Tal
Tal vid e-Förvaltningsdagarna, Nacka Strandsmässan, Stockholm 12 oktober 2011
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Regeringen tar fram en ny nationell strategi för e-förvaltning

För ett år sedan inledde jag det årets e-förvaltningsdagar med att berätta om den Digitala Agendan för Sverige, som jag och resten av regeringen då hade börjat arbeta med. Jag berättade att agendan skulle bli en sammanhållen strategi för att nyttja befintliga resurser på ett smartare sätt och samordna regeringens åtgärder på it-området så att det vi gör får största möjliga verkan, största möjliga effekt. Jag beskrev att min ambition var att den Digitala Agendan inte bara skulle bli regeringens digitala agenda, utan hela Sveriges. Och jag berättade varför. Regeringen äger ju inte ensam frågan om hur vi på bästa sätt kan digitalisera Sverige. Om vi ska få tillräcklig kraft i utvecklingen, så att vi kan få mesta möjliga jobb och tillväxt i Sverige och göra så mycket gott som möjligt i människors vardag, så måste alla de aktörer som vill vara med bidra - från ideella organisationer till företag och enskilda.

Ett år senare, i torsdags, var det äntligen dags att presentera "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige". Det kändes lite som en första examen. Det var höjdpunkten på en ett år lång resa. Där en öppen process med rundabordssamtal, diskussioner i nätforum och på twitter, digitala och analoga brev lett fram till att regeringen nu för första gången kan presentera en bred och horisontell strategi för it-frågor som täcker alla delar av samhället. Och redan från början har ett 40-tal företag och organisationer - från ABB till Vårdföretagarna,- valt att ställa sig bakom agendan och bidra till att nå målen. Det känns oerhört häftigt. Och det känns som att vi med gemensamma krafter har alla förutsättningar att nå målen. Med den Digitala Agendan riktar vi strålkastarljuset mot hur vi på bästa sätt ska kunna använda tekniken i människans tjänst.

Det mål som regeringen slagit fast, och som vi nu överlämnat till Riksdagen, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Det är inget mesigt mål, utan ett uppfordrande mål som kommer kräva det bästa av de flesta.
Och faktum är att utan bra och innovativa elektroniska tjänster inom offentlig förvaltning kommer vi aldrig kunna nå det målet.
Vi vet att Sverige ligger bra till i internationella rankingar. När Martin Prosperity Institute granskade 82 länder konstaterade de att Sverige tillhör de mest kreativa länderna i världen, framför USA och våra skandinaviska grannar. Den internationella teleunionen har i sin årliga rapport slagit fast att Sverige är världens mest utvecklade it-land - så när som på Sydkorea. Och när EU-kommissionen tittar på e-förvaltning bland medlemsstaterna ligger Sverige konsekvent bra till. Inte minst räknas våra e-tjänster som de mest sofistikerade i hela EU.

Vi ligger långt framme. Men vi har inte råd att vila på gamla lagrar. Om vi ska behålla vår tätposition, vårt internationella ledarskap och kunnande, då måste vi spänna bågen och höja våra ambitioner. När de mål vi satt upp nu börjar uppnås.
Just därför kommer regeringen ta fram en ny nationell strategi för e-förvaltning med ett antal inriktningsbeslut och en ny reglering för våra myndigheter. Och vi kommer att starta upp flera pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet. Den nya e-förvaltningsstrategin ska sätta upp mål för 2015 och en långsiktig vision för 2020.

Fokus kommer att vara hur välfärden och det arbete som bedrivs varje dag i skolan, vården, omsorgen, och i många företag ska stärkas. Så att vi kan få ut mer av varje skattekrona som vi satsar på välfärden.
It är ett verktyg för att åstadkomma förändringar. Verksamhetsutveckling ett annat. Tillsammans bildar it och verksamhetsutveckling en bas för förändringsresan i den offentliga sektorn. Men det är hos oss människor som den verkliga förändringskraften finns. Det är vi människor som har viljan och förmågan att förändra. Den kommande strategin ska ta till vara all den energi som finns runt om i landet för att utveckla den svenska e-förvaltningen.
Här vill jag att vi inspireras av det öppna arbetssätt som kännetecknat arbetet med att utforma den Digitala Agendan. För den hade aldrig blivit en sådan bred agenda med så stor uppslutning om jag inte tagit initiativ till att utforma den i en sådan öppen process.

