Tal
Stockholm 26 april 2012
Peter Norman, Finansmarknadsminister

Anförande vid Svensk Exportkredits årsstämma

Det talade ordet gäller.

Hållbart värdeskapande i en turbulent tid

Världen har nyligen upplevt den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Sverige, liksom andra handelsinriktade ekonomier, har drabbats hårt av krisen. Bara under 2009 föll exporten av varor och tjänster med 13 procent och många jobb gick förlorade. Orosmoln vid horisonten i skuldkrisens Europa innebär nya utmaningar.

Närmare två tredjedelar av vår export går till den europeiska marknaden. Den ekonomiska tillväxten på Sveriges traditionella exportmarknader är emellertid låg. Den globala tillväxten drivs i allt högre grad av nya tillväxtmarknader, såsom Brasilien, Indien och Kina. Därför är det viktigt att svenska företag kan dra nytta av utvecklingen på strategiska och snabbt växande marknader, inte minst i Asien och Latinamerika.

Gränsen mellan varor och tjänster tunnas ut allt mer. Allt oftare är varor sammankopplade med tjänster som företaget förväntas leverera kontinuerligt. Handeln finner samtidigt andra vägar och former, inte minst över nätet. Politiken behöver därmed utformas till stöd för svenska företag som följer med i denna utveckling.

Den svenska exportindustrin är ryggraden i svensk ekonomi och det svenska exportkreditsystemet spelar en viktig roll för att stödja detta och svenska företags internationalisering. Exportkreditsystemet kan möjliggöra affärer som annars inte hade blivit av, eller som gått till ett exportföretag i något annat land. Detta stärker Sveriges och företagens konkurrenskraft. Det svenska systemet är vad jag förstår väl fungerande och uppbyggt kring fyra huvudaktörer som kompletterar varandra - exportören, banker, EKN och SEK.

Under hela den globala finanskrisen spelade SEK en direkt avgörande roll för de svenska exportföretagens möjligheter att få långfristig finansiering och därmed kunna konkurrera om viktiga exportaffärer.

I efterdyningarna av finanskrisen är det fortsatt svårt att hitta långfristig finansiering för bolagen vilket även riskerar att förstärkas när det nya regelverket Basel III implementeras. Då stärks kraven på likviditet och att matcha långfristig upplåning med långfristig utlåning och det blir dyrare och svårare för bankerna att bidra med finansiering och riskkapacitet, givet sin upplåning. Därför är det viktigt och av stor betydelse att SEK och EKN finns som kompletterande funktioner.

Just SEK:s kompletterande roll har förtydligats i samband med att ansvaret för bolaget gick över till mig för cirka ett år sedan. På årsstämman antogs då en ägaranvisning som i stort innebär att SEK, inom ramen för bolagsordningens ändamålsparagraf, ska fokusera sin verksamhet till att, som marknadskompletterande aktör, erbjuda svenska exporterande företag eller exporterande företag med svenskt intresse, eller exporterande företags slutkunder långfristiga finansieringslösningar. En uppdaterad ägaranvisning beslutades tidigare idag på stämman där även anvisning om SEK:s uppdrag att administrera det statsstödda exportkreditsystemet (CIRR-systemet) numera ingår.

Under hösten pågick en intensiv debatt om rimlighet i avkastningskrav och avkastningsmål. Med avkastningskrav avses kostnaden för eget kapital, vilket motsvarar det krav på avkastning marknaden ställer för att få kompensation för risktagande. Avkastningsmålet har kapitalkostnaden som utgångspunkt, men beaktar även andra aspekter, och är det mål som vi ägare ställer på våra företag, baserat på vad vi tycker är rimligt att företagen ska kunna prestera.

Att kostnaden för eget kapital går upp när risken går upp pekar på det faktum att ökad avkastning till följd av högre risk inte nödvändigtvis är bra för aktieägarna. Omvänt gäller också förstås att lägre förväntad avkastning till följd av minskad skuldsättning eller mindre riskfyllda tillgångar inte behöver vara dåligt för aktieägarna.

Avkastningsmålet däremot är vad ägarna tycker att det ska vara och behöver inte vara det samma som kostnaden för eget kapital. Avkastningsmål som är lägre än kostnaden för eget kapital ser vi sällan eftersom det skulle innebära att ägarna skulle vara nöjda med att göra en dålig investering.

