Betyg från årskurs 6 i grundskolan
Frågor och svar om propositionen Betyg i årskurs 6 i grundskolan.
- Vad innebär förslaget?
- Vad är syftet med förslaget?
- Varför sätts betyg i språkval senare?
- När införs tidigare betyg?
- Hur många betygssteg ska användas?
- Vad innebär ett sammanfattande betyg i SO- och NO-ämnena?
- Vem fattar beslut om ett sammanfattande betyg i SO- och NO-ämnena?
- Hur ser regeringen på implementering och kompetensutveckling i samband med att förslaget införs?
- Vad händer nu?
Vad innebär förslaget?
Förslaget innebär att betyg införs från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg ges i den skolformen) och sameskolan. Betyg införs också från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan.
Detta innebär att eleverna i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan kommer att få betyg varje termin i årskurs 6, 7, 8 och på höstterminen i årskurs 9 samt slutbetyg på vårterminen i årskurs 9. I specialskolan gäller att alla elever ska få betyg varje termin i årskurs 7, 8, 9 och på höstterminen i årskurs 10 samt slutbetyg på vårterminen i årskurs 10.
Vad är syftet med förslaget?
Många fler elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Regeringen avser därför att bl.a. införa nya läroplaner med kursplaner och en ny betygsskala hösten 2011.
För att ytterligare förbättra uppföljningen och utvärderingen av skolans arbete, och därmed möjligheten att tidigt sätta in extra stöd till de elever som är i behov av detta, ska betyg införas från och med årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer. Betygen bidrar till att elever som har svårigheter att uppnå kunskapsmålen uppmärksammas av rektor och lärare. För att en elev ska nå utbildningens mål och utvecklas till sin fulla potential behövs uppmuntran, stöd och hjälp såväl i skolan som i hemmet. Med tidigare betyg förbättras även informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolarbetet.
Varför sätts betyg i språkval senare?
Språkvalet påbörjas vanligtvis i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan. Det förekommer också att språkvalet påbörjas i årskurs 7 i grundskolan och årskurs 8 i specialskolan. Studierna i språkval inleds således generellt senare än vad som gäller andra ämnen.
Regeringen anser att skolorna själva bäst kan bedöma när det utifrån lokala förhållanden är lämpligt att påbörja undervisningen i språkval. Det är dock rimligt att betygssättningen i språkval sker vid samma tidpunkt för samtliga elever. Regeringen föreslår därför att det första terminsbetyget i ämnena inom språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från och med höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. För sameskolan, som endast omfattar årskurs 1-6, innebär detta att betyg inte alls ska sättas i språkval i den skolformen.
Hur många betygssteg ska användas?
Riksdagen har fattat beslut om att en ny betygsskala ska införas från höstterminen 2011 i årskurs 8 och 9 i grundskolan och motsvarande skolformer. Betygsskalan, som består av sex steg, ska användas när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet. Betygsstegen ska ges beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E betecknar godkända resultat, F betecknar icke godkänt resultat. I särskolan ska betyg dock inte sättas på icke godkända resultat och betygssteget F ska därför inte användas i den skolformen. Om det på grund av frånvaro inte går att bedöma om eleven har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta i betygskatalogen markeras med ett horisontellt streck.
Samma betygsskala ska tillämpas även i årskurs 6 och 7 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan från hösten 2012. Betygsskalan ska också tillämpas i årskurs 7 och 8 i specialskolan från hösten 2012.
Vad innebär ett sammanfattande betyg i SO- och NO-ämnena?
Regeringen anser att det ska vara möjligt att sätta betyg antingen i NO- respektive SO-ämnesgrupperna eller i de enskilda ämnena. Ett sammanfattande betyg ska grundas på kunskapskraven i de enskilda ämnena inom respektive ämnesgrupp. Om det saknas underlag för bedömningen av en elevs kunskaper i SO- eller NO-ämnesgruppen på grund av en elevs frånvaro, ska betyg inte sättas. Detta gäller oavsett om underlag saknas i endast ett eller i flera av de ämnen som ingår i ämnesgruppen.
Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd eller annat underlag som stöd för läraren när han eller hon ska sätta sammanfattande betyg i SO- respektive NO-ämnen.
Vem fattar beslut om ett sammanfattande betyg i SO- och NO-ämnena?
Det ska vara rektorn som, utifrån skolans organisation och arbetssätt samt hur undervisningen är upplagd, beslutar i vilken form betyg ska sättas i dessa ämnen i årskurs 6. Beslutet bör tas i dialog med berörda lärare. Inget hindrar att det sätts sammanfattande betyg i den ena ämnesgruppen och separata i den andra.
Det är viktigt att förutsättningarna för betygssättningen är klara vid läsårsstarten i årskurs 6. Rektorns beslut om hur undervisningen ska bedrivas och således i vilken form betyg kommer att ges (dvs. betyg i de enskilda ämnena eller ett sammanfattande betyg) bör inte ändras under pågående läsår. Rektorns beslut bör också gälla hela undervisningsgruppen. Detta innebär att om rektorn har fattat beslut om att sammanfattande betyg ska ges bör det inte vara möjligt att en elev eller elevgrupp ändå ges betyg i de enskilda ämnena.
Hur ser regeringen på implementering och kompetensutveckling i samband med att förslaget införs?
Där är väl belagt att det tar lång tid innan nya skolreformer har etablerats och innan de lärare som ska använda dem har utvecklat den nödvändiga förtrogenheten med systemet. Införandet av betyg i årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer kommer att innebära insatser för implementering och kompetensutveckling för lärare. Dessa insatser bör genomföras i samband med införandet av betyg i årskurs 6 och i möjligaste mån samordnas med implementeringen av övriga skolreformer i den obligatoriska skolan, t.ex. de nya läroplanerna.
UppVad händer nu?
Regeringen har överlämnat sitt förslag om betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer till riksdagen. Riksdagen kommer att behandla regeringens förslag.
Skolverket kommer sedan att få i uppdrag att utarbeta kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i samtliga berörda skolformer.