Och därför vill jag vara lika tydlig här idag och inför arbetet med den nya e-förvaltningsstrategin: Alla konstruktiva inspel är varmt välkomna. Från stora till små aktörer. Från offentliga till privata aktörer. Från små och stora myndigheter och från SKL.
Min vision är att it ska lyfta och förbättra människors vardag, i alla skeden i livet, runt om i hela landet.
Med den Digitala Agendan signalerar vi att vi måste se bortom tekniken, och istället se hur vi kan använda alla de möjligheter som digitaliseringen ger, och alla de positiva effekter tekniken kan ha på samhällsutvecklingen.
För vi vet att vi har ett antal stora utmaningar framför oss, där den största är klimatfrågan och vår planets framtida överlevnad. Vi måste åstadkomma en ekonomisk utveckling, som också omfattar de fattigare delarna av vår värld, utan att vår gemensamma framtida överlevnad äventyras.

Och möjligheterna finns där. Vi vet att vi med smart it skulle kunna minska våra koldioxidutsläpp med 15 procent. Och vi vet att smart it-användning står för en väsentlig del av den förbättrade produktiviteten. Tillsammans innebär det att it sitter inne med en viktig del av svaret på hur vi ska kunna möta klimatfrågan och dess världsomspännande utmaningar.
Men vi utmanas också av det faktum att vi får en allt äldre befolkning, vilket kommer ställa stora krav på våra välfärdssystem. Att alltfler lever längre och håller sig friska är oerhört positivt. Men ställer också ökade förväntningar. Med modern teknik skulle många äldre kunna bo kvar längre hemma, vilket bidrar till både ökad livskvalitet och till minskade samhällskostnader. Med rätt teknik ökar möjligheterna att hålla kontakt med nära och kära. Det ökar också möjligheterna att göra egna, aktiva val för att få en individuellt anpassad hemtjänst och ett personligt stöd i vardagen.

Med smarta tekniska hjälpmedel kan känslan av att man faktiskt är myndig och råder över sitt eget liv stärkas. Samtidigt som livskvaliteten och värdigheten bevaras.
Klimatfrågan utmanar. Demografin utmanar. Men utmaningarna är fler än så. Jag tänker på de många unga som har känslan av att de står vid sidan av och inte kan påverka sin livssituation, vilket handlar lika mycket om integration som om demokrati. Jag tänker på de många kvinnor som varje dag märker av den synliga och osynliga diskriminering som ojämställdheten innebär. Och alla människor som lever i hem med små ekonomiska marginaler och svag förankring i samhället, vilket riskerar att skapa en grogrund för ett social utanförskap. För alla dessa har en väl utvecklad e-förvaltning alla möjligheter att vara ett av svaren när människor vill förändra sin livssituation. Låt oss ha det perspektivet i tankarna när vi försöker hitta nya smarta lösningar.

Morgondagens digitala samhälle kräver ett innovativt arbete idag. Om vi ska kunna bryta ny mark krävs mer av gränsöverskridande samarbeten. Vi skulle, med förhållandevis små medel, kunna tända en gnista för viktiga gemensamma aktiviteter. Men det är också avgörande att stora aktörer, från offentlig och privat sektor, fungerar som draglok för innovativa tjänster, och väljer att underlätta framväxten av små och innovativa företag. Då kan innovationsupphandling för att införa nya tekniska system spela en väldigt viktig roll.
Men innovation handlar inte bara om teknik. Det handlar också om tjänsteutformning, om affärsmodeller och om att säkra att de tjänster som utvecklas utgår från den enskilda människans behov. Att utveckla fler och mer användbara tjänster är helt centralt. Och det rymmer i sig stora tillväxt- och exportmöjligheter för det svenska näringslivet.

