Kulturarvet - en del av vår vardag
På söndag 11 september är det kulturarvsdagen i Sverige och runtom i landet uppmärksammas detta. Departementssekreterare Fredrik Linder, Kulturdepartementet, berättar i en intervju bland annat om hur kulturarvet på många sätt är invävt i vårt vardagsliv.
Fredrik Linder
Vad omfattas i begreppet kulturarv?
Kulturarvet kan vara både materiellt och immateriellt. Det kan röra sig om allt från fysiska miljöer, kulturminnen och arkiv- och föremålssamlingar till berättelser, traditioner, föreställningar och konstnärliga uttryck som överförs från generation till generation. Namnet på platsen där vi bor, fornlämningar, dokumenterade minnen av hur dagens mångkulturella samhälle växt fram, industrihistoriska miljöer, torp och herresäten, eller varför inte en klassisk operaföreställning, en målning av Sigrid Hjertén eller ett recept ur Hagdahls kokbok från 1879? Detta är några få exempel på vad som kan betraktas som delar av kulturarvet. När vi talar om kulturarvet i bestämd form innefattar begreppet en mångfald av kulturarv.
Vad innebär kulturarvet i vår vardag?
Kulturarvet, i vid bemärkelse, är på många sätt invävt i allas vardagsliv och finns nästan överallt, t.ex. när vi firar högtider eller som teman i populärkulturen. Den äldre bebyggelsen har ofta stora estetiska kvaliteter och ger oss en känsla av kontinuitet och trygghet. I dessa sammanhang är vi kanske inte alltid så medvetna om kulturarvet som företeelse. För många människor är dock kulturarvet en mycket påtaglig del av vardagen, kanske genom ett stort engagemang i ett hembygdsmuseum eller kanske genom att man driver ett företag i anslutning till ett kulturhistoriskt utflyktsmål som lockar många besökare. Kulturarvet betyder olika saker för olika människor vid olika tider och är nog därigenom nästan lika komplext som samhället självt.
Skiljer sig vårt arbete med kulturarvet jämfört med andra länder?
I många andra länder är kulturarvet en mycket mer konfliktfylld företeelse än den hittills varit i Sverige. I krigssituationer finns många exempel på att man metodiskt förstört kulturarvet för att försöka angripa starka kulturella identiteter som är kopplade till detta. Kulturarvet är konfliktfyllt för att det betyder så mycket för många människor. När det hotas eller förstörs blir dessa betydelser väldigt tydliga.
Det professionella kulturarvsarbetet i Sverige präglas av internationella utblickar och bred samverkan, vilket gör att det på många sätt liknar kulturarvsarbetet i andra jämförbara länder. De kunskaper som behövs, t.ex. för att vidmakthålla det traditionella bruket av och vårda kulturhistoriskt värdefulla miljöer, kan dock vara unika för ett land, en region eller t.o.m. ett lokalsamhälle.
Vad kan vi lära oss av kulturarvet?
Kulturarvet består av minnesnycklar och representerar mänskliga erfarenheter. Det viktigaste vi kan lära oss av kulturarvet handlar kanske om hur människor levt sina liv under olika tider och under olika omständigheter. Den kunskapen har potentialen att också lära oss något om våra egna liv, om hur samhället som helhet har utvecklats och kanske också något om framtiden och dess möjligheter.
