Frågor och svar

Vad är regelförenkling?

Begreppet regelförenkling kan uppfattas som ett snävt begrepp som endast tar sikte på att minska omfattningen av eller sänka kravnivåer i regelverken. När det gäller regeringens regelförenklingsarbete har dock begreppet en betydligt bredare innebörd. Kärnan i arbetet är att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Regelförenkling är därigenom ett långsiktigt förändringsarbete som berör många aktörer på många olika nivåer. Det handlar om attityder, förhållningssätt och insikter om hur regler som i första hand tillkommer för att uppnå ett visst syfte, kan utformas och tillämpas på ett för företagen enkelt och ändamålsenligt sätt. Förenklingsarbetet kan således inte bedrivas isolerat utan måste utgöra en integrerad del av den arbetsprocess som leder fram till nya eller förändrade regler och genomföras i samverkan med berörda aktörer på olika administrativa nivåer. Regelförenklingsarbetet kan inte heller betraktas isolerat, utan måste ses tillsammans med regeringens politik i övrigt. Regeringen har sedan 2006 genomfört ett stort antal insatser som avsevärt har förbättrat företagsklimatet. Sammantaget har det blivit betydligt enklare och mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige.

Upp

Har regeringens ambition avseende regelförenklingsarbetet varit för hög/låg?

Regeringen har under mandatperioden visat en tydlig vilja och haft höga ambitioner att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företagare. Det har varit en av regeringens viktigaste insatser för att skapa fler jobb, sysselsättning och välfärd. Kärnan i arbetet har varit att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Därigenom kan trösklarna sänkas så att fler företag startar, investerar och växer i Sverige. Regeringen kommer under perioden 2011-2014 att med oförminskad kraft fortsätta arbetet med att förenkla företagens vardag. Att vi är på rätt väg och arbetar rättframgår inte minst av OECD senaste granskning av Sveriges regelförenklingsarbete.

Upp

Har regeringen lyckats åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag?

För att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag har regeringen haft ett ambitiöst regelförenklingsprogram med högt ställda mål. Regelförenklingsarbetet innefattar stora utmaningar och är komplext. Dessutom tar det tid att ändra regler. Trots detta har betydande utveckling och framsteg gjorts inom ramen för programmet. Vi har bland annat avskaffat revisionsplikten för vissa bolag och enklare redovisningsregler är på gång. Detta minskar företagens administrativa kostnader med drygt 3,4 miljarder kronor. Möjligheten till kvartalsredovisning av mervärdesskatt används av 54 procent av företagen och 46 procent har valt att fortsätta att redovisa varje månad enligt uppgift från Skatteverket. Mer återstår att göra och vi ska göra det. Vi har nu lagt en stabil grund för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklingsarbete. Vi kommer att bygga vidare på denna grund och bredda, utveckla och fördjupa arbetet med att förenkla företagens vardag ytterligare. Sedan måste vi ha i åtanke att en enskild förenkling kanske inte ger återverkningar inom alla företagssektorer.

Upp

Har regeringen förenklat regler där enklare regler efterfrågats av företagen?

Vi kan konstateras att en stor del av de förenklingsförlag som framförts av bland annat Näringslivets Regelnämnd, näringslivsorganisationer och branschförbund till stor del avspeglar sig i förenklingsarbetet. Exempelvis har både miljöbalken och avfallsförordningen varit föremål för en omfattande översyn under mandatperioden. Arbetsmiljölagstiftningen har förenklats för cirka 126 miljoner kronor. Beskattningsreglerna för delägare i fåmansföretag (de s.k. 3:12-reglerna) har förbättrats. Nu kan en företagare ta ut 127 250 kr mot tidigare 64 950 kronor som utdelning ur företaget och beskattas med den lägre procentsatsen om 20 procent.

Det har även genomförts andra viktiga förenklingar av regler som kan ha upplevts både som irriterande och irrelevanta av företagen. Regler som kostat pengar har förenklats. Det kan röra sig om kvartalsredovisning av moms (-307 miljoner kronor), förenklade regler om systematiskt arbetsmiljöarbete (-126 miljoner kronor), jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska upprättas vart tredje är istället för varje år (376 miljoner kronor). Enklare regler för bokföring och arkivering minskar kostnaderna med 560 miljoner kronor.

Vi har gjort förenklingar i reglerna om att tidsbegränsa anställning, tagit bort skyldigheten att anmäla ledig plats till Arbetsförmedlingen. Listan kan göras lång då drygt 590 av de 1 150 åtgärder som handlingsplanen numera omfattar har genomförts under 2007-2009. Av de återståendedrygt 560 åtgärderna kommer ett stort antal att genomföras under 2010 och i början av 2011.

