Bara fantasin sätter gränser för användningen av digitalt kulturarv
Rolf Källman leder arbetet på Digisam - Riksarkivets samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande. Digisam har till uppgift att bidra till och samordna arbetet med att nå målen för regeringens nationella strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Rolf Källman berättar att digitaliseringen av kulturarvet är en komplex uppgift med många olika processteg som måste hänga ihop för att vi tillsammans ska lyckas med uppdraget.
I ert uppdrag ingår ett flertal uppgifter, vilken ser du som den viktigaste?
Rolf Källman på Digisam
Det är inte helt enkelt att peka på en uppgift som är viktigare än någon annan. Men ska jag välja en som är central för att vi ska nå långsiktiga och hållbara mål så är det uppdraget att föreslå hur den digitala informationshanteringen ska samordnas, roll- och ansvarsfördelas samt hur bevarandefrågan ska samordnas på ett kostnadseffektivt sätt. Det är en stor och sammansatt uppgift, men att åstadkomma en plattform är grunden för att lyckas med de andra frågorna som har med digitalisering att göra.
En av uppgifterna är att vara en resurs för myndigheter och institutioner i deras digitaliseringsarbete, vad tror du att myndigheterna främst kommer att behöva hjälp med?
Jag tror att det första dom behöver hjälp med är de digitaliseringsplaner som ska ha tagits fram senast 2015. Det är viktigt att planerna blir kraftfulla och effektiva verktyg för den egna institutionens arbete. Och det är viktigt att de enskilda planerna hänger ihop med varandra. Här kommer vi på Digisam arbeta för att vara samlande och stödjande. Vi tror att det är bra om den övervägande delen av planerna är på plats under 2013. I arbetet med digitaliseringsplanerna hoppas vi också kunna stötta cheferna för myndigheterna och institutionerna med underlag för att de ska kunna fatta de nödvändiga strategiska besluten.
Kan privata aktörer få hjälp med att digitalisera sitt material?
Vårt uppdrag är ju inriktat på de statliga myndigheterna och institutionerna, men vi kommer att arbeta öppet och vill att företrädare för den privata sektorn och civilsamhället med intresse och engagemang i digitaliseringsfrågorna ska känna sig inbjudna att delta i arbetet. Målet är ju att resultaten av vårt arbete ska vara nyttiga och användbara för alla som arbetar med digitalisering och användning av digital kulturarvsinformation.
Filmer och ljudupptagningar en gömd skatt
I hög utsträckning är det så att man efterfrågar det man redan känner till som finns tillgängligt. Vi som arbetar med kulturarvsinformation vet att det i våra institutioner finns ett fantastiskt rikt material som skulle efterfrågas om det var synligt och tillgängligt.
Om man i det sammanhanget ska lyfta en typ av material så skulle jag peka på filmer och ljudupptagningar. Det finns utspritt på ett stort antal institutioner, men utgör ofta där en mindre del av de totala samlingarna och kommer ofta lite i skymundan. Här gömmer sig en stor och inte tillräckligt känd skatt.
Elever och lärare ligger särskilt varmt om hjärtat
Eftersom kulturarvsinformation är ett avtryck av mänsklig verksamhet i hela sin bredd finns det nog ingen grupp som inte kommer att kunna dra nytta av och glädjas åt en ökad tillgång till digital kulturarvsinformation. De grupper som ligger mig särskilt varmt om hjärtat är elever och lärare. Det är bara fantasin som sätter begränsningarna för vad kulturarvsinformation kan användas och återanvändas till för att bli till kunskap i skolarbetet. Det är ett av många skäl till att är viktigt att så mycket information som möjligt är öppen och fri att använda.
Om du fick önska vad som helst som näst på tur digitaliseras av kulturarvet, vad skulle det vara?
Vi har under så många år ägnat åt oss att dela upp informationen i bitar som sorterats i olika ämnesmässiga stuprör. Så jag ser fram mot den ökande möjligheten för användarna att sätta samman informationen till komplexa bilder och överraska med att skapa användning och nytta där vi minst anar.
Digisam
Riksarkivet har på regeringens uppdrag inrättat ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet - Digisam. Sekretariatet, som leds av Rolf Källman, startade sin verksamhet 1 september 2011 och har också i uppdrag att representera frågor om digitalisering av kulturarvet gentemot andra statliga och privata aktörer.
En styrgrupp, sammansatt av representanter från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Centralmuseerna fastställer inriktningen för sekretariatets verksamhet.
Sekretariatet ska stå för kompetensuppbyggnad och för kunskapsinhämtning och samordna arbeten som de deltagande myndigheterna och institutionerna gemensamt bedriver inom digitaliseringsområdet.