En välfungerande e-förvaltning är en viktig och naturlig del i den Digitala Agendan. Med bra och användarvänliga e-tjänster kan vi flytta makten närmare de många människorna. E-förvaltningsarbetet lägger grunden för en långsiktig ekonomisk utveckling, där service till medborgare och företag står i fokus. Om Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen är en modern, effektiv och enkel förvaltning ett absolut krav.
Och mycket av det som behöver göras behöver faktiskt inte vara så dyrt. Men det förutsätter att vi använder våra resurser på rätt sätt och att vi samlar alla goda krafter åt ett och samma håll. Och att alla som kan bidra också väljer att göra det.
Sedan 2008 när regeringen lanserade handlingsplanen för e-förvaltning har målet för e-förvaltningsarbetet varit att Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att ta vara på sina rättigheter och att uppfylla sina skyldigheter.

Samtidigt slog vi i handlingsplanen fast fyra insatsområden, med tillhörande åtgärder. Det är frukten av det arbetet som vi nu ser, inte minst genom det som kommer från E-delegationen. Genom att samla generaldirektörerna för sexton av Sveriges största myndigheter samt VD:n för Sveriges Kommuner och Landsting så har vi skapat det förändringstryck som behövs för att komma ett stort steg vidare. E-delegationen startade med att ta fram en strategi för e-förvaltningsarbetet som man sedan jobbat efter.
För första gången i svensk e-förvaltningshistoria har vi nu en samlad uppföljning. Delegationen har tagit fram ett antal indikatorer som mäter effekterna på förvaltningen, företag och privatpersoner. Och den visar att vi kommit långt på vissa områden, men att vi på andra har en hel del kvar.

73 procent av våra myndigheter erbjuder e-tjänster i kontakten med företag och medborgare, men det är bara 15 procent som har en helt automatiserad ärendehantering i den inre verksamheten. Det säger sig självt, att med så låga tal finns det en hel del kvar att göra innan vi har nått den enkla och effektiva förvaltning som vi vill ha.
Regeringen har utsett fyra så kallade utvecklingsmyndigheter som ska ansvara för utvecklingen inom var sin sektor med utgångspunkt i människors livssituation. Deras uppgift är att fungera som de hängrännor vi så väl behöver i e-förvaltningen och driva på den innovativa utvecklingen av e-tjänster, som ofta spänner över flera sektorer i samhället. De fyra utvecklingsmyndigheterna - Skatteverket, Transportstyrelsen, Bolagsverket och Lantmäteriet - har nyligen lämnat sin allra första delrapport till regeringen.

Bland annat konstateras att det finns en stor mängd relevanta aktörer inom varje utvecklingsområde och man planerar olika former av dialogmöten för att säkerställa att inga perspektiv går förlorade när nya bastjänster utvecklas.
Kanske är det allra viktigaste infrastrukturprojektet inom e-förvaltning det nya systemet för e-legitimationer. Det spelar nämligen ingen roll hur bra våra e-tjänster än är. Om vi inte har ett säkert, tillförlitligt och hållbart system för identifiering och signering över internet så kommer e-tjänsterna aldrig att lyfta. För väldigt många medborgare känner en välgrundad oro inför att uträtta viktiga och känsliga ärenden över internet. Allt fler har insett att man, precis som i verkliga livet, faktiskt kan bli lurad och rånad också på internet. Därför är det vår skyldighet att se till så att människor kan använda säkra och trygga system för identifiering över internet.

Den 1 januari tog E-legitimationsnämnden vid där utredningen slutade. Nämnden - som samlar myndigheterna, bankerna och SKL - har nu uppdraget att ta fram en lösning som hela Sverige kommer ha nytta av i många år framöver. Det här är ett arbete som behövs. Utan fungerande identifikationslösningar, riskerar vi att de miljardbelopp i it och verksamhetsutveckling som den offentliga förvaltningen varje år investerar inte utnyttjas tillräckligt effektivt.
Med allt fler tjänster som spänner över olika myndighetsgränser, blir det allt viktigare att vi också utvärderar tjänsterna. Underlag som ligger till grund för beslut att investera i it eller i verksamhetsutveckling ska tydligt och konkret peka på nyttor och kostnader. Inte minst viktigt är det att ta upp sådant som rör sig utanför den egna organisationen. Ibland uppstår kostnaderna på ett ställe och nyttorna på ett annat.