Upp

Kommer regeringen att nå 25-procentsmålet innan mandatperiodens slut?

Internationellt sett och med tanke på Sveriges utgångsläge är målet att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 ett mycket ambitiöst åtagande. Vi har lyckats med ett trendbrott. Enligt våra prognoser kommer regelbördan faktiskt att ha minskat netto med drygt 7 procent. Trots det omfattande arbete som lagts ned behöver vi mer tid för att nå målet. Mer än hälften av den regelbörda vi har i Sverige har sin grund i EU-rätten. I likhet med EU-kommissionen och en majoritet av EU:s medlemsstater som har beslutat om likartade mål som vårt men till utgången av 2012. Vi vill därför förlänga tiden för att nå målet till 2012 för att kunna ta del av förenklingar som beslutas på EU-nivå.

Vi har också lyckats med att åstadkomma en betydande nivåhöjning i arbetet med regelförenkling på departements och myndighetsnivå. Regelförenkling har blivit en naturlig och integrerad del av regelgivarnas vardag. Bland tjänstemännen på departement och myndigheter finns idag en större medvetenhet om att regler kostar pengar. Detta bådar gott för framtiden.

Vi har även inrättat ett Regelråd, ett oberoende granskningsorgan, tillsatt för att granska att regler utformas så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt till en, relativt sett låg administrativ kostnad för företagen. En viktig pusselbit i det systematiska arbete regeringen driver för att nå 25-procentsmålet.

Upp

Varför är det skillnad på regeringens och Tillväxtverkets siffror gällande hur mycket de administrativa kostnaderna har minskat?

För att Tillväxtverket skulle kunna rapportera sitt uppdrag till regeringen i tid för att resultaten skulle kunna vara med i skrivelsen och rapporteringen av mandatperiodens arbete till riksdagen var Tillväxtverket tvunget att sätta ett tidigt brytdatum för åtgärdsförslag. Datumet beslutades till 15 februari 2010 som alltså var senaste datum för förslag som skulle kunna omfattas av den prognos som Tillväxtverket arbetat fram. Efter den 15 februari har regeringen beslutat om ett flertal åtgärder som påverkar den administrativa kostnaden för företag. I möjligaste mån har regeringen då det i konsekvensutredningarna funnits beräkningar valt att lyfta in dessa i sin redovisning för att ge en så omfattande bild som möjligt av mandatperiodens arbete. De förslag som ger störst återverkning för de administrativa kostnaderna är förslaget i propositionen om en frivillig revision (2,6 miljarder kronor i minskade administrativa kostnader) samt regler om en enklare redovisning (som ger omkring 860 mkr i minskade administrativa kostnader).

Upp

Inom vilka områden har de administrativa kostnaderna minskat?

12 av 17 mätta regelområden uppvisar en minskning av de administrativa kostnaderna. Största minskningen i procent finns på jordbruksområdet (-41,7 procent) tätt följt av energiområdet (-39,8 procent) och livsmedelsområdet (-36,5 procent). I reella tal är det livsmedelsområdet som minskat mest med drygt 3 miljarder kronor följt av det associationsrättsliga området med en minskning på drygt 2,5 miljarder kronor.

Minskningarna har skett bland annat genom att kraven på inre spårbarhet i livsmedel ändrades 2008 (3 miljarder kronor) och att kravet på skogs- och miljöredovisning avskaffades för skogsägare (222,8 miljoner kronor).

Upp

Inom vilka områden har de administrativa kostnaderna ökat?

Bara 5 av 17 regelområden visar på en ökning. Den största ökningen i procenttal har skett på hälso- och sjukvårdsområdet med 29,1 procent. Den största ökningen i reella tal står dock skatteområdet för med cirka 582 miljoner kronor och därefter finansmarknadsområdet med en ökning på cirka 478 miljoner kronor. Ökningarna har sin grund i bland annat att en ny tandvårdsreform genomfördes 2008 (303,6 miljoner kronor), regler om omvänd byggmoms som "ärvdes" från föregående regering (453,8 miljoner kronor).

Upp

Var finns den största ökningen respektive minskningen av den administrativa kostnaden?

Största ökningen står den omvända byggmomsen för (453,8 miljoner kronor). Största minskningen ger det förändrade kravet på inre spårbarhet av livsmedel (3 miljarder kronor).

Upp

Näringsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 27 maj 2010
Uppdaterad 23 juni 2010