Nya uppdrag inom äldreomsorgen

Uppdragen

1. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en vägledning till kommuner och enskilda utförare om hur lokala värdighetsgarantier för insatser till äldre kan se ut.
2. Socialstyrelsen ska ta fram ett system för värdegrundsmärkning av äldreomsorgsverksamhet och en vägledning för att utveckla det psykiatriska stödet till äldre med psykisk ohälsa, sjukdom eller funktionsnedsättning.
3. Socialstyrelsen ska utveckla ett nationellt instrument som underlag för behovsbedömning inom äldreomsorgen.
4. Statskontoret ges i uppdrag att följa upp och utvärdera den treåriga satsning (cirka 900 miljoner kr) på ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om.

Lokala värdighetsgarantier

Ett viktigt led i utvecklingen av kvaliteten i äldreomsorgen är att tydliggöra för äldre personer, deras anhöriga och medborgare vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Ansvaret för kvaliteten och att konkret och tydligt göra klart för äldre och närstående vad de kan och inte kan förvänta sig från äldreomsorgen ligger i huvudsak på kommunen. Den servicenivå som äldre personer ska kunna räkna med behöver även beskrivas på annat sätt än genom fastställda normer för vad som är skälig levnadsnivå för livsföringen i olika fall och under olika omständigheter. Ett sätt att beskriva detta kan vara genom en lokal värdighetsgaranti.

Socialstyrelsen ges därför i uppdrag att stödja såväl kommuner som enskilda utförare i att ta fram en vägledning om hur lokala värdegrundsgarantier kan se ut. Uppdraget ska genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och 2 miljoner kronor avsätts för uppdraget 2010. Avsikten är att regeringen från och med 2011 ska erbjuda prestationsbaserade stimulansbidrag till de kommuner som väljer att frivilligt införa värdighetsgarantier i enlighet med Socialstyrelsens vägledning.

En lokal värdighetsgaranti bör innehålla en konkret beskrivning av vad äldre personer och deras anhöriga kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder inom äldreomsorgen. Genom en lokal garanti kan kommunen förtydliga lokala service- och kvalitetsnivåer. Garantin kan innehålla information om personalens kompetens, hanteringen av synpunkter och klagomål, tid från ansökan om insats till beslut och genomförande samt möjligheter till promenader och sociala aktiviteter, att den enskilde ska kunna välja mellan olika maträtter som är näringsriktiga och att måltiderna är lämpligt fördelade över dygnet. Förutom en ökad tydlighet om vilken service man kan förvänta sig kan en lokal värdighetsgaranti även bidra till kvalitetsutveckling.

Värdegrundsmärkning

Ett frivilligt system för värdegrundsmärkning av äldreomsorg kan stimulera till förändrings- och förbättringsarbete inom äldreomsorgen. Detta gäller såväl kommunalt som enskilt bedriven äldreomsorg. Det kan även förbättra den enskildes valmöjligheter i vardagens omsorg. Socialstyrelsen ges därför även i uppdrag att under åren 2010-2012, i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, FAMNA (Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte), Vårdföretagarna, initiera och utveckla kriterier för värdegrundsmärkning av äldreomsorgens olika verksamheter. Socialstyrelsen ska också ta fram ett förslag på system för värdegrundsmärkning och förslag på hur ett sådant system kan förvaltas samt föreslå hur systemet ska göras tillgängligt för äldre personer, anhöriga och personal inom äldreomsorgen. Sammanlagt avsätts 10 miljoner kronor under tre år för ändamålet. Ett sådant här system för värdegrundsmärkning bör kunna stimulera utförarnas förändrings- och förbättringsarbete och även förbättra den enskildes valmöjligheter i vardagens vård och omsorg för äldre.

Vägledning för psykiatriskt stöd

Det saknas en samlad strategi för att åtgärda problemet med att äldre med psykisk ohälsa i dag inte har tillgång till en god och säker vård. Äldre personer med psykisk ohälsa befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård vilket kan innebära att inte någon av huvudmännen tar ett samlat ansvar. Även närstående till äldre personer med psykisk ohälsa behöver uppmärksammas ytterligare. Ett nationellt stöd i form av en vägledning behöver därför utformas som stärker huvudmännens insatser för ett gemensamt ansvarstagande. Kommuner och landsting behöver stödjas bland annat för att utveckla former för samarbete och gemensamt ansvarstagande, utveckla personalens kompetens om psykisk ohälsa hos äldre i specialistpsykiatri, primärvård och äldreomsorg.