Här är det viktigt att vi lyfter blicken och ser till totala nyttan av en investering. E-delegationens undersökning visar att ungefär hälften av myndigheterna tar fram kostnads- och nyttoanalyser inför beslut om att investera, men att den mer systematiska uppföljningen sker i mer begränsad omfattning. Här finns mer att göra! Som en hjälp till alla som sitter med dessa frågor på sitt skrivbord har E-delegationen nyligen publicerat en guide, kallad En vägledning för nyttorealisering. Den har fått stor uppmärksamhet och jag vill rekommendera alla er här idag, som på något sätt har ansvar för att räkna på investeringar, att ladda ner rapporten från delegationens webbplats. Och framför allt att börja använda den i vardagen. Med den här inriktningen, att tänka övergripande som i en koncern, kommer lönsamma investeringar att kunna bli av, och i slutändan kommer det att leda till praktisk nytta för våra medborgare och företag.

Det finns många bra exempel. Idag kan småbarnföräldern i Stockholm hitta förskolorna i sitt eget närområde och få tillgång till den senaste utvärderingen av verksamheten direkt på kommunens webbplats.
Den som ska bygga hus kan surfa ut på internet, och via mittbygge.se få hjälp och information och komma åt kommunens e-tjänst för att söka bygglov.
Eller ta en ganska så enkel tjänst, att boka en kommunal lokal. I många kommuner kan man söka efter vilka lokaler som är lediga och för vilka ändamål, och boka direkt på nätet. Det här är inte direkt raketforskning, men ändå en e-tjänst som trots sin enkelhet sparar väsentligt mycket tid och minskar krångel för vanliga medborgare. Men också för kommunen.

För ett år sedan pratade jag med er om krångel-Sverige. Om målsättningen att Sverige ska blir världens enklaste land att starta och driva företag i.
Om att det ska vara enkelt för mig som privatperson att utöva mina rättigheter och fullgöra mina skyldigheter och ta del av förvaltningens service.
Just därför vill jag att offentliga och privata aktörer ska arbeta tillsammans för att skapa tjänster som möter människors behov. När vi, som medborgare eller företag, möter förvaltningen, ska det vara självklart att vi kan använda tjänster där automatisering och självservice förenklar kontakten.
Jag vill fortsätta utse utvecklingsmyndigheter, som arbetar utifrån livshändelser. Vi ligger ju på många sätt före som it-nation. Och det vi gör i Sverige ger inte sällan internationellt eko. Och jag tror att - vi kan inspirera andra, utanför landets gränser. För det är ju inte bara i Sverige som vi börjar i skolan, bygger hus eller gifter oss. Samma saker gör ju människor i våra grannländer och ibland vill vi svenskar också flytta på oss. Därför behöver det här perspektivet få gehör också på EU-nivå. Det ska vara lika enkelt att söka en förskoleplats i Hässelby som i Paris eller Rom.

Sverige kan bli världens enklaste land att leva i. Vi har en helt unik möjlighet att bygga bort krångel-Sverige, och se till så att Sverige blir världens enklaste land att starta och driva företag i. Där en enkel förvaltning är en naturlig del av näringspolitiken. Där offentliga e-tjänster blir en tillväxtmarknad med exportmöjligheter. Och där vi har höga krav på att värna den enskildes integritet, och den enskildes rätt att avgöra hur den personliga informationen får användas. Låt mig nämna ett exempel.
För ett år sedan flyttades yrkestrafikverksamheten från landets 21 länsstyrelser till Transportstyrelsen som fick ett samlat nationellt ansvar för yrkestrafikfrågorna. Då passade man också på att automatisera och utveckla nya e-tjänster. Nu kan företag ansöka om tillstånd eller anmäla fordon dygnet runt.

Ansökan kan i många fall hanteras helt automatisk och ge snabb återkoppling till företagen. Det avlastar också handläggarna.
Enklare och effektivare har präglat, och fortsätter att prägla, e-förvaltningsarbetet i Sverige. Och vi har många viktiga uppgifter att lösa för att nå det målet. Och samtidigt är det dags att gå vidare, till det som kallas OpenGov eller den tredje generationens e-förvaltning. Med den blir e-förvaltningen inte bara en intern affär för staten, eller för det offentliga. Den tredje generationens e-förvaltning är så mycket mer. Den innebär att vi måste bli mer utåtriktade och mer öppna mot omvärlden. Den innebär också att vi ska ta tillvara den innovationskraft och utvecklingsförmåga som finns i hela samhället.
Häromdagen lanserade Stockholms Stad sin nya plattform Open Stockholm. Plattformen är till för att göra data tillgängliga för stockholmare.

