EU-kommissionen måste vara tuffare mot Ungern

Ungerns premiärminister Viktor Orbán deltog igår i en debatt i Europaparlamentets plenum om situationen i Ungern. Utvecklingen i landet är oroande på en rad områden. EU-kommissionen tog i dagarna initiativ till en rättslig granskning av om en rad nyantagna lagar står i strid landets åtaganden som medlem i unionen. Det handlar om tre överträdelseärenden som omfattar centralbankens oberoende, att äldre domare tvingas lämna sina ämbeten samt den ungerska datainspektionens oberoende. Den ungerska regeringen har en månad på sig att gå kommissionen till mötes, i sista hand kan frågorna komma att avgöras i EU-domstolen.

Det är utmärkt att EU-kommissionen nu inleder en process för att klargöra om Ungern bryter mot EU:s lagstiftning. Men EU-kommissionen måste i högre grad tala klartext om den europeiska unionens värderingar som utgör fundamentet för europasamarbetet. Varje EU-land har en ovillkorlig skyldighet att stå upp för och respektera unionens grundläggande värden. Därför är det angeläget att kommissionen fortsätter granska situationen i Ungern och använder de medel man har till förfogande för att säkerställa att landet följer såväl EU-fördraget som unionens gemensamma lagar.

Det konservativa regeringspartiet Fidesz har två tredjedelars majoritet i det ungerska parlamentet och kan anta nya grundlagar utan att kompromissa med oppositionen. Den nya författningen, som började gälla den 1 januari, utarbetades på rekordtid. Fostrets rätt till skydd från befruktningsögonblicket och att äktenskapet endast är till för man och kvinna har skrivits in i grundlagen. Det anges även att kristendomen håller nationen samman. Därutöver finns det skäl till oro över pressfriheten i Ungern. Medielagen från 2011 har liknats vid ett potpurri av de sämsta delarna av all medielagstiftning i Europa. Ett särskilt medieråd har i uppgift att kontrollera att medielagen åtföljs. Medierådets konstruktion kritiseras för att i praktiken innebära att regeringspartiet kontrollera mediesituationen i landet. Medielagen ålägger medierna att "sprida ungerska värderingar" och höga böter kan utdömas för den som bryter mot reglerna. Medierådet har till exempel bötfällt Echo TV för ett inslag som granskade våld gentemot romer. I början av 2011 fråntogs två radiopratare vid radiostationen Kossuth sina arbetsuppgifter efter att de protesterat mot medielagstiftningen genom en tyst minut i sändning. I januari detta år fråntogs den enda oppositionella radiokanalen, Klub Radio, sin frekvens.

Den 2 januari demonstrerade tusentals människor mot den nya konstitutionen. Den ungerska public service-kanalen rapporterade om händelsen från en tom gata, där polisen tidigare motat bort alla människor, vilket fick demonstrationen att framstå som obetydlig. I dag lever en tredjedel av Ungerns tio miljoner invånare under fattigdomsstrecket. Landets romer är särskilt utsatta, för både diskriminering och våld.

En ny lag har införts där hemlösa kan bötfällas, till motsvarande en ungersk månadslön, eller dömas till 60 dagars fängelse trots att landets härbärgen är fullbelagda. Situationen i Ungern är ett lackmustest för EU. Alla är överens om att ledarskap krävs för att skapa disciplin i EU-ländernas ekonomier, men lika viktigt är ledarskapet för att öka medlemsländernas respekt för mänskliga rättigheter.

EU är i färd med att bygga upp en gemensam utrikestjänst, där ett av de centrala uppdragen är att verka för mänskliga rättigheter runtom i världen. Det är emellertid svårt för EU att med trovärdighet kritisera länder utanför unionen om det finns risk för att våra egna medlemsländer kompromissar med de grundläggande rättigheterna.

En väg att sätta ökat fokus på detta är att ge EU:s byrå för grundläggande rättigheter i uppdrag att i årliga, offentliga rapporter granska hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i samtliga medlemsländer. Om EU menar allvar med att vara en vakthund för mänskliga rättigheter måste EU-kommissionen ibland visa tänderna. Den som bryr sig om Europas framtid måste slå vakt om våra grundläggande värden.