Arbetsglädje och engagemang lyfter måltiden i offentlig sektor

Hearingen om den offentliga måltiden samlade ett femtiotal personer med koppling till offentliga måltider från främst kommuner, landsting och myndigheter. Kostchefer, upphandlare, kockar, livsmedelsproducenter, forskare och grossister diskuterade möjligheter och hinder för att utveckla den offentliga måltiden.

En del av Sverige - det nya matlandet

Hearingen inleddes med ett anförande av Christina Nordin, chef för Enheten för landsbygdens tillväxt på Jordbruksdepartementet. Hon gav en bakgrund till regeringens vision Sverige - det nya matlandet och hur den offentliga maten kommer in i visionen. Hennes budskap var att om regeringen ska lyckas förverkliga sin vision och vara trovärdig så måste även maten som serveras till skolelever och till gamla och sjuka ingå som en naturlig del.

Mindre och smartare upphandlingar

Något som ofta nämns som ett hinder för att utveckla den offentliga måltiden är regelverket kring offentlig upphandling. Men det finns många exempel där kommuner och grossister har hittat modeller för att öka andelen lokala leverantörer och mat som producerats med hänsyn till djurskydd och miljö. Annika Unt Widell från Skolmatens vänner betonade vikten av att kommunerna gör mindre och kunnigare upphandlingar för att ge fler små, lokala leverantörer chansen att lägga anbud. Något som inte minst är viktigt för att öka kunskapen hos kockar, elever, föräldrar och skolpersonal om hur mat produceras - från jord till bord.

Med på hearingen fanns upphandlaren Bengt-Olov Olsson från Borlänge kommun. Han berättade hur man i Borlänge tillsammans med fem andra kommuner i närområdet har lyckats öka andelen lokala producenter i upphandlingarna genom att upprätta en gemensam distributionscentral. På så sätt kom de runt de logistiska problem som uppstår vid upphandling från små leverantörer.

Dan Guter från matgrossisten Svensk Cater delade med sig av sina erfarenheter från att lägga anbud vid upphandlingar. Han menar att det är svårt för en liten aktör att nå ända fram.
- Minska upphandlingens storlek, dela upp upphandlingen, minska prisets betydelse och öka kvalitetskravet, var budskapet från Dan Guter.

Arbetsglädje och engagemang

Det var många som lyfte fram att kvalitén på maten som serveras och kompetensen i köken som inom offentlig sektor är väldigt ojämn i dag. Martin Karlsson, kökschef vid Helenaskolan i Skövde som var med i det vinnande laget i Skolmatsgastro 2010, gav sin syn på hur man skapar en framgångsrik skolmatsrestaurang. Han menar att man kommer långt genom att fokusera på arbetsglädje och engagemang istället för på problem med byråkratiskt krångel. Martin Karlsson tycker att det är viktigt med öppenhet och att man vågar testa nya grepp. Han bjuder till exempel in såväl föräldrar som politiker till skolrestaurangen så att de får prova maten och under våren bjöds eleverna på en grilllunch utomhus.

- Skolmaten är en fråga som engagerar eleverna och diskuteras ofta vid elevråden, konstaterade Tobias Jobring som är ordförande i Sveriges elevråd, SVEA. Han menar att det är viktigt att lyssna på eleverna och att göra dem delaktiga i beslut som fattas om skolmaten.

Statusen måste höjas

Under eftermiddagen kom det fram en rad synpunkter på dagens situation och vad som bör göras för att vi ska komma vidare. Till exempel var det många som tog upp frågan om att höja kompetensen hos personal som har koppling till den offentliga maten, till exempel kökspersonal, kostchefer, skolledare, pedagogisk personal, vårdpersonal som hanterar måltider och inte minst beslutsfattare. Det handlar om utbildning på olika nivåer men också forskning för att fördjupa kunskapen om den offentliga måltiden som i ett internationellt perspektiv på många sätt är unik. Det finns kompetens, det gäller bara att utnyttja den och att göra långsiktiga insatser.

En annan återkommande synpunkt var att statusen för dem som jobbar inom området måste höjas. En konkret åtgärd som Annika Unt Widell från Skolmatens vänner nämnde är att kalla saker vid dess rätta namn, som att säga kock och inte mattant, skolrestaurang och inte bespisning. Eva Sundling, kostchef i Skövde kommun, menar att det är viktigt med attityder och hur de som jobbar i branschen visar upp sig. Hon berättar att man i Skövde arbetat mycket för att bygga relationer. Till exempel delar man ut lunchkuponger till föräldrarna så att de själva kan pröva den mat som deras barn får i skolan.

En viktig del är också miljön där maten serveras. Många tog upp problem med lokaler som är bullriga och trånga och att det påverkar måltiden negativt.