På stämman tidigare idag beslutades om att SEK:s tidigare avkastningskrav om riskfria räntan plus 4 % ska ersättas med ett avkastningsmål om den riskfria räntan plus 5 %. Revideringen är en följd av en noggrann analys som genomförts i projektform med deltagare både från bolaget och ifrån ägaren. Det beslutade ekonomiska målet tar utgångspunkt i SEK:s kapitalstruktur och det risktagande som SEK:s verksamhet innebär. Andra viktiga perspektiv vid bestämmande av målet har varit SEK:s framtidsutsikter och affärsplan samt en jämförelseanalys, i vilken lönsamheten för ett antal jämförelsebolag analyserats.

Viktigt att betona är att det mål som nu beslutats är en nivå som SEK ska nå långsiktigt, över en konjunkturcykel. Att målet överskrids eller underskrids under vissa perioder är därmed helt naturligt.

En viktig del i arbetet med ekonomiska mål är uppföljning och utvärdering. De mål som sätts för de statliga bolagen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. I de fall målen inte nås, och detta tycks vara en bestående trend, diskuteras huruvida detta är en konsekvens av att förutsättningarna har förändrats, att verksamheten inte sköts optimalt eller om det är målen som är felaktigt satta.

Utöver lönsamhetsmålet, vilket jag nyss beskrivit, har stämman idag även fattat beslut om mål avseende kapitalstruktur och utdelningspolicy.

Staten ska vara ett föredöme när det gäller att styra med ekonomiska mål. Vi har ett ansvar att förklara för ägarna, svenska folket, hur vi styr företagen och vilken typ av avkastning vi förväntar oss och vilka konsekvenser detta får.

Förhoppningsvis kan det också inspirera andra ägare att sätta mer välgrundade mål. Det tjänar ägarna på, men det är också till gagn för samhället i stort.

För staten som ägare är långsiktigt värdeskapande centralt. Vi ser även vikten av vad bolagen gör för att främja ett hållbart samhälle som en del av det långsiktiga värdeskapandet. Här har regeringen långtgående ambitioner och vi vill att våra bolag ska vara föredömen inom hållbart företagande. Nästan samtliga, 92 procent av de statligt ägda bolagen och däribland SEK, rapporterar sitt hållbarhetsarbete enligt den internationella standarden GRI, jämfört med 30 procent bland de svenska börsbolagen.

Nu höjs ribban ytterligare där vi vill att bolagen ska fastställa ett antal hållbarhetsmål. Det är respektive bolagsstyrelses ansvar att fastställa relevanta hållbarhetsmål för bolaget samt övergripande strategier för att nå dessa mål. Här vill jag understryka att detta arbete inte avser välgörenhet utan att bolagens hållbarhetsmål ska vara relevanta för affärsverksamheten. Att i den löpande verksamheten agera genom ett långsiktigt ansvarsfullt utnyttjande av resurser samt verka för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik och mångfald tror jag på sikt kan generera nya affärsmöjligheter för flera av de statligt ägda bolagen, medan det för en annan grupp bolag utgör ett sätt att minimera framtida risker. Ett arbete som alltigenom syftar till värdeskapande.

Vid styrelseseminariet den 22 maj kommer ett färdigt förslag kring hur hållbarhetsfrågorna ska integreras i den löpande ägarstyrningen att presenteras.

SEK är ett bra exempel på hur ett företag kan integrera arbetet med hållbarhetsfrågor i sin affärsverksamhet. Genom att SEK, i samarbete med andra finansiella och exportfrämjande aktörer, ställer miljömässiga och sociala krav på företag och banker driver ni utvecklingen framåt. Vi som ägare är mycket positiva till det arbete som ni har påbörjat och ser fram emot att följa utvecklingen.

Jag vill avsluta där jag började, nämligen att vi befinner oss i en turbulent tid där orosmolnen vid horisonten är många. Den svenska exporten är ryggraden i svensk ekonomi och det svenska exportkreditsystemet spelar en viktig roll för att stödja detta och svenska företags internationalisering. I takt med att det nya regelverket Basel III implementeras ökar betydelsen av att SEK finns som en marknadskompletterande aktör.

De ekonomiska mål som stämman fattade beslut om tidigare idag är ett steg i rätt riktning för att staten ska vara ett föredöme när det gäller att styra med ekonomiska mål och skapa långsiktigt värdeskapande.

Regeringen har nu även tagit ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågorna för våra företag och vi ser fram emot att följa utvecklingen av detta arbete även hos SEK.

Tack!