Plattformen används för att dela stadens statistik, digitala information och arkiv liksom rådata. Jag tror att det är början på en ny generation e-förvaltning.
Som en del i att öka transparensen i Sverige har vi också sett OpenAid.se lanseras. Här kan allmänheten, biståndsaktörer och andra intressenter följa när, till vem och för vilka ändamål biståndsmedel har betalats ut och med vilka resultat. För att vi ska kunna sprida den här idén till fler områden, är öppen data en förutsättning. Vi i Sverige är väldigt bra på offentlig data. Vi har data om det mesta, av hög kvalitet. Den extra arbetsinsats som krävs för att göra den offentlig, med publika så kallade API:er och för att se till att inga integritetskänsliga uppgifter finns med, är i sammanhanget ganska blygsamma insatser. Jämfört med alla de vinster som samhället - medborgare, offentlig sektor och entreprenörer - kan uppnå. För om vi använder etablerade standarder och gränssnitt kommer nya aktörer att kunna utveckla nya e-tjänster baserade på offentlig data, och vi kommer att få en flora av e-tjänster som det offentliga på egen hand aldrig skulle ha klarat av att ta fram.

Det finns många tjänsteutvecklare, allt från entusiaster med ett internetcafé som arbetsplats till internationella storföretag, som bara väntar på att kunna utveckla nya och spännande tjänster. Tyvärr sätter bristande tillgång till offentlig data käppar i hjulet. Åtgärdar vi detta kan vi i offentlig sektor faktiskt skapa nya plattformar för tillväxt, och driva på utvecklingen av Sverige som it-nation. Jag vill också att vi ska bygga sektorsvisa plattformar där information för vidareutnyttjande samlas ihop. Detta stimulerar innovation och ger möjlighet att bygga app:ar på offentlig information. Här tycker jag vi kan se Trafiklab.se som en föregångare på området där data och API:er från olika organisationer och företag inom transportsektorn samlas. Idag publicerar endast 17 procent av våra myndigheter information för vidareutnyttjande. Ytterligare en del är på väg att publicera, men majoriteten är inte där än. Vi har mycket kvar att göra på det här området, och jag tänker se till att det sker.

Som ni vet är det inte bara Sverige som arbetar med öppna data. Nyligen presenterade USA:s president Barack Obama Open Government Partnership, ett globalt initiativ för att stärka genomförandet av Open Government, ett initiativ för att göra den amerikanska administrationen mer öppen och transparant. Öppenhet, deltagande och demokratiskt ansvarsutkrävande är centrala värden, men anti-korruption och förmåga att tillvarata digitaliseringens möjligheter är andra konsekvenser av detta initiativ.
Sverige var med på lanseringen av Obamas Open Government Partnership. Vi har valt att inledningsvis rikta in oss på det som handlar om öppna biståndet. Jag vill att vi fortsätter detta arbete och sprider det till andra sektorer. En transparent förvaltning är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle.
I mitt arbete prioriterar jag initiativ som sporrar till förändring och till innovation. Nu går vi in i den tredje generationens e-förvaltning där vi har ett bredare perspektiv och där vi placerar den enskilda människan, användaren och innovationerna i fokus. Där vi sätter enkelhet, tillväxt och innovationsförmåga i centrum. Med den självklara ledstjärnan att e-tjänsterna i första hand ska lösa medborgarnas, inte myndigheternas, behov.

Det jag har pratat om här idag - en förvaltning som ska bli enklare, öppnare och effektivare - är några av ledstjärnorna i arbetet med den nya e-förvaltningsstrategin. Med den digitala agendan har vi satt it i människans tjänst.

Nu är det dags för e-förvaltningsarbetet att ta sitt nästa viktiga steg: att på allvar sätta it i välfärdens tjänst. Så kan Sverige ligga i fortsatt framkant som it-nation. Så kan vi stärka Sverige som land att bo och driva företag i. Så kan it bidra till hållbar tillväxt och trygg välfärd för människor i hela vårt land.