Förmögenhetsrätt

En utgångspunkt för lagstiftningen ska vara att enskilda och företag själva ska kunna förfoga över sin egendom med stöd av en fri avtalsrätt och väl avvägda dispositiva rättsregler. Lagstiftningen ska så långt som möjligt hållas neutral mellan olika grupper av enskilda och olika verksamheter.

Tvingande lag ska gälla på områden där särskilda behov finns. Konsumenterna ska ha ett fullgott skydd.

Skuldsanering

Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om skuldsanering i kraft.

Möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utvidgas. Även om näringsidkaren bedriver en verksamhet som är av mer än ringa omfattning, ska han eller hon inte hindras från att få skuldsanering.

Skuldernas ålder ska inte heller längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Också i fall då merparten av skulderna är relativt nya ska skuldsanering kunna beviljas om detta i övrigt är motiverat.

Vidare blir förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningsverksamhet desamma för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som för andra fysiska personer.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det.

Skuldsanering för företagare

En särskild utredare lämnade 19 juni 2014 över förslag som ska ge företagare med personligt ansvar för skulder som uppkommit i näringsverksamhet utvidgade möjligheter till skuldsanering.

Utredaren föreslår en särskild form av skuldsanering för seriösa företagare som har drivit näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt (F-skuldsanering). Den nya lagen kommer att ge överskuldsatta företagare en möjlighet till en andra chans, förbättra förutsättningarna för att driva företag i Sverige samt fylla en lucka i den svenska insolvensrätten. En sådan förändring innebär att riskerna med att driva företag minskar och bedöms därför gynna det tillväxtfrämjande entreprenörskapet.

Obehöriga transaktioner

Den 1 augusti 2010 trädde en ny lag, om ansvaret för en obehörig transaktion med ett betalningsinstrument, till exempel ett kontokort eller en bankdosa, ikraft. Den nya lagen ger ett ökat konsumentskydd.

Den nya lagen ersätter 34 § i 1992 års konsumentkreditlag. Lagen omfattar fler fall än tidigare i och med att den gäller transaktioner med alla typer av betalningsinstrument och inte endast med kontokort. Det klargörs vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner.

Sanktionsavgifter vid bristande kreditprövning

Regeringen har presenterat lagförslag som ska möjliggöra för Konsumentverket att ta ut en sanktionsavgift från bland annat snabblåneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar.

Förbättra konsumentskyddet vid automatisk avtalsförlängning

På vissa konsumentmarknader finns det näringsidkare som använder sig av avtalsvillkor som innebär att avtalet förlängs automatiskt om konsumenten inte säger upp det senast vid en viss tidpunkt. Ett lagförslag om frågan bereds i Regeringskansliet.

Enhetliga EU-regler om konsumentskydd

Med anledning av det så kallade konsumenträttighetsdirektivet införs enhetliga regler inom EU om information och ångerrätt, framför allt vid e-handel. Direktivet innebär dessutom att konsumenter får en ångerrätt vid gatuförsäljning. Regeringen har överlämnat förslag till riksdagen om hur direktivet ska genomföras i Sverige.