveln visar sig bland annat i form av minskande antal valpar i kullarna samt att vissa handjur aldrig blir fertila. Detta är tidiga tecken på så kallad inavelsdepression. Vargpopulationen kan komma att hamna i en inavelsdepression, det vill säga att individerna får minskad livskraft, om ingenting görs åt den höga graden av inavel i stammen. Än har inte missbildningar slagit igenom i populationen i stor omfattning. Vid en slumpvis avskjutning är det låg sannolikhet för att de fällda vargarna ska uppvisa yttre defekter, men är sannolikt bärare av de anlag förs vidare som kan leda till att skador visar sig i större omfattning.

När kommer de första vargarna att flyttas in till Sverige? Var ska de placeras?

Riksdagen har antagit ett nytt mål som innebär att de närmaste fem åren ska upp till 20 vargar införlivas med vargarna i landet. Först och främst ska naturlig invandring underlättas genom att invandrade vargar aktivt fredas inom renskötselområdet och slussas ned genom landet. I andra hand vidtas åtgärder för att varg som korsar svenska gränsen ska flyttas till mellersta Sverige. Skulle inte dessa åtgärder vara tillräckliga så är det tredje alternativet att flytta in vargar från ett annat land.

Jordbruksverket och Naturvårdsverket kommer att få i uppdrag att utarbeta riktlinjer och rutiner för införsel och utplantering av vargar. Myndigheterna har redan inlett arbetet genom att och planera dialog och förankring med berörda och boende i de områden som kan bli aktuella för utplantering av vargar. Internationella erfarenheter visar att denna typ av förankringsprocess kan behöva ta tid. Det är alltså nu för tidigt att säga när de första vargarna förs in i landet. För att detta ska lyckas krävs att alla berörda känner ansvar för dessa åtgärder. Det går inte heller att idag säga var dessa vargar ska placeras. Det beror på hur vargstammen utvecklas. Myndigheterna och forskarna måste analysera detta och komma med förslag till områden där förutsättningarna att lyckas är störst.

Hur ska man undvika att föräldradjur skjuts så att inte valpar blir lämnade ensamma?

Enligt Naturvårdsverkets beslut skulle jakten pågå under perioden 2 januari - 15 februari. Enligt forskarnas bedömningar är valparna vid den här tiden på året så pass stora att de kan klara sig på egen hand. Valparna till föräldraparet som sköts kommer att följas och observeras särskilt nu under den närmaste tiden. Naturvårdsverket följer utvecklingen och erfarenheterna får visa om det finns skäl att ändra på förutsättningarna under nästa års jakt.

Hur kommer jakten att utvärderas?

Naturvårdsverket kommer under mars månad att redovisa en utvärdering av resultatet av jakten och jaktens genomförande.

Besiktningarna under jakten och av vargarna som påskjutits visar att skotten i flera fall inte träffat rätt dvs. att det fanns en andel dåliga skott. Det är viktigt att ställa frågan om det kan behövas en riktad utbildning för de jägare som ska jaga varg. Det är också viktigt att utvärdera hur rapporteringssystemet fungerat. Även resultaten från Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet som genomfört obduktioner och andra analyser av de fällda djuren kommer att utvärderas. Resultatet kommer att beaktas inför beslut om nästa års jakt.