Intervju, 15 september 2010

Tydliga regler viktigt för bra samspel med civila samhället

Hur kan civila samhällets organisationer bli mer delaktiga i politiska processer och ge synpunkter på frågor som bereds inom Regeringskansliet? Den frågan ska ett pilotprojekt för utökat samråd med civila samhällets organisationer söka svar på. Elisabet Modée är projektledare. Tillsammans med Marita Axelsson och Jesper Svarén som ansvarar för ett samråd på konsumentområdet, berättar hon vad projektet handlar om.

Elisabet Modée

Vad handlar projektet med utökat samråd om?

- Olika enheter kommer att genomföra nya samråd i olika aktuella frågor. Syftet är att få in organisationers synpunkter på viktiga frågor i det utvecklingsarbete som bedrivs inom Regeringskansliet. De olika samråden kommer att pågå under hösten 2010 och våren 2011. Därefter ska de utvärderas.

Redan i dag finns samråd inom Regeringskansliet, till exempel ett jämställdhetsråd och ett ungdomsråd. Varför behövs ett utökat samråd?

- Samrådsprojektet är ett sätt att nu, till skillnad från till exempel råden du nämnde, samråda kring specifika frågor - en viss konsumentfråga, en specifik remiss eller ett underlag till en ny förordning. Tanken är att de samråd som genomförs ska ge värdefull kunskap om metoder som kan användas i Regeringskansliets arbete. Vår förhoppning är att hela projektet kommer att ge en vägledning för att bättre ta tillvara den kunskap som organisationer besitter.

Vad hoppas du att projektet kommer att ge?

- Jag hoppas att det kommer in bra synpunkter och att de används i beredningar av de olika ärenden som är aktuella. Jag hoppas också att deltagande organisationer kommer att uppleva att deras synpunkter beaktas av Regeringskansliet. Utmaningen med många metoder för samråd rör just inflytande - även om det finns möjlighet att ge synpunkter är det ofta output som har betydelse. Hur samråd ska ingå i Regeringskansliets arbetsprocesser är en komplicerad fråga om jag ska vara helt ärlig. Här är det viktigt att vi är tydliga med vilka regler som gäller för samråden - om vi säger att vi ska spela fotboll och samtidigt följer handbollsregler så blir det inget bra spel med organisationerna.

- Å andra sidan kan själva samrådet var en metod i sig, där man kan lära sig något. Bara kunskapen om hur Regeringskansliet fungerar är viktigt.

Marita Axelsson och Jesper Svarén arbetar på Konsumentenheten. Berätta lite kort vilka frågor som ert samråd berör.

- Det handlar om hur arbetet med standardisering ska organiseras och om hur konsument- och brukarinflytandet kan öka - både nationellt och inom EU. Standardisering handlar om att skapa en och samma spelplan att hålla sig till när man konkurrerar på marknaden. Samrådet kan till exempel beröra frågor kring rollfördelning i arbetet med att ta fram och se över standarder, ansvarsfördelning mellan olika parter, vilka organisationer som kan få olika standardiseringsuppdrag, och om i vilken grad standarder ska vara offentliga.

Marita Axelsson och Jesper Svarén

- Organiseringen inom EU är aktuell just nu genom en pågående översyn, och vi ska också samråda kring hur standardiseringen ska organiseras i Sverige. Båda de här processerna berör konsumenter och konsument-/brukarorganisationerna mycket.

Hur ser konsumentorganisationernas medverkan ut i dag när det gäller standardisering?

- Sveriges Standardiseringsråd SSR som har ansvar för arbetet i Sverige har ett särskilt konsumentråd där konsumentorganisationer, miljöorganisationer, arbetstagarorganisationer och handikapporganisationer finns representerade. Organisationer kan få medel från SSR:s konsumentråd för att delta i standardiseringsarbetet.

Varför är det viktigt med samråd om just de här frågorna?

- Vi har fått signaler från organisationsvärlden att de upplever ett underläge i sin medverkan i det här arbetet såsom det är organiserat idag - att det gynnar de resursstarka. Eftersom vissa standarder på bland annat produktsäkerhetsområdet har en normerande verkan - de kan ofta jämställas med lag - är det viktigt att det inte bara är producenter som ska bestämma hur de ska se ut, det behöver finnas en balans här. Vi vill därför se till att brukarintresset i standardiseringen stärks.

Vilka organisationer kommer att bjudas in?

- Vi kommer framförallt att bjuda in ideella organisationer som är engagerade i standardiseringsarbetet, exempelvis Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, handikapp- och patientorganisationer och fackföreningar.

Vad hoppas ni att det utökade samrådet ska leda till?

- Vi hoppas få se ett större engagemang från organisationer generellt och en ökad kontakt mellan dem och departementet i standardiseringsfrågor liksom mellan organisationerna själva. Det kanske inte är uppenbart varför det är viktigt att delta i arbetet men vi hoppas att samrådet kan ge draghjälp från dem som redan är engagerande.