Socialstyrelsen ges därför i uppdrag att ta fram en vägledning för att utveckla det psykiatriska stödet och ska även bedriva en offensiv vägledning för att utveckla det psykiatriska stödet till äldre med psykisk ohälsa eller sjukdom när det gäller utveckling av samverkan mellan kommuner och landsting med särskild satsning på kompetenshöjning, primärvård och stimulansåtgärder. Det nationella stödet bör omfatta bl.a. att sprida kunskaper inom området till huvudmännen, stöd inom området samtalsbehandling vid depression och ångest hos äldre samt stöd inom området självmord hos äldre. Vägledningen bör även finnas i webbaserad form.

Socialstyrelsen ska också lämna förslag till hur en fortsatt utveckling av det psykiatriska stödet till äldre kan ske. Stödet ska omfatta insatser till äldre som drabbas av psykisk ohälsa eller sjukdom i samband med åldrandet t.ex. depression och ångestsjukdom. Det ska även omfatta äldre som har levt med en långvarig, allvarlig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning där det är viktigt att uppmärksamma behovet av samverkan med den specialiserade psykiatrins och socialtjänstens insatser direkt riktad till denna grupp. Socialstyrelsen får årligen disponera 5 miljoner kronor för uppdraget.

Underlätta förbättrad biståndshandläggning

I dag förekommer relativt många olika arbetssätt och även bedömningsinstrument av skiftande karaktär hos kommunerna runt om i landet. Många kommuner arbetar med att utveckla egna system för behovsbedömning medan andra kommuner använder etablerade och standardiserade bedömningsinstrument av olika slag. Av tillsynsrapporter framgår att det är vanligt med kommunala riktlinjer för biståndsbedömningen. Dessa styr i hög grad vilka insatser som beviljas. Av Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsrapport 2008 framgår att de äldre inte får delta i planeringen av sina insatser i tillräcklig omfattning. En viktig princip för socialtjänsten är helhetssyn. Helhetssynen innebär att en individs totala situation och omgivning ska beaktas i skilda behandlings- och servicesammanhang. Enligt ny rättspraxis ska även faktorer som den enskildes upplevelse av oro och ensamhet beaktas i bedömningen av rätten till en insats. Det är viktigt att detta sker på ett rättssäkert och enhetligt sätt över hela landet.

Socialstyrelsen ges därför i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla ett nationellt instrument som underlag för bedömning av biståndsbehov samt en tillhörande manual. Behovsbedömningen ska ta sin utgångspunkt i en helhetssyn med fokus på den enskildes behov och situation. Bedömning av rätten till bistånd bör därför göras på ett sätt så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och baseras på den äldre personens egen beskrivning och bedömning av sin livssituation. Beroende på vad en ansökan avser kan såväl fysiska och praktiska behov, som psykiska och sociala behov behöva uppmärksammas. Exempelvis kan den äldre personens upplevelse av otrygghet behöva uppmärksammas.

För att minska skillnaderna i landet i vilket stöd olika kommuner ger till äldre och få en mer likvärdig äldreomsorg ska det nationella behovsbedömningsinstrumentet fungera som ett stöd för biståndshandläggaren i utredningen av den enskilda äldre personens funktionsförmåga och behov, och för vilken insats som kan tillgodose behovet. Nödvändiga uppgifter ska kunna dokumenteras på ett mer strukturerat, standardiserat och därmed mer likartat sätt över hela landet. Instrumentet ska göra det lättare att visa vilka insatser som är lämpliga i förhållande till personens behov. Det kommer dock att vara frivilligt för kommunerna att använda det nationella behovsbedömningsinstrumentet.

Den nationella värdegrunden ska återspeglas i det nationella instrumentet som underlag för behovsbedömning. Kommunernas handläggning av ansökningar om bistånd bör grundas på de värderingar som uttrycks i bl.a. den nationella värdegrunden. I uppdraget ingår att ta fram rutiner för förenklade utredningar när behoven av insatser endast omfattar enklare hjälpinsatser, som exempelvis inköp, tvätt och andra hushållsgöromål. Utredningar, bedömningar och beslut som rör sköra personer kräver särskild noggrannhet. Instrumentet ska göra det tydligare för den äldre personen vad som ligger till grund för biståndsbeslutet. Med hjälp av det nationella instrumentet, som underlag för behovsbedömning, ska insatsernas effekter i förhållande till den utredning som gjorts kunna utvärderas. Det nationella instrumentet som underlag för behovsbedömning ska vara grundat på bästa möjliga kunskap.

Utvärdering

Regeringen ger också Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera den treåriga överenskommelse som nyligen slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om särskilda insatser för de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera utvecklingen av stödet till ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre i förhållande till de syften, mål och intentioner som framgår av överenskommelsen.