Kommunal ekonomi
Kommuner och landsting står för större delen av våra välfärdstjänster. De ansvarar för skolan, sjukvården och olika omsorger. Deras utgiftsandel av BNP är över 20 procent av BNP.
Kommunernas och landstingens intäkter
Kommunerna och landstingen finansierar den service de erbjuder genom:
-
Kommunal inkomstskatt
Tas ut på förvärvsinkomster. Varje kommun och landsting bestämmer själva hur stor kommunalskatten ska vara.
- Kommunal fastihetsavgift Bostadsägare betalar en årlig avgift enligt ett nationellt fastställt system.
- Statliga bidrag och kommunal skatteutjämning Den största delen av de statliga bidragen är generella, Genom det generella bidraget (anslaget för kommunalekonomisk utjämning) ger staten bidrag för att jämna ut skillnader i skattekraft och kostnadsbehov i olika kommuner och landsting och skapar därmed likvärdiga ekonomiska villkor oavsett förutsättningar.
-
Övriga intäkter
Består av taxor och avgifter på vissa tjänster, som barn- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Exempel på andra intäkter är finansiella intäkter samt försäljning av tjänster mellan olika kommuner och landsting.
Kommunernas och landstingens kostnader
- Kommuner: Skola, vård och omsorg står för cirka 80 procent av de totala kostnaderna.
- Landstingen: Hälso- och sjukvård står för över 90 procent av de totala kostnaderna.
Personalkostnader (löner, arbetsgivaravgifter med mera) är det kostnadsslag som är störst. De utgör cirka 70 procent av kostnaderna när personalrelaterade kostnader som ingår i de delar av kommunernas och landstingens verksamhet som bedrivs av alternativa utförare inkluderas.
Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)
RKA är en ideell förening bildad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete. Rådets uppgift är att främja jämförelser mellan kommuner och landsting och främja analyser av kommuners och landstings verksamheter och förhållanden. Detta gör RKA bland annat genom att förvalta och utveckla kommundatabasen Kolada - en webbplats med nyckeltal för kommuner och landsting.
RKA publicerar också rapporter som visar hur nyckeltal kan användas för att belysa frågor av relevans för kommuner och landsting.
Rådet för Kommunal Redovisning (RKR)
RKR är ett oberoende ideellt organ som bildades 1997 av staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Rådet har som huvuduppgift att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner, landsting och kommunalförbund i enlighet med lagen om kommunal redovisning.
Rådet ska inom ramen för huvuduppgiften göra uttolkningar av god redovisningssed, utarbeta rekommendationer, sprida innehållet i sina rekommendationer och uttolkningar, följa upp den egna verksamhetens genomslag på kommuners och landstings externa redovisning samt följa utvecklingsarbetet på redovisningsområdet i Sverige och internationellt.
Rådet avgör i rekommendationer och information vad som utgör god redovisningssed. Det är alltid god redovisningssed att följa uttryckliga lagregler.
Kommuner, landsting och kommunalförbund ska förutom lagens bestämmelser ta hänsyn till allmänt accepterade normer för kommunal bokföring och redovisning.
