Internationellt och interkulturellt samarbete inom kultur- och medieområdet

Förändringarna i vår omvärld påverkar i hög grad förutsättningarna för det internationella kulturutbytet och samarbetet. Med allt öppnare nationsgränser blir det svårare att göra en entydig och enkel avgränsning mellan nationell och internationell kulturverksamhet.

Internationalisering och interkulturellt samarbete är en prioriterad uppgift inom kulturpolitiken. Följande prioriteringar vägleder det fortsatta arbetet:

  • utveckling av strategier för internationalisering inom olika kulturområden
  • fortsatt utveckling av myndigheternas internationella och interkulturella samarbete
  • främjande av nationella arenor för internationellt och interkulturellt utbyte
  • samverkan över politikområdesgränserna
  • ett aktivt agerande för kulturpolitiska frågor inom EU, Unesco och det nordiska samarbetet

Internationella organisationer

Inom Kulturdepartementets ansvarsområden har Sverige ett stort antal internationella samarbeten. Det handlar bland annat om att lyfta upp och sätta fokus på enskilda frågor samt utbyta erfarenheter över nationsgränser. Här följer en presentation av några av de internationella organisationer, råd och andra sammanslutningar som Sverige arbetar genom.

Nordiska ministerrådet

Det nordiska kultursamarbetet syftar bland annat till att främja och värna mångfalden av kulturella uttryck i Norden, att förstärka den nordiska dimensionen i kulturlivet samt att främja rörligheten för konstnärer och deras verk. Stöd till det nordiska kulturlivet fördelas främst genom program och fonder. Nordiska ministerrådet ger stöd till kulturprojekt genom två tematiska, tidsbegränsade program: Konst- och kulturprogrammet och Nordisk-baltiska mobilitets- och residensprogrammet. Programmen administreras av Kulturkontakt Nord på Sveaborg utanför Helsingfors. Nordiska kulturfonden ger bidrag till kulturprojekt med deltagare från minst tre nordiska länder eller självstyrande områden (Färöarna, Åland och Grönland).

EU - Europeiska unionen

Sverige är sedan 1995 med i Europeiska unionen. Idag består unionen av 27 länder. I EU:s arbete på kultur- och medieområdet deltar dessutom EES-länderna och kandidatländerna samt Serbien, totalt 34 länder.

EU:s insatser ska i första hand bidra till kultursektorns utveckling och främja samarbete mellan medlemsstaterna. Kulturpolitiken är nationell kompetens, men vid behov ska EU stödja och komplettera medlemsstaternas insatser. Det löpande EU-arbetet domineras av kulturprogrammet.

Kulturprogrammet och Kulturkontakt Sverige

EU:s löpande arbete inom kulturområdet domineras av Kulturprogrammet som bland annat stöder kulturella samarbetsprojekt mellan flera europeiska länder. Kulturprogrammet är inrättat för att främja kulturellt skapande, öka rörligheten för konstnärer och skapa goda förutsättningar för spridning av deras verk. Information om EU:s stödprogram för kultur lämnas av informationskontoret Kulturkontakt Sverige. Enligt avtal med EU-kommissionen svarar Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd för Kulturkontakt Sverige.

Europarådet

Europarådets viktigaste roll är att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i alla rådets 46 medlemsstater. Arbetet på kulturområdet sker inom styrkommittéerna för kultur och kulturarvs- och landskapsfrågor där också Kulturdepartementet deltar.

Unesco

Unesco är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/medier. Alla dessa fyra program har fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling och dialog mellan olika kulturer som övergripande teman för sitt bidrag till fred. Svenska Unescorådet ger råd till regeringen i frågor som rör Unescos verksamhet och informerar om och väcker intresse för Unescos arbete. Svenska Unescorådet utgör en länk mellan Unesco och myndigheter, institutioner och personer i Sverige.

Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet antogs 2003 och trädde i kraft 2006. Konventionen definierar immateriella kulturarv som till exempel sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskap och färdigheter och syftar till att säkra respekten för och öka kunskaperna om detta kulturarvs betydelse.

Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv antogs 1972 och trädde i kraft 1975. Sverige invaldes hösten 2007 för första gången som ledamot i Unescos världsarvskommitté för mandatperioden 2008-2011. Några av de viktigaste frågorna i kommittéarbetet är att stödja den globala strategin för ett balanserat och representativt världsarv, att verka för en integrerad natur- och kultursyn och en hållbar utveckling. Vidare prioriteras insatser för att avvärja hot mot världsarv i fara och att verka för att få fler barn och ungdomar i världen att bli medvetna om natur- och kulturarvet.

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar antogs 2005 och trädde i kraft 2007. Fullständiga riktlinjer för konventionen är nu i princip beslutade vilket betyder att arbetet kommer in i en genomförandefas. Detta föranleder arbete med att utveckla tillämpningen av konventionen i Sverige. Sverige valdes in som ledamot i regeringskommittén för konventionen på den tredje ordinarie partskonferensen i juni 2011. Konventionen befäster enskilda nationers rätt och skyldighet att föra en kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden. Den verkar för ett ökat internationellt kulturutbyte och en ökad kulturell mångfald.

Barentssamarbetet - Barents Euro-Arctic Council (BEAC)/Barents Regional Council (BRC)

Kultursamarbetet inom Barentsrådet sker genom en arbetsgrupp där Sverige representeras av landstingen i Norrbotten och Västerbotten samt en representant från Kulturdepartementet. Samarbetet bygger på multi- och bilaterala projekt, festivaler och seminarier. Det senaste mötet på kulturministernivå hölls i Archangelsk 2008. Från och med november 2009 är Sverige ordförande i Barentsrådet (BEAC).

Nordliga dimensionen - ND

På basis av ett nordiskt initiativ 2008 beslutade utrikesministrarna för ND-samarbetet (Island, Norge, EU och Ryssland) i oktober 2009 att inrätta ett partnerskap för kultur. Nordliga dimensionens partnerskap för kultur ska bland annat bidra till att stärka de kreativa och kulturella näringarna i regionen. Från den samnordiska plattformen utgör partnerskapet en av satsningarna inom ramen för den nordiska globaliseringsstrategin. Meningen är att den operativa verksamheten för partnerskapet ska starta 2011.

Östersjösamarbetet - Council of the Baltic Sea States (CBSS)

Regelbundna möten mellan kulturministrarna i regionen utgör en plattform för kultursamarbetet inom CBSS. Senaste mötet hölls i Riga oktober 2008 och betonade kulturens viktiga roll i det framtida östersjösamarbetet. Kultursamarbetet fokuseras främst på det gemensamma kulturarvet i Östersjöregionen genom ett expertsamarbete i nätverket Baltic Heritage Cooperation. Riksantikvarieämbetet deltar tillsammans med kulturarvsinstitutioner i länderna kring Östersjön i styrgruppen för samordning av verksamheten samt i arbetsgrupperna för byggnadsvård, IT, undervattensfrågor, kustnära kulturarv och stadsmiljöfrågor. Inom ramen för arbetet arrangeras kontinuerligt Baltic Heritage Forum med olika kulturarvsteman.