Frågor och svar om konsulära katastrofinsatser

Lagen om konsulära katastrofinsatser (2010:813) trädde i kraft den 1 augusti 2010. Lagen berör alla svenska resenärer som vistas utomlands och råkar ut för en katastrof eller kris.

Lagen definierar vilket ansvar staten har vid en katastrof och reglerar hur kostnader ska fördelas. I samband med att lagförslaget lämnades till riksdagen riksdagen, ställde allmänheten många frågor. Här nedan kan du läsa de vanligaste, och svaren på dem.

Vid vilka händelser omfattas jag av den nya lagen? Vad är en katastrof?

Med begreppet katastrof avses en situation som berör en stor mängd människor eller förstör eller skadar stora materiella värden. Exempel på katastrofer är vulkanutbrott, skyfall, översvämningar, tågolyckor, tsunamis och oljeutsläpp. I begreppet "katastrof" brukar man också lägga in att det är en händelse som är så allvarlig eller medför sådana följder att de vanliga resurserna inte räcker till.

Upp

Hur påverkar lagstiftningen mig som enskild resenär?

Lagen fastslår att staten har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla en beredskap för att kunna undsätta svenskar vid stora katastrofer. Lagen talar också om vad som gäller för dig som enskild resenär i händelse av en stor katastrof utomlands, där det är helt klart att du inte på egen hand kan svara för din säkerhet, varken personligen eller via rese- och försäkringsbolag.

Den enskilde resenären blir, om staten skulle ingripa, skyldig att betala statens kostnader för transport och sjukvård i anledning av den situation som han eller hon behöver hjälp med. Det betyder att samma ersättningsprinciper gäller här som vid det vanliga konsulära bistånd som man kan få av Sveriges ambassader och konsulat.

Upp

Varför betala tillbaka; vilka är mina skyldigheter vilka är statens?

Staten har nu en skyldighet att ha den här beredskapen att hjälpa till. Det är nytt, och unikt för Sverige att en sådan skyldighet regleras i lag.

Det är svenska skattebetalare som står kostnaderna för den här beredskapen. Personalens löner, utbildning, utrustning och allt förberedelsearbete, allt sådant betalas som andra statliga utgifter över skattsedeln, lika för alla. Den som på en resa råkar illa ut får ta ett större ansvar för en del av kostnaderna, för sin egen hemresa och sjukvård, om det blir aktuellt. Det har ansetts rimligt att svenska resenärer tar ett visst personligt ansvar för sin säkerhet - men har man en försäkring så behöver man inte betala någonting alls, utöver skatten.

Upp

Hur kan man efterleva lagen?

Om man vill skydda sig mot risken att bli återbetalningsskyldig till staten, måste man tala med sitt försäkringsbolag och höra om ett sådant skydd ingår i de försäkringar man redan har, eller om man kan teckna en tilläggsförsäkring för just detta.

Upp

Ingår en sådan försäkring som fast och obligatorisk avgift i varje resa som jag köper?

Nej, det är inte obligatoriskt att teckna någon form av en reseförsäkring i Sverige. De flesta svenskar har dock ett reseskydd som ingår i en vanlig hemförsäkring. Inte heller den här typen av försäkringsskydd, för statens eventuella återkrav, kommer att bli obligatorisk.

Upp

Vad händer om jag inte har en försäkring? Ska jag inte evakueras?

Om en person är försäkrad eller inte, har ingen som helst betydelse för frågan om han eller hon ska omfattas av en evakuering. Däremot får den som saknar försäkring i efterhand betala statens kostnader för transport och/eller sjukvård med egna pengar.

Upp

Ska jag betala med kreditkort på plats? Hur ska jag debiteras?

Om staten gör en insats för att hjälpa till efter en katastrof så tas inte några avgifter ut på plats. Man behöver inte heller skriva på några blanketter. Det hela ska skötas så enkelt som möjligt, och kostnaderna kommer att fördelas i efterhand.

Den som transporteras eller får sjukvård vid en konsulär katastrofinsats kommer att bli ersättningsskyldig för dessa kostnader. De kostnaderna kommer att kunna täckas av en försäkring. Några andra kostnader kommer inte att debiteras den enskilde. Den som får annan hjälp vid en katastrofinsats kommer alltså inte att behöva betala för den, till exempel för mat, logi och annat.

Upp

Ska UD ställa några krav på försäkringsbolagen för att möta den enskildes försäkringsbehov och den enskildas behov av tydlighet?

UD utövar ingen tillsyn över försäkringsbolagen eller resebranschen. Det är bolagen själva som måste ta ställning till om de vill ta fram nya produkter eller inte - och vilket skydd de är beredda att lägga in i de produkter som de redan säljer. På en konkurrensutsatt marknad är ett kännetecken att de bolag som tydligt och tidigt kan berätta vilka lösningar de erbjuder får en fördel av det, gentemot andra bolag. Men var och en ansvarar för sin egen utlandsvistelse och det står förstås var och en fritt att resa med den researrangör som han eller hon önskar.

Upp

Hur fungerar den nya lagen om minderåriga barn är involverade?

Vad gäller minderåriga så sägs det i lagförslagets 5§ att det i så fall, om någon under 18 år har omfattats av en katastrofinsats, är dennes förmyndare som blir återbetalningsskyldig för transport- och/eller sjukvårdskostnader. Tanken är alltså att inte rikta krav mot barn.

Upp

Vad är mitt ansvar som enskild medborgare och vilka skyldigheter har resebolagen?

Genom att skaffa sig ett bra försäkringsskydd kan den enskilde skydda sig mot vissa oväntade kostnader och på det sättet ta ett eget ansvar för sin säkerhet. Reseföretagen har också ett ansvar för sina resenärer, bland annat enligt paketreselagen och resegarantilagen. Resebolagen har en skyldighet att ta hem sina resenärer, även efter större händelser.

Upp

Hur kan UD hjälpa till?

Vid större kriser eller katastrofer, där det är uppenbart att andra resurser inte räcker till, kan staten hjälpa till. Att staten i sådana fall genomför en insats innebär inte att staten och skattebetalarna med automatik ska ta hela det finansiella ansvaret. Den enskildes ersättningsskyldighet möjliggör att en del av kostnaderna kan återföras på försäkringsbolag.

Upp