Sanktioner mot Guinea (Conakry)
Bakgrund till sanktionerna
I slutet av 2008 avled Guineas president Lasana Conté som suttit vid makten sedan 1984. Militären tog makten genom en kupp som leddes av kapten Moussa Dadis Camara. Militärjuntan bestod av 32 medlemmar från NCDD (National Council for Democracy and Development). Kuppen fördömdes av det internationella samfundet. Den afrikanska unionen (AU) suspenderade då Guineas medlemskap i organisationen i väntan på att landet skulle styras i enlighet med författningen. I början av 2009 meddelade även den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS att Guinea tills vidare inte skulle få delta i organisationens möten.
Missnöjet mot militärregimen ökade i Guinea och den 28 september 2009 samlades 50 000 människor för att protestera mot att kuppledaren Camara skulle ställa upp i presidentvalet. Säkerhetsstyrkor öppnade eld och uppskattningsvis dödades fler än 150 människor och mer än 1 250 skadades. Andra grova kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom massvåldtäkter, ägde också rum. Våldet under oppositionens sammankomst fördömdes kraftigt av det internationella samfundet. I december 2009 skottskadades Camara av en nära medarbetare.
En internationell kontaktgrupp för Guinea (ICG-G), som förutom ECOWAS även består av representanter från AU, FN och EU, träffades regelbundet och spelade en viktig roll för att åstadkomma en överenskommelse om en övergångsregering i början av 2010. Den leddes av Jean-Marie Doré och genomförde presidentval i en första omgång i juni 2010. Andra valomgången i november vanns av Alpha Condé. Parlamentsval väntas äga rum i december 2011.
EU inför sanktioner
Europeiska Unionens Råd antog i oktober 2009 en gemensam ståndpunkt som införde reserestriktioner för medlemmar i Guineas militärjunta samt för personer som är associerade med juntan och som gjort sig skyldiga till övergrepp i samband med demonstrationen i september eller som lamslår den politiska processen mot ett demokratiskt styre. Den gemensamma ståndpunkten införde också ett vapenembargo i förhållande till Guinea. I december samma år beslutade EU att vidga sanktionerna mot Guinea till att även omfatta frysning av tillgångar för de tidigare med reserestriktioner belagda personerna, vars antal samtidigt utökades. Möjlighet infördes att också frysa tillgångar för juridiska personer och enheter som är associerade med dessa personer. Vapenembargot kompletterades med förbud att lämna finansiellt eller tekniskt bistånd i anslutning till förbjuden export av vapen. De unionsrättsliga delarna av sanktionerna blev senare föremål för en EU-förordning. I oktober 2010 antog EU ett rådsbeslut om att förlänga de restriktiva åtgärderna med ett år till oktober 2011. Beslutet uppdaterar och ersätter den tidigare gemensamma ståndpunkten. Efter presidentvalet i november inleddes diskussioner inom EU att stegvis häva de restriktiva åtgärderna i samband med att parlamentsval väntas genomföras 2011. Den positiva utvecklingen i Guinea efter presidentvalet har lett till att EU i mars 2011 beslutade att lätta på de restriktiva åtgärderna riktade mot individer. I dagsläget är fem personer som av en internationell undersökningskommission pekas ut som direkt ansvariga för händelserna i september 2009 föremål för EU:s restriktiva åtgärder. I oktober 2011 beslutade EU att införa vissa undantag från vapenembargot avseende icke dödlig utrustning till förmån för de guineanska myndigheterna och deras upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. I mars 2012 beslutade rådet vidare att införa ett ytterligare undantag från vapenembargot avseende återlämning till de guineanska myndigheterna av transporthelikoptrar för civilt bruk.
